Kategori: Matematik

Snöflingedans

UPPVÄRMNING

1) Spegellek

  • Två elever, som bildar ett par, står mittemot varandra. Den ena rör på sig långsamt och den andra följer dennes rörelser spegelvänt. Rollerna kan bytas utan paus, så att rörelserna hålls så smidiga som möjligt.
  • Testa att göra allt snabbare rollbyten, varefter det blir möjligt att hitta ett gemensamt flow-läge, där ingendera eleven styr eller följer utan där rörelsen skapas tillsammans.
  • Lugn musik (med långsamt tempo!) i bakgrunden kan vara till hjälp.

2) Trioformationer

  • Prova olika sätt att skapa beröringskontakt: ni kan t.ex. skaka hand, hålla ena handen på kamratens panna eller hålla knäna, pannorna eller fingerspetsarna mot varandra.
  • Testa på vilka olika sätt ni kan skapa beröringskontakt i grupper på tre. Vilken formation är er favorit? Visa den för också resten av klassen.
  • Diskutera tillsammans trioformationerna som de olika grupperna skapat. Vilka egenskaper hade de (små–stora, nere–uppe, fötter–händer–höfter–nästippar osv., antalet beröringspunkter).
  • Märker ni att ganska många av formationerna är symmetriska, även om det inte sades något om symmetri i uppgiftsbeskrivningen?

UPPGIFT

1) Rotationssymmetrier

  • Dela in er i grupper på sex personer (4–8 personer fungerar också vid behov). Börja med att sitta eller stå mittemot varande i en ring och håll varandra i handen. Vilken typ av symmetriska former kan ni skapa med gruppen? Prova att skapa olika former. Alla i gruppen kan turvis få hitta på en ställning som andra tar efter, så att rotationssymmetrin bevaras.
  • Vilka är era favoritformer? Hur kan ni som grupp flytta på er när ni byter mellan formerna? Vilka matematiska former kan ni se i era formationer?
  • Lugn musik i bakgrunden kan vara till hjälp. I den här uppgiften är det bäst att använda musik som saknar tydlig rytm eller melodi.

2) Symmetridans

  • Håll kvar samma gruppindelning och skapa en dansserie av era favoritformer. Vilken ordning ska formerna vara i, och hur ska gruppen röra på sig? Memorera ordningen som ni kommit överens om. Diskutera också hur dansen inleds och avslutas. Öva på symmetridansen några gånger.
  • Därefter ska alla grupper framföra sina danser inför resten av klassen. Danserna kan också spelas in på video. Videorna ska helst spelas in rakt eller lite snett uppifrån.
  • Lugn musik i bakgrunden kan vara till hjälp. I den här uppgiften är det bäst att använda musik som saknar tydlig rytm eller melodi.

AVSLUTNING

  • Titta på bilder av snöflingor. Liknar de danserna som ni nyss skapat?
  • Titta på videorna av era danser. Vilka olika element kan man hitta i danserna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan dem?
  • Om danserna skapades i grupper med olika antal elever kan ni också diskutera om det därför uppstått skillnader mellan danserna.

Ni kan fortsätta skapa fler rotationssymmetrier genom att rita mandalor eller spegelbilder (en elev ritar första delen och andra ska fortsätta bilden så att den blir symmetrisk) eller skapa symmetriska bilder i sanden på en spelplan.

 

Idén hämtad från Lumatikkas Math in Motion

Djurstatistik

Varje elev väljer ut ett djur och söker information om det för att sammanställa ett djurkort:

Vilket djur?
Höjd:  
Massa:  
Svanslängd:  
Livslängd:  
Snabbhet:  
Färg:  
Bevarandestatus:  

 

Undersök tillsammans djurens olika egenskaper genom att ställa er i ett led eller i en kö i storleksordning enligt en viss egenskap.

Undersökningsfrågor

  • Höjd: Vilket av djuren är högst? Eller lägst?
  • Livslängd: Vilket av djuren kan leva längst? Vilket är det mittersta värdet bland livslängderna (s.k. median)?
  • Snabbhet: Vilket av djuren är snabbast? Eller långsammast? Vilken hastighet är vanligast bland djuren (s.k. typvärde)?
  • Bevarandestatus: Vilken är den vanligaste bevarandestatusen?

Extra

Gör ytterligare undersökningar utifrån frekvenser:
Kategorisera djuren enligt livslängd i kategorierna 1–5 år, 6–10 år, 11–15 år osv.
Undersök frekvenserna i de olika kategorierna.

Förslag

  1. Ta fram lappar i olika färger som ni skriver de centrala begreppen på, till exempel median, typvärde, minsta värde och största värde. Dela ut lapparna vid de olika undersökningsfrågorna till rätt personer för att tydliggöra det rätta svaret.
  2. Ni kan också ta bilder av de olika leden ni skapar, så att exemplen kan undersökas visuellt också efteråt.

 

Idé från Lumatikkas material.

Tiokompisar

  • Skapa en cirkel på golvet och dela den mitt itu i två delar – A och B. Tio barn får fritt röra sig inom cirkeln i takt med musiken. När musiken stängs av ska man se efter hur många barn som står på A-sidan och hur många på B-sidan. På så sätt får man två tiokompisar!
  • Tio barn ställer sig på A-sidan av cirkeln. Läraren ger ett tal mellan 0 och 10. Barnen flyttar sig så att x barn går till B-sidan. Därefter räknar barnen hur många barn som blev kvar på A-sidan. Resultatet är ett tiokompispar.

Idé från Lumatikkas material

Öva talföljdsfärdigheter med kroppen

  • Hälften av eleverna ställer sig i ett led ute på gården eller i gymnastiksalen och skapar en serie av olika kroppsställningar.
  • Andra hälften av eleverna fortsätter ledet genom att skapa en ny, likadan serie.
  • Uppgiften kan göras svårare genom att fråga om längden på serien eller genom att be deltagarna att skapa en serie som har en viss längd.

Vattenpölsforskare

6 sätt att genomföra en djupgående pölundersökning.

  1. Hur djup är pölen?
    • Gå rakt in och mät med fötterna/benen/stövlarna.
    • Använd en naturmåttstock (lär dig nedan hur du enkelt tillverkar en egen).
    • Använd konventionella mätverktyg som linjaler och meterstavar.
    • – Registrera dina resultat.
  2. Hur stor är pölen?
    • – Använd en linjal, en meterstock eller en metrisk pinne för att mäta längden på din pöl.
    • – Använd ett långt snöre för att forma en kontur av pölen och mät sedan för att få fram pölens omkrets.
    • – Anteckna dina resultat.
      Det är roligt att följa skillnaderna i pölens statistik över tiden, så håll ett register över dagliga eller timvisa förändringar.
  3. Vilken form har pölen?

Om din pöl ligger på ett hårt underlag som en trottoar eller uppfart kan du rita runt pölen med krita, men om din pöl ligger i jord eller lera kan du använda en pinne för att rita runt pölens form.

  • – Titta på din pöl ovanifrån, bredvid och inifrån pölen.
  • – Rita formen på din pöl i din dagbok.
  • – Använd ord för att beskriva pölens form.
    Fortsätt att kontrollera och rita din pöls form. Förändras formen med tiden? Hur ser den ut när vattnet är borta? Kommer det att bildas en pöl här igen?
  1. Vem använder pölen?
    • – Förutsäg vilka djur som skulle kunna använda din pöl.
    • – Vad skulle de använda pölen till? (dricka, bada, plaska roligt?)
    • – Håll en observationsguide för att anteckna vilka djur som befann sig i eller i närheten av pölen och hur de använde pölen.
  2. Har pölen en ström?
    Gör en båt av bark, nötter och andra naturmaterial, gör en båt av folie eller en av återvunnen plast.

    • – Segla din båt i pölen.
    • – Kan du få den att segla från den ena sidan av pölen till den andra?
    • – Observera båtens naturliga rörelser (utan att människor rör segelbåten).
    • – Vilka krafter får båten att röra sig?
  3. Problemlösning: Hur kan du få ut vatten ur pölen?
    Låt eleverna brainstorma och komma på ett sätt att få ut vattnet ur pölen.

    • – Ha några material till hands om eleverna behöver det för sin plan (svampar, muggar, pipetter och en mängd olika material för utforskning).
    • – Stampande med gummistövlar är ett riktigt roligt sätt att få ut vattnet!

Naturbaserade sticklinjaler

Gör dina egen linjal från naturen!

  1. Hitta en fin rak pinne (en rak pinne är bäst för mätning)
  2. Ställ upp din pinne bredvid linjalen och använd sekatör för att klippa pinnen 30 cm lång
  3. Lägga till linjer vid varje cm med en linjal som stödlinje med en märkpenna eller genom att skära skåror i den

Få ditt barn upprymt över att mäta!

Ta med ditt barn på en vandring med sin nya linjalpinne och låt dem stanna och mäta saker längs vägen (bygg upp dessa matematiska färdigheter!). Kanske till och med lägga till lite läskunnighet till sin vandring genom att ta med en anteckningsbok och spela in alla sina mätningar.

Idén tagen från Puddle Scientist — Learning withOutdoors

Klappningsmatte

1a) Egna sifferrytmer

  • Dela in er i grupper. Varje grupp tilldelas en egen siffra (3, 4, 5 eller 6).
  • Grupperna har i uppgift att planera en egen klappningsserie utifrån sina siffror. Gruppens siffra anger hur många klappningar serien ska bestå av, men klappningarna får träffa låret, buken, huvudet osv. i vilken ordning som helst. Den enda regeln är att sista klappningen ska vara en vanlig klappning med händerna.
  • Medlemmarna i varje grupp övar på att klappa igenom sin serie smidigt efter varandra. Exempelvis ska medlemmarna i grupp 5 klappa så här: 1–2–3–4–5–1–2–3–4–5–1–2–3–4–5 osv. Se till att det inte uppstår en paus mellan femman och ettan och att klappningsrytmen fortsätter utan avbrott. Man ska öva tills alla grupper kan sin klappningsserie utantill och kan genomföra den utan avbrott.

1b) Färdiga rytmer (alternativt upplägg)

  • Om tiden reserverad för uppgiften är begränsad kan man helt enkelt hoppa över delen där grupperna hittar på egna klappningsserier. I stället kan man använda färdiga serier.
  • 3 klappningar: lår – lår – händerna
  • 5 klappningar: lår – lår – bröstkorg – bröstkorg – händerna
  • Eleverna får öva på båda serierna.
  • Klassen delas in i två grupper: den ena förbereder sig på att utföra serien med tre klappningar, den andra serien med fem klappningar.

2) Klappa i kapp

  • Två grupper väljs ut, till exempel grupperna 3 och 5. Grupperna ska genomföra sina klappningsserier samtidigt. Båda grupperna ska börja klappa samtidigt och hålla sig till samma takt.
  • Vilken typ av rytm bildas det av gruppernas klappningar? Inträffar den sista klappningen med händerna samtidigt eller vid olika tider i olika grupper? Man kan lägga märke till att de sista klappningarna rätt ofta inträffar vid olika tider men att de ibland inträffar samtidigt.
  • Efter hur många klappningar inträffar de sista klappningarna med händerna igen samtidigt? Läraren kan hjälpa till och ropa ut första klappningen (direkt efter första samtidiga klappning). Alla räknar tillsammans och kommer fram till att rätt svar är 15, som är den minsta gemensamma multipeln för talen 3 och 5.
  • Testa med två andra grupper. Vilka tal kommer ni fram till är de minsta gemensamma multiplarna för dessa två tal? Vilken rytm låter roligast? Vad händer om tre eller fyra grupper klappar samtidigt?

3) Rita rytmer

  • Börja med att rita 15 vågräta streck bredvid varandra på tavlan. Be grupp 3 att komma upp till tavlan och rita ett torn ovanför vart tredje streck. När de är klara ber ni grupp 5 att rita ett lite högre torn ovanför vart femte streck.
  • Vid vilket streck hamnar tornen första gången ovanför samma streck? (Grupp 5 kan rita sina torn också bakom tornen till grupp 3.)
  • Prova att klappa rytmerna med hjälp av bilden som skapats på tavlan.
  • Går det lättare nu?
  • Rita fram andra rytmer på samma sätt.

 

Idén hämtad från Lumatikkas material.