Kategori: Biologi

Ekosystem

Gör så här:

  1. Rengör de två plastflaskorna ordentligt.
  2. Skär flaskan nr 1 på mitten och lägg bort flaskans topp. Den kan användas till något annat.
  3. Häll ren sand i botten av flaskan och häll ca 2 cm vatten ovanpå.
  4. Skär bort ca 3 cm av botten på flaska
  5. Ta den övre delen av flaskan och lägg den i den första flaskan.
  6. Dra ett bomullssnöre genom den så att snöret sträcker sig ut i vattnet.
  7. Lägg i lite jord och plantera en planta eller så några frön.
  8. Ta botten på den andra flaskan och vänd upp och ner för att sätta ett lock på ekosystemet.
  9. Studera hur växterna växer i det konstgjorda ekosystemet.

Ett tack till lekolar för tipset.

Fåglar – Mmm mums!

Tips från www.hospedagogen.com

Det här behöver du:

  • Fåglar
  • Papptallrik, alt papper och penna för att rita en tallrik
  • Lärplatta (ej nödvändig) eller flora

Mål

Barnen får träna presentera och argumentera för sin sak. Ta reda på vilka bär, frukt och frön som finns i ett närområde.

Förberedelser

Dela upp barnen om tre eller fyra.

Hur gör du?

  1. Rita upp en tallrik eller använd en färdig tallrik.
  2. Fyll den med fåglarnas favoriträtt.
    Barnen får 15 minuter på sig att leta upp bär, frön, frukt med mera i skogen. Ta med de upphittade fynden till sin tallrik och lägg upp vad gruppen har hittat.
  3. Ge rätten ett namn och argumentera varför fåglarna gillar just den rätten.

Bonus är om barnen också kan ta reda på vad de har framför sig på tallriken. Här kan det vara bra att ha en lärplatta, eller en flora med, där barnen kan ta reda på vilka växter de har hittat.

Fortsättning

I klassrummet kan barnen sedan klistra fast maträtten på tallriken och beskriva sin maträtt samt varför den är fåglarnas absoluta favorit.

Djurmix

Designa ett mytiskt djur genom collage och illustrationer! Den här aktiviteten utvecklar kreativiteten när barnen kombinerar föremål på nya sätt. Den får även barnen att betrakta olika djurs olikheter.

Material

  • Blankt papper
  • Pennor, blyertspennor, markörer eller kritor (något att skriva och rita med).
  • Färgkopior av djurbilder från böcker, tidskrifter eller Internet.

Instruktioner

Barnen kan ta sig an aktiviteten Djurmix på två olika sätt:

  • genom att bygga ett collage eller
  • genom att använda sin fantasi.

För collagemetoden:

  • Använd bilder på djur från tidningar och klistra ihop framsidan av ett djur med baksidan av ett annat djur för att skapa ett nytt fantasidjur.
  • Beskriv djurets speciella egenskaper och varför de är häftiga eller viktiga för dess överlevnad.
  • Skapa ett namn för djuret.

För fantasimetoden:

1) Sammanställ en lista över djur. Skriv ner de mest spännande aspekterna av djuret på ett papper. Nedan finns exempel på djurens egenskaper och livsmiljöer.

Egenskaper och förmågor
(Vissa är verkliga, andra är påhittade)		 Livsmiljöer
(Vissa verkliga, andra påhittade)
Tålig pansarliknande hud klippiga havsstränder.
Utdragbara tår Polaris
Vassa tänder Redwood skog
Oförstörbart skal Stormmoln
Blixtsnabb färgförändring Ökenkaktusblomma
Fötter med sugkoppar Regnskogsmarken

2) Bestäm var deras djur ska bo, vad det ska äta och hur det ska förflytta sig. Dessa beslut kan bidra till att informera om varelsens egenskaper. Om djuret till exempel lever i Arktis kan det behöva en mycket tjock päls för att hålla sig varm. (Fantasvarelsen behöver inte vara realistisk.)

3) Rita en bild av det fantasi djuret med några av de intressanta egenskaperna i dess livsmiljö.

4) Beskriv djurets speciella egenskaper och varför de är coola eller viktiga för dess överlevnad.

5) Skapa ett namn för djuret.

Ytterligare tips

Prova de här tilläggsaktiviteterna:

  • Hitta på en myt eller en fabel som berättar om ditt djur.
  • Föreställ dig hur ditt djurs liv ser ut. Vilka äventyr kan det ha när det befinner sig i sin naturliga miljö? Vem eller vad äter det? Vem äter ditt djur? Var sover det? Hur leker det? Lever den ensam eller i grupp?
  • Förvandla fantasidjuret till en tredimensionell skulptur med hjälp av klossar, papier-maché, lim och tyg.

Copyright © 2020 Bay Area Discovery Museum Inc. All rights reserved.

Väderpinne

  1. Klipp ut en kartongbit på exempelvis 15 x 60 cm.
  2. Klipp fyra bitar på 15 x 15 cm av olika mönstrade papper och limma fast dessa fyra bitar på den större kartongbiten.
  3. Gör en bild av solen, en bild av ett moln, en bild av en regndroppe och en bild av en snöflinga.
  4. Limma fast dessa fyra bilder på fyra olika bitar mönstrat papper.
  5. Klipp ut en pil ur vit kartong och limma fast den på klädnypan.
  6. Sätt en pil för att visa hur vädret är utomhus.

Späckvante

Varför fryser inte pingvinen? – Vad har bland annat isbjörnen, sälen och pingvinen gemensamt? Få förståelse för hur djur kan leva i olika klimat.

Mål

Späckvante
Förstå hur vissa djur kan leva i kallt klimat utan att frysa.

Det här behöver du

  • Plastpåsar
  • Rumstempererat smör/margarin
  • Tråg
  • Isbitar
  • Sked
  • Hårsnodd/gummiband
  • Tidtagarur
  • Mini-whiteboard

Förberedelser

Se till att smöret är mjukt och rumstempererat innan experimentet utförs. Förbered även ett tråg med iskallt vatten, gärna med isbitar.

Hur gör du?

Steg 1

Använd skeden och gröp ur ett par skedar smör och lägg i en plastpåse

Steg 2.

Stick in ena handen i en tom plastpåse och smeta ett tjockt lager smör/margaring ovanpå den plastpåsen/handen. För sedan in samma hand i påsen där det redan finns smör och klafsa runt tills smöret täcker hela handen (detta är späckvanten)

Steg 3

Täta vanten med en hårsnodd/gummisnodd så att vanten inte åker av, men inte så hårt att snodden lämnar märken. Sätt två tomma plastpåsar på den andra handen och fäst dem likadant med snoddar.

Steg 4

Tråget skall nu vara fyllt med iskallt vatten (gärna med isbitar också). Stoppa ner båda händerna i isvattnet, se till att det inte läcker in vatten.
Späckvante bild 2

Steg 5

Nu får läraren eller en kamrat ta tid med tidtagaruret och notera hur länge barnet kan ha varje hand i vattnet innan det blir för kallt.

Vad hände?

Smöret margarinet isolerar och håller värmen så att den inte läcker ut i vattnet. Djur som lever i kallt klimat har tjocka lager med fett under huden som kallas späck. Det är detta som håller djurets kropp varm.

Paper Mountain

What happens after the storm?

Materials
• Copy paper
• Washable markers
• Dropper bottles
• Microfiber towel
• Water

Execution
• Crumple up a piece of paper and gently open it most of the way. It should still show ridges (high points) and valleys (low points).
• Choose one of the ridges and color the whole ridgeline with a washable marker. Use lots of ink! Place the paper on an absorbent microfiber towel.
• Make a prediction. If water fell on the ridge you just colored, where would it go? What would happen to the colored ink? Now, test your prediction. Use the dropper to place water onto the peak, simulating a rainstorm. Was your prediction correct? Were you surprised by anything?
• Repeat this experiment with more ridges on your crumpled paper. Do your predictions change as you make and observe more simulated rainstorms?

Earth is a constantly changing and dynamic system.
The shape of the land and the pull of gravity both influence how water moves over Earth. The paper mountains in this activity behave like a miniature model watershed. The way the marker ink moves with the water represents how water can carry surface particles through a watershed. A watershed is all of the land that drains runoff into a shared body of water.
Rainwater and snowmelt pick up and carry whatever is on the land—such as trash and debris on streets, exposed soil from landslides or construction, or pollution from mines or farms—to the nearest body of water. What happens upstream always influences the water quality and processes downstream.

Conversational Prompts
• “Can you predict how the flow of water will change over the landforms? Can you define your watershed?”
• “What do you think the marker ink could represent? Can you think of anything that gets washed away in the rain? (e.g., sidewalk chalk, oil, seeds, trash) Where will that stuff end up?”
• “If you were going to live somewhere on your paper, where would you want to live? Whywould you choose to live there? Where would you get your water? Would you have
neighbors? What kinds of rules would you and your neighbors follow about water?”
• “What is the water like around your house/town/city? Do you get lots of rain? Or is the weather dry? Are there any lakes or streams around where you live? What have you noticed about them? Has your water/weather been in the news lately?”
• “How might your life be different if you knew exactly what the weather would be like tomorrow? Next week? Next year? Can you think of anyone for whom weather has an even bigger effect on their life than it does on yours?”

Pappersberg

Vad händer efter en storm?

Material

  • Kopieringspapper
  • Tvättbara markörer.
  • Droppflaskor
  • Handduk av mikrofiber
  • Vatten

Genomförande

– Skrynkla ihop ett papper och öppna det försiktigt nästan helt. Det ska fortfarande visa åsar (höga punkter) och dalar (låga punkter).

– Välj en av åsarna och färglägg hela åslinjen med en vattenlöslig tuschpenna. Använd mycket bläck! Lägg pappret på en absorberande mikrofiberhandduk.

– Gör en förutsägelse. Om vatten föll på åsen du just färgat, vart skulle det ta vägen? Vad skulle hända med det färgade bläcket? Testa nu din förutsägelse. Använd dropparen för att placera vatten på toppen och simulera en regnstorm. Var din förutsägelse korrekt? Blev du överraskad av något?

– Upprepa experimentet med fler kammar på ditt skrynkliga papper. Förändras dina förutsägelser när du gör och observerar fler simulerade regnstormar?

Jorden är ett ständigt föränderligt och dynamiskt system.

Landets form och gravitationens dragningskraft påverkar båda hur vatten rör sig över jorden. Pappersbergen i den här aktiviteten beter sig som en miniatyrmodell av vattendelare. Det sätt på vilket tuschmarkeringen rör sig med vattnet representerar hur vatten kan transportera ytpartiklar genom en vattendelare. En vattendelare är all mark som avrinner till en gemensam vattenförekomst.

Regnvatten och snösmältning tar upp och transporterar allt som finns på marken – t.ex. skräp och avfall på gatorna, exponerad jord från jordskred eller byggnationer, eller föroreningar från gruvor eller jordbruk – till närmaste vattendrag. Det som händer uppströms påverkar alltid vattenkvaliteten och processerna nedströms.

Samtalsförslag

– ”Kan du förutsäga hur vattenflödet kommer att förändras över landformerna? Kan du definiera ditt avrinningsområde?”

– ”Vad tror du att tuschmarkeringen kan föreställa? Kan du tänka dig något som spolas bort i regnet? (t.ex. trottoarkrita, olja, frön, skräp) Var kommer det att hamna?”

– ”Om du skulle bo någonstans på ditt papper, var skulle du vilja bo? Varför skulle du välja att bo där? Var skulle du få ditt vatten ifrån? Skulle du ha

Skulle du ha grannar? Vilka regler skulle du och dina grannar följa när det gäller vatten?”

– ”Hur ser vattnet ut runt ditt hus/din stad/din stad? Får ni mycket regn? Eller är vädret torrt? Finns det några sjöar eller vattendrag i närheten av där du bor? Vad har du lagt märke till om dem? Har ert vatten/väder varit i nyheterna på sistone?”

– ”Hur skulle ditt liv kunna vara annorlunda om du visste exakt hur vädret skulle bli i morgon? Nästa vecka? Nästa år? Kan du komma på någon för vilken vädret har en ännu större inverkan på deras liv än vad det har på ditt?”

Äventyrspark för myror

Bygg en äventyrspark för myror och presentera den för de andra.

(Ni kan också bygga äventyrsparken under en skogsutflykt och använda kottar, stenar och annat naturmaterial. Inomhus kan ni bygga äventyrsparken exempelvis av lego.)

Varför inte låta barnen även göra en reklamkampanj för varför myrorna ska välja deras äventyrsbana på en gång?

För tipset tackar vi MOI – Monilukutaitoa opitaan ilolla