Vattenpölsforskare

6 sätt att genomföra en djupgående pölundersökning.

  1. Hur djup är pölen?
    • Gå rakt in och mät med fötterna/benen/stövlarna.
    • Använd en naturmåttstock (lär dig nedan hur du enkelt tillverkar en egen).
    • Använd konventionella mätverktyg som linjaler och meterstavar.
    • – Registrera dina resultat.
  2. Hur stor är pölen?
    • – Använd en linjal, en meterstock eller en metrisk pinne för att mäta längden på din pöl.
    • – Använd ett långt snöre för att forma en kontur av pölen och mät sedan för att få fram pölens omkrets.
    • – Anteckna dina resultat.
      Det är roligt att följa skillnaderna i pölens statistik över tiden, så håll ett register över dagliga eller timvisa förändringar.
  3. Vilken form har pölen?

Om din pöl ligger på ett hårt underlag som en trottoar eller uppfart kan du rita runt pölen med krita, men om din pöl ligger i jord eller lera kan du använda en pinne för att rita runt pölens form.

  • – Titta på din pöl ovanifrån, bredvid och inifrån pölen.
  • – Rita formen på din pöl i din dagbok.
  • – Använd ord för att beskriva pölens form.
    Fortsätt att kontrollera och rita din pöls form. Förändras formen med tiden? Hur ser den ut när vattnet är borta? Kommer det att bildas en pöl här igen?
  1. Vem använder pölen?
    • – Förutsäg vilka djur som skulle kunna använda din pöl.
    • – Vad skulle de använda pölen till? (dricka, bada, plaska roligt?)
    • – Håll en observationsguide för att anteckna vilka djur som befann sig i eller i närheten av pölen och hur de använde pölen.
  2. Har pölen en ström?
    Gör en båt av bark, nötter och andra naturmaterial, gör en båt av folie eller en av återvunnen plast.

    • – Segla din båt i pölen.
    • – Kan du få den att segla från den ena sidan av pölen till den andra?
    • – Observera båtens naturliga rörelser (utan att människor rör segelbåten).
    • – Vilka krafter får båten att röra sig?
  3. Problemlösning: Hur kan du få ut vatten ur pölen?
    Låt eleverna brainstorma och komma på ett sätt att få ut vattnet ur pölen.

    • – Ha några material till hands om eleverna behöver det för sin plan (svampar, muggar, pipetter och en mängd olika material för utforskning).
    • – Stampande med gummistövlar är ett riktigt roligt sätt att få ut vattnet!

Naturbaserade sticklinjaler

Gör dina egen linjal från naturen!

  1. Hitta en fin rak pinne (en rak pinne är bäst för mätning)
  2. Ställ upp din pinne bredvid linjalen och använd sekatör för att klippa pinnen 30 cm lång
  3. Lägga till linjer vid varje cm med en linjal som stödlinje med en märkpenna eller genom att skära skåror i den

Få ditt barn upprymt över att mäta!

Ta med ditt barn på en vandring med sin nya linjalpinne och låt dem stanna och mäta saker längs vägen (bygg upp dessa matematiska färdigheter!). Kanske till och med lägga till lite läskunnighet till sin vandring genom att ta med en anteckningsbok och spela in alla sina mätningar.

Idén tagen från Puddle Scientist — Learning withOutdoors

Puddle Scientist

6 ways to complete an in-depth puddle investigation-

  1. How deep is the puddle?
  • March right in and measure with your feet/legs/boots
  • Use a nature measuring stick (learn how to easily make your own)
  • Use conventional measurement tools like rulers, metric sticks
  • Record your results
  1. How big is the puddle?
  • Use a ruler, yard stick or metric stick to measure the length of your puddle
  • Use a long string to form an outline of the puddle and then measure it to find the circumference of your puddle
  • Record you results.
    It is fun to track the differences in the puddle stats over time so keep a record of daily or hourly changes.
  1. What shape is the puddle?
  • If your puddle is on a hard surface like a sidewalk or driveway you can draw around the puddle with chalk, but if your puddle is in dirt or mud, use a stick to draw around the shape of the puddle
  • Look at your puddle from above, from beside and from inside the puddle
  • Draw the shape of your puddle in your journal
  • Use words to describe your puddle’s shape
    Keep checking & drawing your puddle shape. Does the shape change over time? What does it look like when water is gone? Will a puddle form here again?
  1. Who uses the puddle?
  • Predict what critters might use your puddle
  • What would they use the puddle for? (drinking, bathing, splashing fun?)
  • Keep an observation guide to record which critters were in or near the puddle and how they were using the puddle
  1. Does the puddle have a current?
    Make a boat from bark, nuts & other natural materials, create a foil boat or make one from recycled plastic
  • Sail your boat in the puddle
  • Can you get it to sail from one side of the puddle to the other?
  • Observe the natural boat movements (without humans touching the sailboat)
  • What forces make the boat move?
  1. Problem Solving: How can you get water out of the puddle?
    Let learners brainstorm and figure out a way to get the water out of the puddle-
  • Have some materials handy in case learners need it for their plan (sponges, cups, pipettes & a variety of materials for exploration)
  • Rubber boots and stomping is a really fun way to get the water out!

Nature-based Stick Rulers

  1. Find a nice straight stick (a straight stick is best for measuring)
  2. Line up your stick next to your ruler and use clippers to cut the stick 12 inches long
  3. Add lines at each of the inch (and if you would like half inch) marks with a permanent marker or by carving notches into it using a ruler as a guide

Get your child excited about measuring!

Take your child on a hike with their new ruler stick and let them stop and measure things along the way (build those math skills!). Perhaps even add some literacy to their hike by bringing a notebook and recording all their measurements.

Idéa taken from Puddle Scientist — Learning withOutdoors

Clapping math

1a) Own numberrythms

  • Divide into groups. Each group is assigned a different number (3, 4, 5 or 6).
  • The groups are tasked with planning their own clapping series based on their numbers. The group’s number indicates how many claps the series should consist of, but the claps may hit the thigh, abdomen, head, etc. in any order. The only rule is that the last clapping should be a regular clapping with your hands.
  • The members of each group practice clapping through their series smoothly one after the other. For example, the members of group 5 should clap like this: 1-2-3-4-5-1-2-3-4-5-1-2-3-4-5, etc. Make sure that there is no break between fifth and first clap and that the clapping rhythm continues without interruption. Practice should be carried out until all groups know their clapping series by heart and can complete it without interruption.

1b) Ready-made rhythms (alternative arrangement)

  • If the time reserved for the task is limited, you can simply skip the part where the groups come up with their own clapping series. Instead, ready-made series can be used.
  • 3 pats: thigh – thigh – hands
  • 5 pats: thigh – thigh – chest – ribcage – hands
  • Students get to practice both series.
  • The class is divided into two groups: one prepares to perform the series of three clapping, the other the series of five clapping.

2) Clap together

  • Two groups are selected, for example groups 3 and 5. The groups must carry out their clapping series at the same time. Both groups should start clapping at the same time and stick to the same pace.
  • What kind of rhythm is formed by the clapping of the groups? Does the last clapping of hands occur at the same time or at different times in different groups? It may be noted that the last clap often occur at different times, but sometimes they occur at the same time.
  • After how many claps do the last claps with the hands occur again at the same time? The teacher can help and call out the first clapping (immediately after the first simultaneous clapping). Everyone counts together and concludes that the correct answer is 15, which is the lowest common multiple for the numbers 3 and 5.
  • Try two other groups. What numbers do you come up with as the lowest common multiples for these two numbers? Which rhythm sounds the most fun? What happens if three or four groups clap at the same time?

3) Draw the rhythms

  • Start by drawing 15 horizontal lines next to each other on the board. Ask group 3 to come up to the board and draw a tower above every third line. When they are finished, ask group 5 to draw a slightly taller tower above every fifth line.

  • At which line do the towers first appear above the same line? (Group 5 can also draw their towers behind the towers of Group 3.)
  • Try clapping the rhythms using the picture created on the board.
  • Is it easier now?
  • Draw out other rhythms in the same way.

 

The idea is taken from Lumatikka’s material.

Klappningsmatte

1a) Egna sifferrytmer

  • Dela in er i grupper. Varje grupp tilldelas en egen siffra (3, 4, 5 eller 6).
  • Grupperna har i uppgift att planera en egen klappningsserie utifrån sina siffror. Gruppens siffra anger hur många klappningar serien ska bestå av, men klappningarna får träffa låret, buken, huvudet osv. i vilken ordning som helst. Den enda regeln är att sista klappningen ska vara en vanlig klappning med händerna.
  • Medlemmarna i varje grupp övar på att klappa igenom sin serie smidigt efter varandra. Exempelvis ska medlemmarna i grupp 5 klappa så här: 1–2–3–4–5–1–2–3–4–5–1–2–3–4–5 osv. Se till att det inte uppstår en paus mellan femman och ettan och att klappningsrytmen fortsätter utan avbrott. Man ska öva tills alla grupper kan sin klappningsserie utantill och kan genomföra den utan avbrott.

1b) Färdiga rytmer (alternativt upplägg)

  • Om tiden reserverad för uppgiften är begränsad kan man helt enkelt hoppa över delen där grupperna hittar på egna klappningsserier. I stället kan man använda färdiga serier.
  • 3 klappningar: lår – lår – händerna
  • 5 klappningar: lår – lår – bröstkorg – bröstkorg – händerna
  • Eleverna får öva på båda serierna.
  • Klassen delas in i två grupper: den ena förbereder sig på att utföra serien med tre klappningar, den andra serien med fem klappningar.

2) Klappa i kapp

  • Två grupper väljs ut, till exempel grupperna 3 och 5. Grupperna ska genomföra sina klappningsserier samtidigt. Båda grupperna ska börja klappa samtidigt och hålla sig till samma takt.
  • Vilken typ av rytm bildas det av gruppernas klappningar? Inträffar den sista klappningen med händerna samtidigt eller vid olika tider i olika grupper? Man kan lägga märke till att de sista klappningarna rätt ofta inträffar vid olika tider men att de ibland inträffar samtidigt.
  • Efter hur många klappningar inträffar de sista klappningarna med händerna igen samtidigt? Läraren kan hjälpa till och ropa ut första klappningen (direkt efter första samtidiga klappning). Alla räknar tillsammans och kommer fram till att rätt svar är 15, som är den minsta gemensamma multipeln för talen 3 och 5.
  • Testa med två andra grupper. Vilka tal kommer ni fram till är de minsta gemensamma multiplarna för dessa två tal? Vilken rytm låter roligast? Vad händer om tre eller fyra grupper klappar samtidigt?

3) Rita rytmer

  • Börja med att rita 15 vågräta streck bredvid varandra på tavlan. Be grupp 3 att komma upp till tavlan och rita ett torn ovanför vart tredje streck. När de är klara ber ni grupp 5 att rita ett lite högre torn ovanför vart femte streck.
  • Vid vilket streck hamnar tornen första gången ovanför samma streck? (Grupp 5 kan rita sina torn också bakom tornen till grupp 3.)
  • Prova att klappa rytmerna med hjälp av bilden som skapats på tavlan.
  • Går det lättare nu?
  • Rita fram andra rytmer på samma sätt.

 

Idén hämtad från Lumatikkas material.

Naturvetenskapsverb

Mer information om detta, och referenser till orginalartiklar hittar ni på Skolverkets sida kring Natur, teknik och språkutveckling.

Naturvetenskapsverb

Sofie Areljung, Örebro universitet

För att naturvetenskapsundervisning ska passa i förskolan är det viktigt att barnen kan bidra med sina idéer och erfarenheter till den kunskap som skapas. Det är också viktigt att undervisningen bygger på händelser i vardagen.

Jag har många gånger sett små barn fascineras av kylskåpsmagneter. Med hjälp av en vuxen, eller på egen hand, verkar de kunna dröja länge vid att försöka få magneterna att sitta fast på en kylskåpsdörr. Barnen kommer snart på att de kan släppa magneten när den vidrör kylskåpet. Ibland trillar magneten ner och ibland fastnar den. Om magneten trillar ner försöker barnen ofta plocka upp den igen. Sedan vill de pröva samma sak om och om igen.

Som förskollärare kan man se på en sådan situation på flera sätt. Jag vill påstå att det mer traditionella sättet är att fokusera på tingen, substantiven, alltså på magneten och kylskåpet. Ett annat sätt att se på situationen är att fokusera på verbet fastna. Fastna pekar på ett naturvetenskapligt fenomen, det som händer mellan magneten och kylskåpet. Fastna är något speciellt, för magneter kan bara fastna på vissa material och bara om vi vänder en viss sida av magneten mot materialet. Verbet fastna hjälper oss även att urskilja andra naturvetenskapliga fenomen i vår omvärld: kardborren på skon eller vinteroverallen, att blöta löv fastnar på stövlarna men inte torra löv och att hårstrån fastnar på tröjan. Här har förskolläraren ett startskott för praktiska undersökningar, exempelvis: Fastnar hårstrån på alla kläder? Fastnar olika hårstrån på tröjan? Sitter hårstrået fast även om vi vänder tröjan upp-och-ner? Fastna är ett i raden av verb som kan hjälpa oss att få syn på naturvetenskapliga fenomen i vår omvärld.

Listor för fysik-, kemi- och biologiverb

Substantiv är en ordklass som täcker in konkreta föremål, varelser och platser, medan ordklassen verb täcker in skeenden, processer och handlingar

En aktivitet i tema Vatten kan handla om att is och snö blir till vatten om man tar in det inomhus, eller att vatten kan bli till is om man ställer det i frysen. Då ligger fokus vanligtvis på vatten eller is, alltså substantiven. Men vad händer om vi i stället fokuserar på verben smälta och frysa? Vår tanke var att verben hjälper en att fokusera på det naturvetenskapliga fenomenet att ämnen övergår mellan flytande och fast form, beroende på temperatur. Om smälta och frysa är i fokus behöver det inte bara röra vatten och is utan vi kan undersöka andra saker som kan smälta, till exempel glass, choklad och smör. Vi kan också fundera på vilka fasta ämnen som vi aldrig sett smälta, som sten eller metall.

Verben hjälpte oss att se världen omkring oss på ett lite annorlunda sätt och vi tänkte att de kunde hjälpa förskollärare och barn att få syn på kemiska processer och fysikaliska fenomen i förskolans vardag.

Verb och substantiv i barnets värld

Över lag visar forskningen att det är enklare för små barn att lära sig substantiv än att lära sig verb. Substantiv ofta kan kopplas till föremål med tydliga yttre gränser, medan barn sällan upplever gränser mellan enstaka handlingar i en situation. Ett exempel kan vara ett barn som gungar. En förskollärare sätter i gång rörelsen genom att dra gungan bakåt och sedan släppa den. Förskolläraren knuffar sedan med jämna mellanrum på gungan och barnet hjälper till att hålla farten genom att luta överkroppen ömsom framåt, ömsom bakåt och gungan ses pendla fram och tillbaka. I en sådan situation kan barnet, förskolläraren, gungan och gungställningen (substantiven) framstå som tydligt avgränsade. Däremot kan handlingarna dra, släppa, knuffa, luta och pendla (verben) vara svåra att urskilja från den övergripande händelsen att gunga.

Att utgå från verb i naturvetenskapligt undersökande

En skillnad mellan verb och substantiv ligger i hur barn kan erfara det som orden står för. Många substantiv står för ting, växter eller levande varelser som barnen kan röra vid. Verb å andra sidan står ofta för sådant som barnen själva kan vara med om, utföra eller få att hända. Denna egenskap hos verben kan man som förskollärare använda sig av för att planera praktiska undersökningar.

Att undersöka med den egna kroppen

Ett sätt att undersöka fysikaliska fenomen kan vara att ge barnen tillfälle att uppleva hur det känns i kroppen att rulla, snurra, balansera, glida eller halka. Förskolan Uven har arbetat med verbet rulla under ett helt läsår. En återkommande aktivitet var att rulla ute på ett öppet fält, som delvis lutade. Barnen rullade nedåt, sidledes, snabbt och långsamt. Några barn prövade att rulla varandra och märkte att det kändes mycket jobbigare att rulla någon uppför. Barnen hjälptes åt med att rulla en av förskollärarna och märkte att det lät konstigt när hon rullade. Vänta nu? Aha, det var för att nycklarna i förskollärarens jackficka skramlade i rullet. Några av barnen ville göra ett ”kompis-rull”, vilket innebar att rulla bredvid varandra hela vägen nedför sluttningen. De upptäckte snart att de rullat snett och hamnat en lång bit ifrån varandra. Vad kunde det bero på? undrade barnen och förskollärarna. Kan det bero på hur vi ser ut? Ofta hjälper vi till mycket med benen när vi rullar och därför rullar underkroppen mer än överkroppen vilket gör att vi drar åt något håll i stället för att rulla rakt nedåt. När vintern kom kunde barnen rulla på olika sorters snö och se sina rullspår i snön. De uppmärksammade även hur det lät när de rullade. Det kan låta och kännas väldigt olika att rulla på kramsnö jämfört med att rulla på nyfallen snö eller skare.

Genom dessa aktiviteter kunde barnen själva uppleva hur gravitationen, lutningen och underlaget hade betydelse för hur de rullade; om de rullade snabbt, snett eller om det helt enkelt inte gick. Det kändes utanpå kroppen, det kan exempelvis göra lite ont att rulla på hårda och ojämna underlag, jämfört med att rulla på mjuk snö. Alla ni som har rullat vet också att det känns inuti kroppen, då huvudet känns snurrigt och det kan kännas som om organen i magen har snurrat runt några varv. Om man rullat på något tyg eller på golvet kan man också känna hur håret blivit statiskt och står ut från huvudet för att laddningar flyttats mellan håret och materialet.

Att undersöka olika föremål

Alla verb kan inte upplevas med den egna kroppen, men barnen kan se till så att andra ting flyger, rinner, blandas, fastnar, smälter och så vidare. Om vi återknyter till Förskolan Uvens arbete med rulla fick barnen bland annat i uppgift att hitta fyra saker som rullar och fyra saker som inte rullar. Barnen gick omkring på förskolan och prövade olika saker och fotade sedan sina fyra rullande och fyra icke-rullande saker med en surfplatta. Med hjälp av en app kunde de sätta ihop bilderna i ett collage, som sedan fungerade som utgångspunkt för samtal. Barnen kommenterade utifrån sina bilder att saker som inte rullar – så som plastbackar, bord, stolar och klossar – är fyrkantiga eller platta.

”Kan du hitta fyra saker som inte rullar?” är exempel på en fråga som leder till ett undersökande. För att besvara frågan måste barnen leta efter föremål och pröva deras rullförmåga. Det är exempel på en produktiv fråga, alltså en som inspirerar till att söka svar. Exempel på andra produktiva frågor är sådana som riktar uppmärksamheten mot något (Har du sett? Vad är det här?), sådana som leder till noggrant jämförande, sådana som ger upphov till försök (Vad händer om …?) och sådana som inspirerar till att lösa problem.

I samband med rulla-projektet ställde Uvens personal flera frågor som kan kategoriseras, till exempel:

  • Vad kan rulla? (inspirerar till försök)
  • Rullar olika saker olika fort? I så fall, varför? (inspirerar till jämförande)
  • Rullar saker olika långt? I så fall, varför? (inspirerar till jämförande)
  • Kan vi få något att rulla uppför? (inspirerar till att lösa problem)

Behov av nya naturvetenskapliga begrepp

Den förskollärare som vill planera för praktiskt undersökande kan i stora drag utgå från frågan: ”Vad har betydelse för om eller hur någonting rullar/blandas/fastnar/smälter/ (valfritt verb)?” Ett exempel är att barnen, tillsammans med förskolläraren, ser att det som har betydelse för om något smälter är vilket ämne det rör sig om (smör, sten, is, choklad), i vilken behållare det ligger och hur varmt det är runt omkring. Vilken isbit smälter först – den som är inlindad i tyg, den som är omgiven av frigolit eller den som ligger helt fritt? Då kan det uppkomma behov av begrepp som: fast form, flytande form, isolering och temperatur. Beroende på vilka undersökningar barnen gör kan de komma på olika faktorer som har betydelse. För att kunna beskriva de olika undersökningarna rörande rulla behövde förskolan Uvens personal och barn begrepp som friktion, tyngdkraft, form, längd och hastighet. Om ni utgår från andra naturvetenskapsverb uppkommer behov av andra begrepp som beskriver vad som är typiskt för den kemiska process eller det fysikaliska fenomen som verbet handlar om. Några sådana exempel är:

  • Balansera/välta – tyngdpunkt, gravitation, stödyta
  • Halka – friktion
  • Blanda – koncentration, späda, slamma, lösa upp

Att skilja verb åt

I barnens verblärande ingår att börja dela upp ett verb i flera. Ett exempel är verbet åka, som kan stå för många olika sätt att färdas. Eriksgårdens förskola i Bollebygds kommun har arbetat med projektet ”Det rullar och glider” och bland annat undersökt hur en sten och en leksaksbil rör sig nedför en lutande planka. På så vis kunde de få syn på att det handlade om olika typer av rörelser. Från att barnen tidigare sagt att både bilen och stenen åker nedför plankan, skilde barnen mellan att bilen rullar och stenen glider nedför plankan. Arbetslaget såg också att barnen, genom projektet, fått en ökad förståelse för hur föremåls form spelade roll för huruvida de gled eller rullade över en yta. I verblärandet ingår också att skilja liknande verb åt. Vad är exempelvis skillnaden mellan att rulla och att snurra?

Att arbeta med de yngsta barnen

Verb kan delas upp i handlingar som ger resultat och sådana som inte ger resultat. Forskning har visat att små barn föredrar att utföra sådana handlingar som ger resultat. I förskolans vardag kan det exempelvis handla om att trycka på en knapp så att ljuset tänds och släcks eller att stampa på en ishinna på en vattenpöl så att den spricker. När barnen själva kan genomföra handlingen och producera resultat framstår ofta själva handlingen, och det verb som kan kopplas till handlingen, tydligt för dem, i jämförelse med handlingar som inte ger resultat.

På Uvens småbarnsavdelning valde personalen att utgå från verbet låta i arbetet med naturvetenskap. De hade nämligen märkt att barnen intresserade sig för att banka på bordet, väggarna och annat som de kunde komma åt. Man kan säga att barnen utförde handlingar som gav resultat i form av olika ljud. Förut, berättade personalen, hade de ofta upplevt ljuden som tröttsamma och hyssjat barnen, men under arbetet med låta-temat började de i stället ställa produktiva frågor som ”Hur låter det om du bankar på golvet i stället för på torkskåpet?”. På så vis kunde de guida barnen till att uppmärksamma skillnader och likheter mellan olika material.

Personalen ställde i ordning olika platser på avdelningen, där barnen kunde utforska ljud. De tillverkade exempelvis en ”ljudmobil” och en ”ljudvägg” av wellpapp och annat material som lät när barnen strök över dem med handen. Andra exempel var hushållsrullar och rör som barnen kunde hålla mot munnen och göra ljud genom. Arbetslaget samlade ihop massor med ljud som barnen uppmärksammat i vardagen under arbetet med låta-temat: banka med rostfria skålar i en bänk, köra en bil på Duplo-plattor, slå med vispen på en kastrull, slå klossar mot varandra och hälla ut material.

Olika fokus – olika frågor

I tabell 1 har jag gett exempel på fler temaområden där substantiv- respektive verbfokus kan ge upphov till olika typer av undersökande.

Tema Naturvetenskapligt innehåll Frågor som leder till undersökande Förslag på undersöknings- och dokumentationsmetoder
Biologi: skogen Substantiv: träd, svamp, mossa, spindlar Vad finns det för skillnader och likheter mellan kam- och husmossa? …eller mellan björk och asp? Studera bilder och texter i böcker.

Observera med lupp, känsel, lukt. Dokumentera med foto samt penna och papper

Verb: leva, växa,

vissna, förmultna

Vad behövs för att en växt ska överleva? Hur förändras en svamp i mellan tre tillfällen under hösten? Plantera växter i klassrummet och pröva hur olika faktorer (vatten, placering ljust/mörkt, kärl) har betydelse för dess överlevnad Studera en svamp på skolgården. Dokumentera förändringen med foto samt penna och papper
Kemi: jäsa Substantiv:

jästsvampar, vatten, socker, luft(gas)

Vad är det som är speciellt med jästsvampen? Observera noga med syn, känsel, lukt. Beskriv i text och bild Studera och rita av mikroskopbilder (i böcker eller på nätet) av jästsvampar
Verb: jäsa, blanda, blåsa (upp) Vad händer när vi blandar socker, jäst och vatten? Kan vi göra blandningar som jäser olika mycket? Egna försök i klassrummet: prova olika proportioner i blandningarna och se vilka som växer mest – eller vilka som gör att mest gas utvecklas

Observera med syn, känsel, lukt. Dokumentera med foto samt med penna och papper

Fysik:

flyga/sväva

Substantiv: flygplan, helikopter, fåglar, fallskärm, löv, papper, luft Vad är det för likhet och skillnad mellan ett flygplan och en fågel? Samtala utifrån filmer, bilder och/eller modeller av fåglar och flygplan

Beskriv i text och bild

Verb: flyga, sväva, falla

 

Hur kan vi få ett pappersplan att flyga så långt som möjligt? Hur kan vi få ett papper att sväva så länge som möjligt? Eget försök i klassrummet: prova olika typer av flygplan eller pappersbitar (olika former, olika typer av papper, olika sätt att kast eller släppa föremålen)

Mät avstånd eller tid

Dokumentera med foto eller film samt penna och papper

 

 

 

Att undersöka med den egna kroppen – leka med naturvetenskapliga begrepp

När det gäller att få syn på naturvetenskapliga begrepp i elevers verb-baserade undersökande tycker jag att begreppet lekkamrat är användbart. Jag bygger då på en studie av en situation där två barn försökte bygga torn av plastmuggar. Tornen rasade flera gånger och barnen fick lov att börja om från början. Tyngdkraften var en lekkamrat i den här situationen eftersom barnen och tyngdkraften samspelade med varandra i tornbygget. Om vi föreställer oss att det inte hade funnits någon tyngdkraft, och alltså ingen risk att tornet rasar, hade det kanske inte varit en särskilt intressant lek för barnen. På samma sätt kan man tänka att elever som åker rutschkana leker med lutningen, tyngdkraften och (den låga) friktionen. Om man återgår till det inledande exemplet med trasorna som fastnade på väggen kan man säga att vattnets absorptionsförmåga är en lekkamrat som gör det till en intressant lek att doppa trasorna i vatten. Därtill är adhesionskraften, som gör att trasan fastnar på väggen, och tyngdkraften, som gör att trasan så småningom faller ner på golvet, lekkamrater som gör det intressant att kasta trasorna på väggen.

 

 

Naturvetenskapsverb – lista

Fysikverb

Fysik handlar om studier av energi och energiomvandlingar; kraft och rörelse, ljus och ljud.

  • Snurra, rotera, pendla (om rörelser kring en mittpunkt)
  • Rulla (om rörelser kring en mittpunkt och i sidled, mot ett underlag)
  • Glida, halka (om rörelser där friktionen är låg)
  • Falla, rinna (om att röra sig på grund av jordens dragningskraft)
  • Välta, balansera (om att saker välter om deras tyngdpunkt är utanför stödytan)
  • Studsa (om hur ett föremål återvänder efter att ha stött emot något)
  • Fastna (om när saker fäster vid varandra till följd av magnetism eller statisk
  • elektricitet)
  • Flyta, sjunka (om hur en vätska kan bära ett föremål)
  • Flyga, sväva (om hur föremål rör sig och bärs av luften)
  • Värma, kyla, isolera (om hur värme leds i olika material)
  • Lysa, skugga, spegla (om hur ljusvågor rör sig)
  • Låta, eka (om hur ljudvågor rör sig).

Kemiverb

Kemi handlar om hur olika ämnen är uppbyggda, vilka egenskaper de har, hur de förändras och vad som händer när olika ämnen möts.

  • Lösa, blanda (om hur ämnen blandar sig med varandra)
  • Separera, sila (om hur blandningar delas upp i sina beståndsdelar)
  • Absorbera, väta (om hur en vätska sugs upp av ett material)
  • Fastna, limma (om hur ämnens ytor hakar i varandra)
  • Färga (om hur färgämnen binds till en yta, eller blandas i en vätska)
  • Smälta, stelna/frysa, förångas/avdunsta, kondensera (om hur ämnen övergår
  • mellan olika faser: fast, flytande och gas)
  • Rosta (om hur järnytor förändras i kontakt med fukt och syre).

Biologiverb

Exempelvis sådana som rör olika faser i växters liv:

  • Gro, växa, vissna
  • Ruttna, förmultna, mögla

Punktlistorna ska läsas som en rad exempel – och inte en fullständig lista – på verb som har med fysik, kemi och biologi att göra. Listorna är snarast tänkta att illustrera ett sätt att urskilja naturvetenskapliga processer, samband och fenomen i världen omkring oss.

Vattendroppsmålning

MATERIAL:

  • Konstpapper
  • Akvarellfärger
  • Vatten
  • Pensel
  • Pipett

INSTRUKTIONER:

  • STEG 1: Använd droppen för att placera vattendroppar runt ditt papper i vilken design du vill.
  • STEG 2: Använd din pensel för att FÖRSIKTIGT färga varje droppe genom att fylla penseln med färg och sedan försiktigt röra vid toppen av varje droppe.

Du vill inte bryta dropparna och sprida vatten över hela sidan!

Se vad som händer med vattendropparna.

Droppen kommer magiskt att ändra färg som om du använde en trollstav! Upprepa med olika färger!

HUR FUNGERAR DET?

Ytspänning och koherens är anledningen till att du kan bilda bubblor av vatten på ditt papper. Koherensen är ”klibbigheten” hos liknande molekyler till varandra. Vattenmolekyler älskar att hålla ihop! Ytspänning är resultatet av att alla vattenmolekyler klibbar ihop.

När du placerar den lilla droppen försiktigt på papperet börjar en kupolform bildas. Detta beror på att ytspänningen bildar en form som har minsta möjliga yta (som bubblor)!

Nu, när du lägger till mer (ditt färgade vatten) vatten till droppen, kommer färgen att fylla hela droppen som redan fanns där. Lägg dock inte till för mycket, annars kommer din ”bubbla” att spricka.

Water Drop Painting

SUPPLIES:

  • Art Paper
  • Watercolor paints
  • Water
  • Brush
  • Dropper

INSTRUCTIONS:

  • STEP 1: Use the dropper to place water drops around your paper in any design you like.
  • STEP 2: Use your paintbrush to GENTLY color each drop by filling your brush with color and then gently touching the top of each drop.

You don’t want to break the drops and spread water all over the page!

Watch what happens to the water drops.

The drop will magically change color as if you were using a magic wand! Repeat with different colors!

HOW DOES IT WORK?

Surface tension and cohesion are the reason you can form bubbles of water on your paper. Cohesion is the “stickiness” of like molecules to one another. Water molecules love to stick together! Surface tension is the result of all the water molecules sticking together.

When you place the small drop gently on the paper, a dome shape begins to form. This is due to the surface tension forming a shape that has the least amount of surface area possible (like bubbles)!

Now, when you add more (your colored water) water to the drop, the color will fill the entire drop that was already there. Don’t add too much though, or your ‘bubble’ will pop!