Kategori: Experiment

Det här är ett experiment som visar att formen på ett föremål är viktig för att kunna få föremålet att flyta i vatten, men det är också ett experiment som kan vara svårt för barnen att göra själva, eftersom det är flera moment att ta hänsyn till och många instruktioner för att få en båt som flyter. När det väl lyckas är det väldigt roligt!

Blanda alla torra ingredienser i en bunke, slå över det kokande vattnet. Tillsätt oljan och karamellfärgen, och arbeta snabbt ihop ingredienserna till en deg. Låt svalna något innan användning!

Ge barnen varsin bit lera och låt dem forma en båt som de vill. Prova den i vattnet och se om den flyter. Med största säkerhet gör den inte det, eftersom formen har så stor betydelse för lerans flytegenskaper (leran har en högre densitet än vatten, och sjunker i vanliga fall). För att leran ska kunna flyta måste den formas som en kaffekopp eller ett glas, alltså som ett kärl med höga kanter.

En vidareutveckling är att låta barnen prova på att bygga båtar av flera olika sorters lera. Finns det någon lera som flyter, oavsett hur man formar den, eller är formen på båten lika avgörande för alla slags leror?

Om du vill ha finns här också ett recept på play-doh-lera

• 5 dl mjöl
• 5 dl kokande vatten
• 2 dl salt
• 2 msk citronsyra/ alun (kan uteslutas helt, då blir det trolldeg)
• msk matolia (kan också uteslutas helt)
• Karamellfärg

 

Kan en båt vara byggd av vad som helst? Och hur kommer det sig att båtar som är byggda av metall kan flyta, när metall egentligen sjunker?

Låt barnen snickra, klistra, skruva och bygga sin båt efter eget tycke och smak, och låt dem sedan prova båten i en lämplig balja eller bassäng för att se om den flyter. 0m den inte flyter får ni arbeta vidare med konstruktionen.

Ebba har bestämt sig för att bygga en båt med hjälp av en tavelram som hon hittat i verkstaden. På den tejpar hon ett papper och sedan är båten klar. Visst flyter Ebbas båt! Nog för att tejpen löses upp av vattnet ganska snabbt, men den rena konstruktionsglädjen är värd att ta till vara.

Första experimentet

• Pröva att snurra en slät gummiboll i en skål med vatten. Vad händer?
• Pröva det samma med tennisbollen. Vad händer med den? Varför?

Andra experimentet:

• Lägg två saker på en skärbräda i trä, exempelvis en knapp och ett suddgummi. Lutan brädan lite.
  Vad hände? Vilket föremål åker fortast? Varför?
  Pröva även med andra saker.
• Gör om samma experiment med en metall, eller glasbricka.
  Vad händer? Varför?

Det här är ett experiment som man måste vara mycket försiktig med, i och med att man handskas med öppen eld.

Välj en vanlig tepåse (ej triangelpåse). Klipp av tepåsen strax under tillslutningen och häller ut innehållet. Vik upp den tomma påsen så att man får en lång, smal, ihålig cylinder av pappret. Cylindern placeras stående på underlaget och man tänder på övre delen.

Det som händer är att elden sprider sig neråt och när den nått till nedre delen av ”farkosten” lyfter resterna av påsen p.g.a den stigande varmluften.

Förklaring är att vid förbränning värms den omgivande luften. Då temperaturen
ökar, utvidgas luften och får på så sätt lägre densitet. Den varma luften med lägre densitet stiger uppåt och ger då upphov till en luftström. Tepåspappret dras med i luftströmmen så snart vikten har minskat tillräckligt. Vikten minskar allt eftersom pappret förbränns.

Låt varje barn välja ut en eller flera saker att prova i vatten. Arbetsmetoden att ställa en hypotes är bra och lätt att använda här. Ge barnen varsitt papper med två baljor uppritade, och be dem rita vad de tror ska hända med den sak de valt ut, i den första baljan. Sedan, när de har provat och sett vad som verkligen händer, så får de rita vad som verkligen hände i den andra baljan.

MATERIAL

• En behållare av något slag, helst genomskinlig, (en hink eller en diskbalja går alldeles utmärkt).
• Saker att prova om de flyter eller sjunker, exempelvis: pennstump, stearinljus, mynt, flirtkula, pärla, äpple, knapp, apelsin, makaron, radergummi, morotsbit, paljett, sax, nyckelring, pappersbit, träknapp, träbit, gurka, skruv, spik, kork, cd-skiva, glasburk, gem. Bara fantasin sätter gränser så undersök lådor och skåp på avdelningen, titta i köket och i verkstaden/ateljén/snickarrummet och plocka ihop saker som ser intressanta ut.

Att låta barnen ställa en hypotes eller komma med en gissning om vad som ska hända med deras utvalda föremål är en bra metod för att få igång barnens tänkande och för att inte fastna i görandet. Det är väldigt roligt att släppa ner saker i vatten och bara se vad som händer, men i ett experiment handlar det också om att försöka väcka barnens förmåga till reflektion och tänkande kring det som händer. Vad tror du kommer att hända? Varför då? Hur kan vi gå vidare med det?

Flyter eller sjunker 2

Samma material som ovan. Gärna flera av varje sak!

Arbetsmetoden här är att utmana det barnen redan vet. Vad valde du förra gången, och vad hände då? Hur kan du få det att flyta om det sjönk, eller sjunka om det flöt?

Clara valde ett mynt, som hon visste skulle sjunka. Att radergummit flöt, det visste hon också efter förra gångens experiment. Efter en stunds funderande på hur hon skulle kunna få myntet att flyta, så provade hon att sätta fast sitt mynt vid radergummit med hjälp av gummisnoddar.

Dags att prova hur det går!

Ett radergummi var för litet för att få myntet att flyta bra, men när Clara tog två radergummin gick det bättre att få myntet att flyta.