Är ägget rått eller kokt?

Det är frågan!

Har du någonsin hittat ett ägg i ditt kylskåp och undrat om det var kokt? Även om ägg drastiskt förändras inuti skalet när de tillagas är det fortfarande anmärkningsvärt svårt att skilja ett tillagat ägg från ett rått utan att knäcka det. I den här aktiviteten får du reda på hur fysiken kan hjälpa dig att se skillnaden!

Material

  • Minst sex kycklingägg av samma storlek och färg.
  • En kastrull
  • Spis (Var försiktig och be en vuxen hjälpa dig att använda spisen och hantera heta föremål i denna aktivitet).
  • Vatten
  • Timer
  • Hålslev
  • Blyertspenna
  • Två små tallrikar
  • Pappersark

Förberedelsearbete

  1. Lägg tre ägg i kastrullen. Tillsätt tillräckligt med vatten så att det finns en cm som täcker äggen. Sätt kastrullen på spisen.
  2. Värm vattnet tills det kokar rejält och håll det kokande i sju minuter.
    Hur tror du att äggen förändras under denna tid?
  3. Stäng av värmen.
  4. Lyft ägget med hålsleven ur det heta vattnet, skölj det under rinnande kallt vatten (valfritt) och lägg det på en säker plats där det kan svalna helt och hållet.
  5. Använd en penna för att göra ett litet märke på de tre råa äggen. Gör märket svagt, eftersom detta gör det lättare att testa dina idéer på ett opartiskt sätt.
  6. Förvara de råa äggen tillsammans med de kokta äggen. Detta säkerställer att alla ägg har samma temperatur när du börjar experimentera.

Förfarande

  1. Välj ett rått ägg och knäck det på en tallrik.
    Hur ser innehållet i det råa ägget ut?
  2. Upprepa det första steget med ett kokt ägg.
    Hur skiljer sig innehållet i ett kokt ägg från innehållet i ett rått ägg?

Målet med denna aktivitet är att hitta ett test som kan identifiera om ett ägg är kokt eller rått utan att knäcka skalet.

Vad har du för idéer?

  1. Välj ett kokt och ett rått ägg från de fyra oknäckta ägg som finns kvar. Lägg det andra paret ägg åt sidan för tillfället.
  2. Om du hittar en skillnad, skriv ner den på ditt pappersark. Kom ihåg att det finns ett märke på det råa ägget. Det kommer att hjälpa dig att identifiera vilken typ som uppvisar en viss egenskap.
  3. Titta på äggen, lukta på dem och väg dem i dina händer.
    Ser det ena ägget annorlunda ut, luktar annorlunda eller verkar tyngre än det andra?
  4. Knacka försiktigt med pennan mot det kokta och råa ägget och lyssna.
    Kan du höra en skillnad?
  5. Skaka äggen ett i taget nära ditt öra.
    Kan du höra vilket som är rått?
  6. Lägg ett ägg på spetsen och snurra det. Lägg det sedan platt och snurra det. Prova några gånger innan du byter till det andra ägget.

    Snurrar det ena ägget lättare än det andra?

  7. Utför något annat test eller leta efter andra särskiljande egenskaper som du kan komma på.
  8. Gå igenom dina anteckningar.
    Hittade du skillnader? Om så är fallet, tror du att denna skillnad uppstår på grund av att ett av äggen är kokt och det andra inte? Varför eller varför inte?
  9. Om du hittade en eller flera skillnader mellan det råa och det kokta ägget, testa om dessa skillnader också förekommer i ditt sista par ägg. Försök att inte titta på det lilla märket på det råa ägget när du gör testet.
    Skiljer denna skillnad det råa från det kokta ägget även i detta par? Om du hittade en skillnad som höll för båda paren, tror du att den kan skilja alla kokta ägg från råa ägg? Varför tror du att skillnaderna uppstår?

Vad hände?

Märkte du att insidan av ett rått ägg är flytande, medan insidan av ett kokt ägg är fast? Det var förmodligen omöjligt att se skillnaden utan att knäcka skalet förrän du försökte snurra ägget. Även om det är svårt att snurra ett kokt ägg var det förmodligen mycket svårare att snurra ett rått ägg. Detta är förväntat.

När du kokar ett ägg blir insidan fast. Det förändrar inte hur ägget ser ut eller dess lukt, så du kan inte se eller lukta på skillnaden. När man skakar ett rått ägg uppstår inget skvalpande ljud eftersom vätskan i ägget är innesluten i ett membran och endast en liten luftbubbla förekommer. Inget av äggen är ihåligt, så att knacka på det ger ingen tydlig hörbar skillnad.

Du kan se skillnaden mellan ett kokt och ett rått ägg genom att snurra det: ett kokt ägg är lättare att snurra. Eftersom insidan av ett kokt ägg är fast kan partiklarna inuti inte röra sig i förhållande till varandra eller skalet. Hela ägget rör sig i samklang. När du snurrar det kokta ägget genom att vrida på skalet rör sig hålet inuti tillsammans med skalet. I ett rått ägg är insidan fortfarande flytande. Partiklarna som utgör vätskan kan glida och röra sig i förhållande till varandra och skalet. När du snurrar skalet på det råa ägget börjar vätskan inuti inte snurra direkt – den behöver lite tid för att ”komma ikapp”, och friktionen mellan skalet och vätskan saktar ner snurrandet. Eftersom det är lättare att balansera ett ägg på spetsen genom att snurra det snabbare, gör detta också att kokta ägg är lättare att balansera än råa ägg. Det underlättar också att insidan av det kokta ägget är mindre vinglig eftersom den inte rör sig (dess masscentrum är fast).

Gör din egen undervattensvulkan

Vad du behöver för att göra din egen undervattensvulkan är (kanske inte lika snygg som den riktiga från Hawaii här under):

  • En stor behållare
  • Ett glas/en liten vas/ en bägare, gärna med en liten hals eller krage för att lättare kunna fästa trådar
  • Garn/snöre eller ståltråd
  • Vatten
  • Karamellfärg

Knyt fast snöret/ståltråden i kragen på den lilla behållaren. I den stora behållaren häller ni kallt vatten. I glaset/vasen/bägaren häller ni så varmt vatten ni kan (tänk på explosionsrisken med kokande vatten i glas!) och färga det varma vattnet med karamellfärgen. Sänk ner den lilla bägaren i den stora behållaren och se vad som händer!

Det varma vattnet är lättare än det kalla vattnet, och vill därför upp till ytan för att lägga sig där. Det strömmar upp ur den mindre bägaren för att hamna högst upp i den stora behållaren.

Undervattensvulkan.

Bakpulver-raket

Raket.Nu när vädret börjar bli lite varmare kan det var kul att experimentera lite med vatten. I det här fallet bygga en raket.

Vad du behöver är:

  • Filmburk (eller liknande burk med snäpplock)
  • Bakpulver
  • Vatten

Häll 1 tsk bakpulver i filmburken. Fyll upp till ungefär halva burken med vatten.
Knäpp snabbt på locket, ska filmburken en gång, ställ den upp och ner och ta ett steg tillbaka.

Förklaring

Bakpulver består av cirka 30 % bikarbonat, 40 % någon syra (t.ex. natriumpyrofosfat) samt 30 % fuktmotståndigt ämne (t.ex. majsstärkelse). Bakpulvret reagerar med sig självt när det kommer i kontakt med vatten – bikarbonat och syra reagerar och bildar ett salt (vilket beror på syran) samt
koldioxid.

Koldioxiden är i gasform, vilket innebär att den tar upp stor plats. Ju mer koldioxid som bildas ju mer ökar trycket inne i filmburken (detta höga tryck beror på att koldioxidmolekylerna trängs på en liten volym samtidigt som de kolliderar mycket med varandra och filmburkens väggar). När trycket blir tillräckligt stort skjuter koldioxidmolekylerna ut från filmburken, samtidigt som locket flyger av och filmburken lyfter.

Experimentera

För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående
frågor. Glöm inte att ställa en hypotes och att förklara resultatet.
 Blir raketen kraftigare om du använder varmt vatten?
 Blir raketen kraftigare om du använder mer vatten?
 Blir raketen kraftigare om du använder mer bakpulver?
 Blir raketen kraftigare om du använder en större burk med lock, samt mer vatten och bakpulver?

Varianter

  • Det går att göra en uppskjutningsramp genom att tejpa fast en tom toarulle på ett styvt papper, och sedan placera filmburken i toarullen.
  • Det går även att blanda bakpulver och vatten i en tättomslutande påse och se hur påsen utvidgas (och eventuellt spricker).
  • I stället för bakpulver går det att använda någon typ av brustablett, t.ex. Samarin eller en C-vitamintablett. Även dessa innehåller oftast bikarbonat och någon syra.
  • Ännu kraftigare blir reaktionen om du i stället för vatten häller i ättikssprit.

Tack till Experimentskafferiet i Sigtuna för det här experimentet.

Regnbågsmjölk

För det här experimentet behöver du:

  • Mjölk med 3 % fett
  •  1 st tallrik
  •  Karamellfärg (ju fler färger ju bättre)
  •  Flytande diskmedel (Fiery fungerar bäst)
  •  1 st bomullstops

Sedan gör du:

  1. Häll mjölk i tallriken så att det täcker hela botten och circa 6 mm djupt.
  2. Droppa lite av de olika karamellfärgerna nära varandra i mitten av tallriken.
  3. Häll en droppe diskmedel på en ända av bomullstopsen
  4. Doppa topsen mitt i mjölken och hall den där för 10-15 sekunder.

Sen kan du förstås även pröva att doppa topsen någon annan stans än I mitten, eller sätta till ytterligare en droppe diskmedel, eller använda något annat än mjölk, eller…

För fler idéer och förklaring till vad som hander rent kemiskt se pdf-fil (571 kB): regnbagsmjolken

Tack Ludvig Wellander och Experimentskafferiet för idén!

(Experimentskafferit verkar ha lagt ner sin sida och jag kan därför inte ge er länken dit.)

 

 

Apelsinfyrverkeri

Skala en clementin eller en apelsin. Tänd ett värmeljus och låt det brinna lite. Ta en bit av skalet och kläm det gula på skalet mot lågan på värmeljuset.

Vad kan du se? Vilken frukt skapar mest fyrverkeri?

Förklaring
Det är inte enbart luft i ett apelsinskal utan det finns även oljor i skalet som man använder när man bl.a. gör parfym. När man klämmer skalet mot lågan så frigör man oljorna i skalet som antänds av lågan.

Idén kommer från Louise Alfredsson på Nätrabyskolan i Nätraby via www.lektion.se

Såpbubble-idéer

Sommarvärme och såpbubblor går bra ihop!

Pröva att göra såpbubblekonst:Pröva att göra konst med hjälp av såpbubblor.

  • Blanda såpblandning med flytande akvarellfärg.
  • Tejpa ihop ett knippe sugrör.
  • Stoppa knippet i färgblandningen.
  • Blås sedan bubblorna på papper – de skapar vackra mönster.
  • Böj aluminiumfolie i olika former och blöt dem dem såplösningen.
  • Blås bubblorna på pappret.

 

Varför inte passa på att fundera på lite kemi samtidigt –

Blås såpbubblor genom geometriska figurer:

  • Barnen formar geometriska figurer av aluminiumtråd.
  • Vilken form får en såpbubbla som kommer från en fyrkantig pinne?
  • Från en oval?
  • Vad beror det på?

Blås såpbubblor genom olikt formade pinnar.

Igen, tack lekolar.fi för idéerna!