Kategori: Veckans idé

Återvinningsskattjakt

Material:

  • Formulär för återvinningsjakt
  • Föremål för en skattjakt
  • Påsar för att samla in saker
  • Behållare

Instruktioner:

o Gör din lista. Gärna en visuell lista. Det kan vara så enkelt som att klippa och klistra in några bilder från internet i ett Word-dokument och skriva ut dem.
Du kan utnyttja den här om du vill: Recycling-Scavenger-Hunt-Sheets (PDF, 315kB)

o Ordna jakten. Göm föremål från varje kategori innan någon ser dig.

o Para ihop barnen och släpp dem fria! Ge ena barnet listan och det andra barnet en påse och låt de leta.

o Sortera sakerna. Du kan ha tre papperskorgar: blå, svart och grön. När barnen hade hittat alla saker på sin lista kan de komma och sortera allt i rätta papperskorgarna.

Mjölkraket

Det här behöver du: ett tomt mjölkpaket, sax, färgpennor, hobbylim, garn i olika färger. En grillpinne, ett sugrör och eventuellt några klädnypor.

  1. Drick upp och diska ur ett mjölkpaket.
  2. Ladda ner mallen (PDF, 82kB) och klipp ut. I mallen finns en i färg och en som du kan färglägga själv. För att göra raketen stadig, klipp ut en bit av mjölkpaketet som är lika stor som mallen.
  3. Klistra fast raketen på mjölkpaketsbiten och låt torka.
  4. Klipp till några fransar av eldfärgad garn.
  5. Kapa en grillpinne till cirka 11 cm. Grillpinnarna är mjuka och går bra att kapa med en stor sax.
  6. Vik raketen på hälften och sätt hobbylim på insidan.
  7. Lägg på grillpinnen hela vägen upp till viket. Lägg sedan på fransarna i nederkanten.

8. Tryck ihop raketen, lägg den i press under något tungt eller håll ihop den med klädnypor tills limmet torkat.
9.När klistret har torkat, tryck mer pinnen i ett sugrör. Ta ett djupt andetag…

… och blås HÅRT och kort! Ladda om och skjut iväg igen!

Tack ARLA för tipset!

Pappersberg

Vad händer efter en storm?

Material

  • Kopieringspapper
  • Tvättbara markörer.
  • Droppflaskor
  • Handduk av mikrofiber
  • Vatten

Genomförande

– Skrynkla ihop ett papper och öppna det försiktigt nästan helt. Det ska fortfarande visa åsar (höga punkter) och dalar (låga punkter).

– Välj en av åsarna och färglägg hela åslinjen med en vattenlöslig tuschpenna. Använd mycket bläck! Lägg pappret på en absorberande mikrofiberhandduk.

– Gör en förutsägelse. Om vatten föll på åsen du just färgat, vart skulle det ta vägen? Vad skulle hända med det färgade bläcket? Testa nu din förutsägelse. Använd dropparen för att placera vatten på toppen och simulera en regnstorm. Var din förutsägelse korrekt? Blev du överraskad av något?

– Upprepa experimentet med fler kammar på ditt skrynkliga papper. Förändras dina förutsägelser när du gör och observerar fler simulerade regnstormar?

Jorden är ett ständigt föränderligt och dynamiskt system.

Landets form och gravitationens dragningskraft påverkar båda hur vatten rör sig över jorden. Pappersbergen i den här aktiviteten beter sig som en miniatyrmodell av vattendelare. Det sätt på vilket tuschmarkeringen rör sig med vattnet representerar hur vatten kan transportera ytpartiklar genom en vattendelare. En vattendelare är all mark som avrinner till en gemensam vattenförekomst.

Regnvatten och snösmältning tar upp och transporterar allt som finns på marken – t.ex. skräp och avfall på gatorna, exponerad jord från jordskred eller byggnationer, eller föroreningar från gruvor eller jordbruk – till närmaste vattendrag. Det som händer uppströms påverkar alltid vattenkvaliteten och processerna nedströms.

Samtalsförslag

– ”Kan du förutsäga hur vattenflödet kommer att förändras över landformerna? Kan du definiera ditt avrinningsområde?”

– ”Vad tror du att tuschmarkeringen kan föreställa? Kan du tänka dig något som spolas bort i regnet? (t.ex. trottoarkrita, olja, frön, skräp) Var kommer det att hamna?”

– ”Om du skulle bo någonstans på ditt papper, var skulle du vilja bo? Varför skulle du välja att bo där? Var skulle du få ditt vatten ifrån? Skulle du ha

Skulle du ha grannar? Vilka regler skulle du och dina grannar följa när det gäller vatten?”

– ”Hur ser vattnet ut runt ditt hus/din stad/din stad? Får ni mycket regn? Eller är vädret torrt? Finns det några sjöar eller vattendrag i närheten av där du bor? Vad har du lagt märke till om dem? Har ert vatten/väder varit i nyheterna på sistone?”

– ”Hur skulle ditt liv kunna vara annorlunda om du visste exakt hur vädret skulle bli i morgon? Nästa vecka? Nästa år? Kan du komma på någon för vilken vädret har en ännu större inverkan på deras liv än vad det har på ditt?”

Äventyrspark för myror

Bygg en äventyrspark för myror och presentera den för de andra.

(Ni kan också bygga äventyrsparken under en skogsutflykt och använda kottar, stenar och annat naturmaterial. Inomhus kan ni bygga äventyrsparken exempelvis av lego.)

Varför inte låta barnen även göra en reklamkampanj för varför myrorna ska välja deras äventyrsbana på en gång?

För tipset tackar vi MOI – Monilukutaitoa opitaan ilolla

Gå som det låter

När barn har begränsad social interaktion är det svårare för dem att ta in andras perspektiv, vilket är ett viktigt sätt för barn att bygga upp empati. Den här aktiviteten introducerar ett kreativt sätt att få barn att sätta sig in i andras ”skor”.

Instruktioner

  1. Be barnen komma med en lista på minst tre djur som går eller springer. Till exempel en larv, en krabba och en giraff.
  2. Uppmana barnen att röra sig genom rummet som vart och ett av dessa tre djur.
  3. När alla barn har haft en tur att agera som varje djur, ägna lite tid åt att reflektera som grupp.

Fundera på dessa frågor:

  • Hur rörde du din kropp på olika sätt för att matcha varje djurs rörelse?
  • Hur får det dig att tänka annorlunda när du går genom rummet på det här sättet?
  • Vad i djurets gång var annorlunda än hur du brukar gå?

Tack Bay Area Discovery Museum för tipset!

Väderstenar

Väderstenar

  • Klipp moln, sol och regndroppar från filt-tyg.
  • Limma dem på en tygpåse med textillim.
  • Måla olika vädersymboler på stenar och lägg dem i påsen.
  • Låt barnen plocka en sten från påsen och komma med en berättelse från bilden på stenen; om exempelvis en solig dag eller ett snöfall. Hur är vädret? Vad sätts på? Finns det några djur ute?

Tack lekolar.fi för tipset.

Gör en egen pappersdrake

Material:

  • Skrivpapper
  • Sax
  • Garn (Detta fungerade bra för mig, men jag önskar att jag hade använt ett lättare snöre.)
  • Tejp
  • Glasspinne
  • Tuschpennor
  • Hålslag
  • Häftapparat
  • Linjal

Instruktioner

  1. Rita ett mönster på båda sidor av pappret.
  2. Vik pappret på mitten. (Halva längden.)
  3. Med hjälp av din linjal gör du ett märke vid 6,5 cm och ett märke vid 9 cm på den vikta kanten.
  4. Böj nu båda hörnen på ditt papper nedåt och häfta ihop dem vid 6,5 cm märket. (Vik inte ner dem, se till att pappret är böjt.) Din drake ska nu se ut så här.

  1. Stansa ett hål vid 9 cm markeringen. Klipp sedan en lång bit snöre och knyt den till din drake.
  2. Tejpa fast den andra änden av ditt snöre på en glasspinne. Linda ditt överflödiga snöre runt glasspinnen så att det inte trasslar ihop sig.

Nu kan du gå ut och flyga med din egengjorda drake!    Det krävs en kraftig vindpust för att lyfta din drake, men om du springer runt (eller cyklar riktigt fort) kommer din drake också att flyta bredvid dig.

Bygg din egen balansvåg

Undersök tillsammans begrepp som tung och lätt, eller tyngre och lättare med hjälp av (oanvända) munskydd.

Ok. Du behöver en klädhängare också. Och munskydden går att byta ut mot två lika stora burkar med handtag om man så vill.

Häng ett munskydd i vardera änden på klädhängaren. Var noggrann att de hänger på samma avstånd från mitten för att få en rättvisande våg.

Sedan kan du jämföra olika saker. Börja gärna med att låta barnen känna i vardera handen och gissa vilken som är tyngst. Först kanske med saker som har lite större skillnad, ett russin och ett äpple sedan kan man pröva saker närmre varandra.

För en större utmaning, byt ut klädhängaren mot en pinne och arbeta tillsammans med att få den tomma vågen i jämnvikt först.