Kategori: Biologi

Späckvante

Varför fryser inte pingvinen? – Vad har bland annat isbjörnen, sälen och pingvinen gemensamt? Få förståelse för hur djur kan leva i olika klimat.

Mål

Späckvante
Förstå hur vissa djur kan leva i kallt klimat utan att frysa.

Det här behöver du

  • Plastpåsar
  • Rumstempererat smör/margarin
  • Tråg
  • Isbitar
  • Sked
  • Hårsnodd/gummiband
  • Tidtagarur
  • Mini-whiteboard

Förberedelser

Se till att smöret är mjukt och rumstempererat innan experimentet utförs. Förbered även ett tråg med iskallt vatten, gärna med isbitar.

Hur gör du?

Steg 1

Använd skeden och gröp ur ett par skedar smör och lägg i en plastpåse

Steg 2.

Stick in ena handen i en tom plastpåse och smeta ett tjockt lager smör/margaring ovanpå den plastpåsen/handen. För sedan in samma hand i påsen där det redan finns smör och klafsa runt tills smöret täcker hela handen (detta är späckvanten)

Steg 3

Täta vanten med en hårsnodd/gummisnodd så att vanten inte åker av, men inte så hårt att snodden lämnar märken. Sätt två tomma plastpåsar på den andra handen och fäst dem likadant med snoddar.

Steg 4

Tråget skall nu vara fyllt med iskallt vatten (gärna med isbitar också). Stoppa ner båda händerna i isvattnet, se till att det inte läcker in vatten.
Späckvante bild 2

Steg 5

Nu får läraren eller en kamrat ta tid med tidtagaruret och notera hur länge barnet kan ha varje hand i vattnet innan det blir för kallt.

Vad hände?

Smöret margarinet isolerar och håller värmen så att den inte läcker ut i vattnet. Djur som lever i kallt klimat har tjocka lager med fett under huden som kallas späck. Det är detta som håller djurets kropp varm.

Paper Mountain

What happens after the storm?

Materials
• Copy paper
• Washable markers
• Dropper bottles
• Microfiber towel
• Water

Execution
• Crumple up a piece of paper and gently open it most of the way. It should still show ridges (high points) and valleys (low points).
• Choose one of the ridges and color the whole ridgeline with a washable marker. Use lots of ink! Place the paper on an absorbent microfiber towel.
• Make a prediction. If water fell on the ridge you just colored, where would it go? What would happen to the colored ink? Now, test your prediction. Use the dropper to place water onto the peak, simulating a rainstorm. Was your prediction correct? Were you surprised by anything?
• Repeat this experiment with more ridges on your crumpled paper. Do your predictions change as you make and observe more simulated rainstorms?

Earth is a constantly changing and dynamic system.
The shape of the land and the pull of gravity both influence how water moves over Earth. The paper mountains in this activity behave like a miniature model watershed. The way the marker ink moves with the water represents how water can carry surface particles through a watershed. A watershed is all of the land that drains runoff into a shared body of water.
Rainwater and snowmelt pick up and carry whatever is on the land—such as trash and debris on streets, exposed soil from landslides or construction, or pollution from mines or farms—to the nearest body of water. What happens upstream always influences the water quality and processes downstream.

Conversational Prompts
• “Can you predict how the flow of water will change over the landforms? Can you define your watershed?”
• “What do you think the marker ink could represent? Can you think of anything that gets washed away in the rain? (e.g., sidewalk chalk, oil, seeds, trash) Where will that stuff end up?”
• “If you were going to live somewhere on your paper, where would you want to live? Whywould you choose to live there? Where would you get your water? Would you have
neighbors? What kinds of rules would you and your neighbors follow about water?”
• “What is the water like around your house/town/city? Do you get lots of rain? Or is the weather dry? Are there any lakes or streams around where you live? What have you noticed about them? Has your water/weather been in the news lately?”
• “How might your life be different if you knew exactly what the weather would be like tomorrow? Next week? Next year? Can you think of anyone for whom weather has an even bigger effect on their life than it does on yours?”

Pappersberg

Vad händer efter en storm?

Material

  • Kopieringspapper
  • Tvättbara markörer.
  • Droppflaskor
  • Handduk av mikrofiber
  • Vatten

Genomförande

– Skrynkla ihop ett papper och öppna det försiktigt nästan helt. Det ska fortfarande visa åsar (höga punkter) och dalar (låga punkter).

– Välj en av åsarna och färglägg hela åslinjen med en vattenlöslig tuschpenna. Använd mycket bläck! Lägg pappret på en absorberande mikrofiberhandduk.

– Gör en förutsägelse. Om vatten föll på åsen du just färgat, vart skulle det ta vägen? Vad skulle hända med det färgade bläcket? Testa nu din förutsägelse. Använd dropparen för att placera vatten på toppen och simulera en regnstorm. Var din förutsägelse korrekt? Blev du överraskad av något?

– Upprepa experimentet med fler kammar på ditt skrynkliga papper. Förändras dina förutsägelser när du gör och observerar fler simulerade regnstormar?

Jorden är ett ständigt föränderligt och dynamiskt system.

Landets form och gravitationens dragningskraft påverkar båda hur vatten rör sig över jorden. Pappersbergen i den här aktiviteten beter sig som en miniatyrmodell av vattendelare. Det sätt på vilket tuschmarkeringen rör sig med vattnet representerar hur vatten kan transportera ytpartiklar genom en vattendelare. En vattendelare är all mark som avrinner till en gemensam vattenförekomst.

Regnvatten och snösmältning tar upp och transporterar allt som finns på marken – t.ex. skräp och avfall på gatorna, exponerad jord från jordskred eller byggnationer, eller föroreningar från gruvor eller jordbruk – till närmaste vattendrag. Det som händer uppströms påverkar alltid vattenkvaliteten och processerna nedströms.

Samtalsförslag

– ”Kan du förutsäga hur vattenflödet kommer att förändras över landformerna? Kan du definiera ditt avrinningsområde?”

– ”Vad tror du att tuschmarkeringen kan föreställa? Kan du tänka dig något som spolas bort i regnet? (t.ex. trottoarkrita, olja, frön, skräp) Var kommer det att hamna?”

– ”Om du skulle bo någonstans på ditt papper, var skulle du vilja bo? Varför skulle du välja att bo där? Var skulle du få ditt vatten ifrån? Skulle du ha

Skulle du ha grannar? Vilka regler skulle du och dina grannar följa när det gäller vatten?”

– ”Hur ser vattnet ut runt ditt hus/din stad/din stad? Får ni mycket regn? Eller är vädret torrt? Finns det några sjöar eller vattendrag i närheten av där du bor? Vad har du lagt märke till om dem? Har ert vatten/väder varit i nyheterna på sistone?”

– ”Hur skulle ditt liv kunna vara annorlunda om du visste exakt hur vädret skulle bli i morgon? Nästa vecka? Nästa år? Kan du komma på någon för vilken vädret har en ännu större inverkan på deras liv än vad det har på ditt?”

Äventyrspark för myror

Bygg en äventyrspark för myror och presentera den för de andra.

(Ni kan också bygga äventyrsparken under en skogsutflykt och använda kottar, stenar och annat naturmaterial. Inomhus kan ni bygga äventyrsparken exempelvis av lego.)

Varför inte låta barnen även göra en reklamkampanj för varför myrorna ska välja deras äventyrsbana på en gång?

För tipset tackar vi MOI – Monilukutaitoa opitaan ilolla

Insektspyssel

Några insektsidéer att pyssla med:

Gå som det låter

När barn har begränsad social interaktion är det svårare för dem att ta in andras perspektiv, vilket är ett viktigt sätt för barn att bygga upp empati. Den här aktiviteten introducerar ett kreativt sätt att få barn att sätta sig in i andras ”skor”.

Instruktioner

  1. Be barnen komma med en lista på minst tre djur som går eller springer. Till exempel en larv, en krabba och en giraff.
  2. Uppmana barnen att röra sig genom rummet som vart och ett av dessa tre djur.
  3. När alla barn har haft en tur att agera som varje djur, ägna lite tid åt att reflektera som grupp.

Fundera på dessa frågor:

  • Hur rörde du din kropp på olika sätt för att matcha varje djurs rörelse?
  • Hur får det dig att tänka annorlunda när du går genom rummet på det här sättet?
  • Vad i djurets gång var annorlunda än hur du brukar gå?

Tack Bay Area Discovery Museum för tipset!

Väx dina sockor

Vad du behöver

  • ett par gamla bomullssockor
  • plastpåsar
  • vatten
  • tejp

Vad du ska göra

Istället för att lägga fröna i påsen får barnen springa runt i strumpfötter4na och samla in fröna – direkt från naturen. Beroende på var du befinner dig och var du vill göra din ”insamling” kan du bestämma om barnen bara ska ha strumpor på sig eller om du vill sätta strumporna över deras skor. Om ni bara springer runt på gården eller i grannskapet föreslår jag det förstnämnda. Om du vill göra en lång vandring föreslår jag det senare. Båda lika roliga för barnen!

Börja med att låta barnen ta på sig ett par gamla strumpor (på fötterna eller över skorna). Eftersom du vill att fröna ska fastna, vät strumporna. Låt barnen kliva i en hink med vatten eller bara spruta fötterna med vattenslangen. När strumporna är blöta kan du släppa loss barnen!

Uppmuntra dem att utforska skogsområden, under träd och buskar och andra lågtrafikerade områden. Se till att de trycker ner fötterna i marken för att få upp så många frön som möjligt. Trampa på maskrosor, gå genom nedfallna löv, gå försiktigt genom trädgården. Låt dem slutligen hitta ett lerigt område där de kan klämma fötterna i! På så sätt får de upp lite jord som hjälper fröna att växa.

När strumporna är ordentligt smutsiga tar du av dem och lägger var och en av dem i en plastpåse. Tejpa fast plastpåsen vid ett fönster som får en bra mängd dagligt solljus. Om strumporna känns torra kan du tillsätta en liten mängd vatten. Nu är allt du behöver göra att vänta!

När de kommer att gro

Inom några dagar bör du märka att det börjar gro. Efter två veckor bör dina strumpor ha några seriösa blomningar.

Om du inte lyckas direkt, försök igen.

Odla dina strumpor

Att odla dina strumpor är ett så roligt och enkelt vetenskapsprojekt för barn. Det lär dem om hur växter gror och vad de behöver för att växa. Du kan experimentera genom att odla strumpor från olika platser för att se skillnaderna i vilka typer av växter du får. Om du vill gå ett steg längre kan du försöka identifiera de groddar du odlar och räkna ut hur varje planta kommer att se ut när den är fullvuxen.