Kategori: Veckans idé

Gå som det låter

När barn har begränsad social interaktion är det svårare för dem att ta in andras perspektiv, vilket är ett viktigt sätt för barn att bygga upp empati. Den här aktiviteten introducerar ett kreativt sätt att få barn att sätta sig in i andras ”skor”.

Instruktioner

  1. Be barnen komma med en lista på minst tre djur som går eller springer. Till exempel en larv, en krabba och en giraff.
  2. Uppmana barnen att röra sig genom rummet som vart och ett av dessa tre djur.
  3. När alla barn har haft en tur att agera som varje djur, ägna lite tid åt att reflektera som grupp.

Fundera på dessa frågor:

  • Hur rörde du din kropp på olika sätt för att matcha varje djurs rörelse?
  • Hur får det dig att tänka annorlunda när du går genom rummet på det här sättet?
  • Vad i djurets gång var annorlunda än hur du brukar gå?

Tack Bay Area Discovery Museum för tipset!

Väderstenar

Väderstenar

  • Klipp moln, sol och regndroppar från filt-tyg.
  • Limma dem på en tygpåse med textillim.
  • Måla olika vädersymboler på stenar och lägg dem i påsen.
  • Låt barnen plocka en sten från påsen och komma med en berättelse från bilden på stenen; om exempelvis en solig dag eller ett snöfall. Hur är vädret? Vad sätts på? Finns det några djur ute?

Tack lekolar.fi för tipset.

Gör en egen pappersdrake

Material:

  • Skrivpapper
  • Sax
  • Garn (Detta fungerade bra för mig, men jag önskar att jag hade använt ett lättare snöre.)
  • Tejp
  • Glasspinne
  • Tuschpennor
  • Hålslag
  • Häftapparat
  • Linjal

Instruktioner

  1. Rita ett mönster på båda sidor av pappret.
  2. Vik pappret på mitten. (Halva längden.)
  3. Med hjälp av din linjal gör du ett märke vid 6,5 cm och ett märke vid 9 cm på den vikta kanten.
  4. Böj nu båda hörnen på ditt papper nedåt och häfta ihop dem vid 6,5 cm märket. (Vik inte ner dem, se till att pappret är böjt.) Din drake ska nu se ut så här.

  1. Stansa ett hål vid 9 cm markeringen. Klipp sedan en lång bit snöre och knyt den till din drake.
  2. Tejpa fast den andra änden av ditt snöre på en glasspinne. Linda ditt överflödiga snöre runt glasspinnen så att det inte trasslar ihop sig.

Nu kan du gå ut och flyga med din egengjorda drake!    Det krävs en kraftig vindpust för att lyfta din drake, men om du springer runt (eller cyklar riktigt fort) kommer din drake också att flyta bredvid dig.

Bygg din egen balansvåg

Undersök tillsammans begrepp som tung och lätt, eller tyngre och lättare med hjälp av (oanvända) munskydd.

Ok. Du behöver en klädhängare också. Och munskydden går att byta ut mot två lika stora burkar med handtag om man så vill.

Häng ett munskydd i vardera änden på klädhängaren. Var noggrann att de hänger på samma avstånd från mitten för att få en rättvisande våg.

Sedan kan du jämföra olika saker. Börja gärna med att låta barnen känna i vardera handen och gissa vilken som är tyngst. Först kanske med saker som har lite större skillnad, ett russin och ett äpple sedan kan man pröva saker närmre varandra.

För en större utmaning, byt ut klädhängaren mot en pinne och arbeta tillsammans med att få den tomma vågen i jämnvikt först.

 

Väx dina sockor

Vad du behöver

  • ett par gamla bomullssockor
  • plastpåsar
  • vatten
  • tejp

Vad du ska göra

Istället för att lägga fröna i påsen får barnen springa runt i strumpfötter4na och samla in fröna – direkt från naturen. Beroende på var du befinner dig och var du vill göra din ”insamling” kan du bestämma om barnen bara ska ha strumpor på sig eller om du vill sätta strumporna över deras skor. Om ni bara springer runt på gården eller i grannskapet föreslår jag det förstnämnda. Om du vill göra en lång vandring föreslår jag det senare. Båda lika roliga för barnen!

Börja med att låta barnen ta på sig ett par gamla strumpor (på fötterna eller över skorna). Eftersom du vill att fröna ska fastna, vät strumporna. Låt barnen kliva i en hink med vatten eller bara spruta fötterna med vattenslangen. När strumporna är blöta kan du släppa loss barnen!

Uppmuntra dem att utforska skogsområden, under träd och buskar och andra lågtrafikerade områden. Se till att de trycker ner fötterna i marken för att få upp så många frön som möjligt. Trampa på maskrosor, gå genom nedfallna löv, gå försiktigt genom trädgården. Låt dem slutligen hitta ett lerigt område där de kan klämma fötterna i! På så sätt får de upp lite jord som hjälper fröna att växa.

När strumporna är ordentligt smutsiga tar du av dem och lägger var och en av dem i en plastpåse. Tejpa fast plastpåsen vid ett fönster som får en bra mängd dagligt solljus. Om strumporna känns torra kan du tillsätta en liten mängd vatten. Nu är allt du behöver göra att vänta!

När de kommer att gro

Inom några dagar bör du märka att det börjar gro. Efter två veckor bör dina strumpor ha några seriösa blomningar.

Om du inte lyckas direkt, försök igen.

Odla dina strumpor

Att odla dina strumpor är ett så roligt och enkelt vetenskapsprojekt för barn. Det lär dem om hur växter gror och vad de behöver för att växa. Du kan experimentera genom att odla strumpor från olika platser för att se skillnaderna i vilka typer av växter du får. Om du vill gå ett steg längre kan du försöka identifiera de groddar du odlar och räkna ut hur varje planta kommer att se ut när den är fullvuxen.

Bygg din egen mjölksnurra

Snart dags för vappen och med den vindsnurror. Här finns ett enkelt tips på att bygga en egen. (Se pdf i slutet för bilder)

Mjölksnurra

  • Klipp ut en fyrkant av ett tomt ursköljt mjölkpaket. Måla den med hobbyfärg om du vill.
  • Klipp jack i hörnen en bit in i fyrkanten.
  • Gör små hål i hörnen och ett i mitten, som på bilden.
  • Snurra en bit ståltråd kring en blompinne, se till att den sitter ordentligt på plats. Trä på två vanliga plastpärlor på änden, då blir det enklare för snurran att snurra.
  • Trä på snurran genom hålet i mitten.
  • Böj var och en av flikarna och trä dem över ståltrådsänden.
  • Trä på en pärla till och gör en ögla av ståltråden så att snurran hålls på plats (men inte för hårt, då kan den inte snurra).

Illustrerade instruktioner: Mjölksnurra

Tack Arla.se för tipset!

Är ägget rått eller kokt?

Det är frågan!

Har du någonsin hittat ett ägg i ditt kylskåp och undrat om det var kokt? Även om ägg drastiskt förändras inuti skalet när de tillagas är det fortfarande anmärkningsvärt svårt att skilja ett tillagat ägg från ett rått utan att knäcka det. I den här aktiviteten får du reda på hur fysiken kan hjälpa dig att se skillnaden!

Material

  • Minst sex kycklingägg av samma storlek och färg.
  • En kastrull
  • Spis (Var försiktig och be en vuxen hjälpa dig att använda spisen och hantera heta föremål i denna aktivitet).
  • Vatten
  • Timer
  • Hålslev
  • Blyertspenna
  • Två små tallrikar
  • Pappersark

Förberedelsearbete

  1. Lägg tre ägg i kastrullen. Tillsätt tillräckligt med vatten så att det finns en cm som täcker äggen. Sätt kastrullen på spisen.
  2. Värm vattnet tills det kokar rejält och håll det kokande i sju minuter.
    Hur tror du att äggen förändras under denna tid?
  3. Stäng av värmen.
  4. Lyft ägget med hålsleven ur det heta vattnet, skölj det under rinnande kallt vatten (valfritt) och lägg det på en säker plats där det kan svalna helt och hållet.
  5. Använd en penna för att göra ett litet märke på de tre råa äggen. Gör märket svagt, eftersom detta gör det lättare att testa dina idéer på ett opartiskt sätt.
  6. Förvara de råa äggen tillsammans med de kokta äggen. Detta säkerställer att alla ägg har samma temperatur när du börjar experimentera.

Förfarande

  1. Välj ett rått ägg och knäck det på en tallrik.
    Hur ser innehållet i det råa ägget ut?
  2. Upprepa det första steget med ett kokt ägg.
    Hur skiljer sig innehållet i ett kokt ägg från innehållet i ett rått ägg?

Målet med denna aktivitet är att hitta ett test som kan identifiera om ett ägg är kokt eller rått utan att knäcka skalet.

Vad har du för idéer?

  1. Välj ett kokt och ett rått ägg från de fyra oknäckta ägg som finns kvar. Lägg det andra paret ägg åt sidan för tillfället.
  2. Om du hittar en skillnad, skriv ner den på ditt pappersark. Kom ihåg att det finns ett märke på det råa ägget. Det kommer att hjälpa dig att identifiera vilken typ som uppvisar en viss egenskap.
  3. Titta på äggen, lukta på dem och väg dem i dina händer.
    Ser det ena ägget annorlunda ut, luktar annorlunda eller verkar tyngre än det andra?
  4. Knacka försiktigt med pennan mot det kokta och råa ägget och lyssna.
    Kan du höra en skillnad?
  5. Skaka äggen ett i taget nära ditt öra.
    Kan du höra vilket som är rått?
  6. Lägg ett ägg på spetsen och snurra det. Lägg det sedan platt och snurra det. Prova några gånger innan du byter till det andra ägget.

    Snurrar det ena ägget lättare än det andra?

  7. Utför något annat test eller leta efter andra särskiljande egenskaper som du kan komma på.
  8. Gå igenom dina anteckningar.
    Hittade du skillnader? Om så är fallet, tror du att denna skillnad uppstår på grund av att ett av äggen är kokt och det andra inte? Varför eller varför inte?
  9. Om du hittade en eller flera skillnader mellan det råa och det kokta ägget, testa om dessa skillnader också förekommer i ditt sista par ägg. Försök att inte titta på det lilla märket på det råa ägget när du gör testet.
    Skiljer denna skillnad det råa från det kokta ägget även i detta par? Om du hittade en skillnad som höll för båda paren, tror du att den kan skilja alla kokta ägg från råa ägg? Varför tror du att skillnaderna uppstår?

Vad hände?

Märkte du att insidan av ett rått ägg är flytande, medan insidan av ett kokt ägg är fast? Det var förmodligen omöjligt att se skillnaden utan att knäcka skalet förrän du försökte snurra ägget. Även om det är svårt att snurra ett kokt ägg var det förmodligen mycket svårare att snurra ett rått ägg. Detta är förväntat.

När du kokar ett ägg blir insidan fast. Det förändrar inte hur ägget ser ut eller dess lukt, så du kan inte se eller lukta på skillnaden. När man skakar ett rått ägg uppstår inget skvalpande ljud eftersom vätskan i ägget är innesluten i ett membran och endast en liten luftbubbla förekommer. Inget av äggen är ihåligt, så att knacka på det ger ingen tydlig hörbar skillnad.

Du kan se skillnaden mellan ett kokt och ett rått ägg genom att snurra det: ett kokt ägg är lättare att snurra. Eftersom insidan av ett kokt ägg är fast kan partiklarna inuti inte röra sig i förhållande till varandra eller skalet. Hela ägget rör sig i samklang. När du snurrar det kokta ägget genom att vrida på skalet rör sig hålet inuti tillsammans med skalet. I ett rått ägg är insidan fortfarande flytande. Partiklarna som utgör vätskan kan glida och röra sig i förhållande till varandra och skalet. När du snurrar skalet på det råa ägget börjar vätskan inuti inte snurra direkt – den behöver lite tid för att ”komma ikapp”, och friktionen mellan skalet och vätskan saktar ner snurrandet. Eftersom det är lättare att balansera ett ägg på spetsen genom att snurra det snabbare, gör detta också att kokta ägg är lättare att balansera än råa ägg. Det underlättar också att insidan av det kokta ägget är mindre vinglig eftersom den inte rör sig (dess masscentrum är fast).

Mer, mindre, eller lika mycket?

LÄMPLIG PLATS:

Vid bordet med tillgång till handfat och vatten. (Eller ute i regnet?)

MATERIAL

Två likadana glas till varje barn, en tesked av metall och gärna flera små kannor med vatten, som barnen själva kan hälla ur.

 

BESKRIVNING

Innan man börjar förklaras kort: ”Vi ska lära oss nya ord med hjälp av vatten i glas- Vi ska lära oss ord som mer, mindre och lika mycket. Ni får två glas var och en liten kanna med vatten. Först ska ni fylla era glas, så att det är lika mycket vatten i båda två-” När barnen är klara med detta, ser vi om några barn har lika mycket, om några har mindre osv- Genom att använda teskeden kan vi höra om det är lika mycket vatten i alla glasen – låter det likadant?

VARIATION

Gör gärna samma aktivitet med andra ord, som t.ex. högre, lägre och lika höga.