Foliebåtsutmaning

FoliebåtDin utmaning är att bygga en båt som kan rymma så många små mynt som möjligt innan den sjunker.

Du behöver:
• Stor skål med vatten
• 30 plus små mynt per båt
• Aluminiumfolie

Hur du gör ditt flyt-experiment
1. Fyll din skål till 3/4 med vatten.
2. Klipp två rutor aluminiumfolie cirka 20×20 cm för varje barn/grupp. Forma sedan en liten båt från aluminiumfolien av en av dem.
3. Placera 15 mynt på den andra foliefyrkanten (inte båten) och låt barnen skrynkla ihop den med mynten i och lägg den i vattnet. Vad händer? (Den sjunker!)
4. Placera din båt i vattnet och se om den flyter. Forma om den om den inte gör det! Lägg sedan långsamt i mynt en åt gången. Hur många blir det innan den sjunker?

Ta utmaningen vidare genom att försöka bygga om den för att se om den kan hålla ännu fler mynt.

Vetenskapen bakom:

Ni arbetar här med ”Arkimedes princip” – Vattnets lyftkraft är alltid lika stor som tyngden av det vatten som föremålet i vatnnet tränger undan.

 

Detta experiment kom från LittleBinsLittleHands.

Uttrycksformer för Naturvetenskap

Skolverket.seSvenska Skolverket har en bra artikel kring olika sätt att kommunicera kring och dokumentera naturvetenskapliga upplevelser.

Artikeln ger konkreta tips om hur man kan presentera vad man kommer fram till på olika sätt, exempelvis som fotobok (Book Creator fungerar bra till det), eller gör en blogg (pröva kanske AudioMemos för att skapa och SoundCloud för att lägga upp). Eller varför inte göra en reklamkampanj (använd kanske Pupet Pals för att göra små filmer, eller iMotion om du vill använda green-screen teknik). Eller kanske rentav en blog? (Går lätt att göra på Pedanet, eller WordPress)

Arbetandet med lärandet via en presentation fördjupar tänkandet kring vad de har lärt sig och förankrar det bättre i minnet, att man dessutom kan knyta in lite digital teknik gör det lite mer spännande och utvecklar deras förmågor på det digitala området.

Jag rekommenderar att du tar en titt på ”Uttrycksformer för upptäckare” på Skolverket sida.

 

Titta på stjärnbilder på dagen

Om du gillar att titta på stjärnbilder med barnen kan det vara svårt då de är på dagis/förskola under dagen då det är ofta är ljust (om du inte bor långt norrut vill säga).

Då kan du utnyttja SkyView Lite-appen som visar var stjärnbilderna borde synas om det var mörkt. Den visas ovanpå bilden som kameran tar från verkliga himlen i så kallad förstärkt verklighet.

Appen hittar du här: https://blog.edu.turku.fi/iktpedagogik/2020/07/02/skyview-lite/

Gör din egen undervattensvulkan

Vad du behöver för att göra din egen undervattensvulkan är (kanske inte lika snygg som den riktiga från Hawaii här under):

  • En stor behållare
  • Ett glas/en liten vas/ en bägare, gärna med en liten hals eller krage för att lättare kunna fästa trådar
  • Garn/snöre eller ståltråd
  • Vatten
  • Karamellfärg

Knyt fast snöret/ståltråden i kragen på den lilla behållaren. I den stora behållaren häller ni kallt vatten. I glaset/vasen/bägaren häller ni så varmt vatten ni kan (tänk på explosionsrisken med kokande vatten i glas!) och färga det varma vattnet med karamellfärgen. Sänk ner den lilla bägaren i den stora behållaren och se vad som händer!

Det varma vattnet är lättare än det kalla vattnet, och vill därför upp till ytan för att lägga sig där. Det strömmar upp ur den mindre bägaren för att hamna högst upp i den stora behållaren.

Undervattensvulkan.

Bakpulver-raket

Raket.Nu när vädret börjar bli lite varmare kan det var kul att experimentera lite med vatten. I det här fallet bygga en raket.

Vad du behöver är:

  • Filmburk (eller liknande burk med snäpplock)
  • Bakpulver
  • Vatten

Häll 1 tsk bakpulver i filmburken. Fyll upp till ungefär halva burken med vatten.
Knäpp snabbt på locket, ska filmburken en gång, ställ den upp och ner och ta ett steg tillbaka.

Förklaring

Bakpulver består av cirka 30 % bikarbonat, 40 % någon syra (t.ex. natriumpyrofosfat) samt 30 % fuktmotståndigt ämne (t.ex. majsstärkelse). Bakpulvret reagerar med sig självt när det kommer i kontakt med vatten – bikarbonat och syra reagerar och bildar ett salt (vilket beror på syran) samt
koldioxid.

Koldioxiden är i gasform, vilket innebär att den tar upp stor plats. Ju mer koldioxid som bildas ju mer ökar trycket inne i filmburken (detta höga tryck beror på att koldioxidmolekylerna trängs på en liten volym samtidigt som de kolliderar mycket med varandra och filmburkens väggar). När trycket blir tillräckligt stort skjuter koldioxidmolekylerna ut från filmburken, samtidigt som locket flyger av och filmburken lyfter.

Experimentera

För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående
frågor. Glöm inte att ställa en hypotes och att förklara resultatet.
 Blir raketen kraftigare om du använder varmt vatten?
 Blir raketen kraftigare om du använder mer vatten?
 Blir raketen kraftigare om du använder mer bakpulver?
 Blir raketen kraftigare om du använder en större burk med lock, samt mer vatten och bakpulver?

Varianter

  • Det går att göra en uppskjutningsramp genom att tejpa fast en tom toarulle på ett styvt papper, och sedan placera filmburken i toarullen.
  • Det går även att blanda bakpulver och vatten i en tättomslutande påse och se hur påsen utvidgas (och eventuellt spricker).
  • I stället för bakpulver går det att använda någon typ av brustablett, t.ex. Samarin eller en C-vitamintablett. Även dessa innehåller oftast bikarbonat och någon syra.
  • Ännu kraftigare blir reaktionen om du i stället för vatten häller i ättikssprit.

Tack till Experimentskafferiet i Sigtuna för det här experimentet.

Blåskul

Lite kul med luft, ballonger och bomullstussar.

  1. Ballongsmygning
    Lägg en ballong i ena änden av rummet och smyg emot den. 0m ballongen rör sig av luften i rummet måste ni backa tills ballongen åter ligger stilla, innan ni får börja smyga på den igen. Den som når fram till ballongen får placera ut den på ett nytt ställe, så smyger ni vidare!
  2. Vart åker luften när du blåser?
    Att blåsa på en tuss av papper eller bomull visar hur luften får en riktning när den pressas ur munnen via läpparna. Det går att styra riktningen om man övar sig litet, genom att blåsa från olika håll och genom att flytta hålet mellan läpparna. Det går också att styra hur långt tussen ska komma genom att blåsa olika hårt. Det är bara att prova sig fram! För att vidareutveckla blåsandet kan ni använda sugrör av olika slag, tunna och tjocka, sådana som går att vinkla och sådana som är raka och de fina snirkliga sugrören är inte heller att förglömma!

    För den mer tävlingsinriktade finns det många varianter att prova. Till att börja med kan man ha varsin tuss att blåsa på och blåsa ett blås var och se vem som kommer närmast mitten! En vidareutveckling av det är att se hur många blåsningar varje person behöver för att nå mittpunkten. Då bör ni ha bestämt från början vad som gäller, är det en fråga om att klara sig med så få blås som möjligt, eller gäller det att blåsa så försiktigt man kan, och därigenom få många blås? Givetvis kan ni också tävla genom att få blåsa MOT den andres tuss för att hindra tussen från att nå boet. Visserligen blir det mer blåshockey än curling, men det är också roligt! Vill ni spela blåshockey brukar de tjocka sugrören som är ledade och går att böja som en hockeyklubba vara bäst. Små mål kan tillverkas genom att lägga upp två stenar på bestämt avstånd från varandra.

Veta och Teknikpatrullen

Dockan Veta vet allt! Tillsammans med Stephanie och Teknikpatrullen löser hon problem med hjälp av teknik och upptäcker samtidigt all fantastisk teknik som finns runtomkring oss.

Svenska Utbildningsradion (UR) har en serie med korta videoavsnitt (9 minuter) som funderar på teknik på olika sätt. Det finns dessutom en lärarhandledning att hämta som diskussionsunderlag till barngruppen.

Materialet hittas här: Veta och Teknikpatrullen

Omöjlig jumpa-uppgift

Hittade på Heurekas experiment-sidor följande lilla experiment:

  • Ställ dig med ryggen mot en vägg, fötterna vid väggen.
  • Lägg en sedel 10 cm framför fötterna.

Försök att plocka upp sedeln utan att böja på knäna. Hur går det?

Vill du veta varför kan du se förklaringen på sidan kallad ”Plocka sedeln”, klicka på ”Vad hände?”