Kategori: Veckans idé

Bonden Bosse

Denna övning är ett laborativt sätt att träna talens uppbyggnad, i detta fall talet 5. Dela ut ett staket och fem djur till varje elevpar. Låt sedan eleverna fundera ut på hur många olika sätt djuren kan beta i bonden Bosses två hagar.
Om man vill utvidga övningen kan man ha flera hagar än två för djuren att beta i samt ha ännu fler djur än fem som är ute och betar.
Material: Djur, staket (staketen inget måste, två böcker kan fungera som två olika beteshagar)
Tack Nina för idén från bloggen Räkna med mig.

Vulkaner & Vulkanutbrott

Vulkaner är alltid fascinerande. Här är två varianter.

Bakpulvervulkan

Forma en vulkan av leran. Häll ett par skedar bakpulver i kratern. Droppa i ett par droppar karamellfärg. Tag en sked eller pipett och droppa i ett par droppar vinäger eller ättika i bakpulvret. När vinägern/ättikan droppas i bakpulvret börjar det fräsa och bubbla. Blandningen av vinägern/ättikan och bakpulvret jäser över kanten på kratern och svämmar ut över vulkanens sidor.

Förklaring: Bakpulvret är en karbonat och består av salter. Alla karbonater utvecklar koldioxid om man häller på en syra, som ättika eller vinäger. Karbonatet reagerar med syran, vilket skapar bubblorna.

Utvecklingar av experimentet

  • Blir vulkanutbrottet likadant om man istället häller vinägern/ättikan först i kratern, och sedan bakpulvret?
  • Kan lavan föra med sig saker som man ploppar ner i kratern? Hur tunga kan de vara? Sockerpiller, strössel, papperskulor, indianpärlor, träpärlor, vad kan vi använda?

Vulkan i flaska

Häll bakpulver i en flaska (helst genomskinlig). Ställ flaskan på en bricka. Häll i ättikan/vinägern i ett glas, tillsätt lite diskmedel och lite karamellfärg. Rör om i blandningen. Sätt tratten på flaskan och häll i lösningen.

Förklaring: Vinägern/ättikan reagerar med bakpulvret och bildar koldioxid. Diskmedlet gör att det blir rejäla bubblor av koldioxiden. Flaskan blir full med skum, som till slut svämmar över!

 

Vad flyter var?

Det har funnits några experiment med att flyta här. Jag ger er ett till. Sedan har jag lite annat i rockärmen.

Flyter allting i alla slags vätskor, eller är det så att vissa saker kan flyta i vatten, men inte i andra vätskor?

För att prova det kan ni göra följande experiment:

Mät upp så det är lika mängder vatten, olja och sirap, och häll ner dem i den stora burken, en vätska i taget. För effektens skull, kan det ha en poäng att börja med vatten, sedan olja och sist sirapen. Vätskorna kommer att skikta sig.

Nu är det dags att välja ett föremål och ställa en hypotes: ”Kommer det valda föremålet att flyta i oljan, i vattnet eller i sirapen?”

MATERIAL

  • En stor glasburk
  • Matolja
  • Vatten
  • Sirap
  • Diverse småsaker: vindruva, skruv, gummisnodd, suddgummi, en bit stearin, gem i plast och i metall, stora paljetter, kork, mynt, häftstift, pärla, spik, magnet…

Apelsinfyrverkeri

Skala en clementin eller en apelsin. Tänd ett värmeljus och låt det brinna lite. Ta en bit av skalet och kläm det gula på skalet mot lågan på värmeljuset.

Vad kan du se? Vilken frukt skapar mest fyrverkeri?

Förklaring
Det är inte enbart luft i ett apelsinskal utan det finns även oljor i skalet som man använder när man bl.a. gör parfym. När man klämmer skalet mot lågan så frigör man oljorna i skalet som antänds av lågan.

Idén kommer från Louise Alfredsson på Nätrabyskolan i Nätraby via www.lektion.se

Hur mycket kan en magnet lyfta?

Ett experiment som innehåller både naturvetenskap och praktisk matematik. Alex räknade till 137 spikar som satt fast på magneten och hade säkert kunnat räkna längre om inte spikarna i lådan hade tagit slut. Kan alla magneter hålla lika många saker, eller skiljer det sig, och i så fall varför? Något att undersöka!

Om ni vill kan ni börja med att:

Göra en egen magnet

Tag en magnet och stryk en nål flera gånger (cirka 20 gånger behövs) efter änden på magneten, men hela tiden åt samma håll, inte fram och tillbaka. Prova att plocka upp något av metall med stickan/nålen. Fungerar det? Då har du gjort en magnet som vänder sig så den har nordändan mot den magnetiska sydpolen och sydändan mot den magnetiska nordpolen.

Genom att dra med magneten mot nålen vrider sig många av järnatomerna i nålen så deras magnetfält börjar samverka. Detta gör att nålen börjar fungera som en magnet.

Hur stark är din magnet?

  • Vad kan den dra?
  • Hur mycket kan den lyfta?
  • Hur många tågvagnar kan magneten hålla samtidigt i en lång kedja, innan kedjan bryts?
  • Kan den få metallföremål att hoppa upp från bordet?
  • Hur högt i så fall?

Gömma stenen – med ledtrådar

Stimulera och utmana barnen i sin matematiska utveckling. Arbeta med det matematiska området lokalisera, genom att barnen möter olika begrepp och utmanas i att formulera och lyssna på skilda begrepp som anger läge.

Tillvägagångssätt:

  • Gömmaren av stenen går iväg och hittar ett bra gömställe för stenen. När stenen är gömd går gömmaren till de övriga deltagarna och ger dem en ledtråd, till exempel att stenen ligger under något högt bredvid något brunt.
  • Deltagarna måste nu iaktta omgivningen och försöka hitta stenen.
  • Behövs fler ledtrådar samlas alla deltagare igen och gömmaren får ge fler beskrivningar, till exempel att stenen ligger under något högt som är brunt och grönt, bredvid något långt och brunt, framför något smalt och grönt.
  • Deltagarna fortsätter att leta. När stenen är hittad får den deltagare som hittade stenen gömma den.

Som vuxen är det viktigt att stötta både gömmaren och letarna med att formulera och tolka de begrepp som används.

Bygg en båt till

Det här är ett experiment som visar att formen på ett föremål är viktig för att kunna få föremålet att flyta i vatten, men det är också ett experiment som kan vara svårt för barnen att göra själva, eftersom det är flera moment att ta hänsyn till och många instruktioner för att få en båt som flyter. När det väl lyckas är det väldigt roligt!

Blanda alla torra ingredienser i en bunke, slå över det kokande vattnet. Tillsätt oljan och karamellfärgen, och arbeta snabbt ihop ingredienserna till en deg. Låt svalna något innan användning!

Ge barnen varsin bit lera och låt dem forma en båt som de vill. Prova den i vattnet och se om den flyter. Med största säkerhet gör den inte det, eftersom formen har så stor betydelse för lerans flytegenskaper (leran har en högre densitet än vatten, och sjunker i vanliga fall). För att leran ska kunna flyta måste den formas som en kaffekopp eller ett glas, alltså som ett kärl med höga kanter.

En vidareutveckling är att låta barnen prova på att bygga båtar av flera olika sorters lera. Finns det någon lera som flyter, oavsett hur man formar den, eller är formen på båten lika avgörande för alla slags leror?

Om du vill ha finns här också ett recept på play-doh-lera

  • 5 dl mjöl
  • 5 dl kokande vatten
  • 2 dl salt
  • 2 msk citronsyra/ alun (kan uteslutas helt, då blir det trolldeg)
  • msk matolia (kan också uteslutas helt)
  • Karamellfärg

 

Bygg en båt

Kan en båt vara byggd av vad som helst? Och hur kommer det sig att båtar som är byggda av metall kan flyta, när metall egentligen sjunker?

Låt barnen snickra, klistra, skruva och bygga sin båt efter eget tycke och smak, och låt dem sedan prova båten i en lämplig balja eller bassäng för att se om den flyter. 0m den inte flyter får ni arbeta vidare med konstruktionen.

Ebba har bestämt sig för att bygga en båt med hjälp av en tavelram som hon hittat i verkstaden. På den tejpar hon ett papper och sedan är båten klar. Visst flyter Ebbas båt! Nog för att tejpen löses upp av vattnet ganska snabbt, men den rena konstruktionsglädjen är värd att ta till vara.

Hur långt är ett äppelskal?

Syftet med denna aktivitet är att utmana barnen i en spännande problemlösningsuppgift där det flera olika möjligheter samtidigt som de även får träna samarbete, samtala och klippa med sax eller riva med fingrarna. Mycket matematik blir det också, samt begreppslig förmåga.

Tillvägagångssätt:

Ta fram ett äpple och fråga: Hur långt är ett äppelskal? 

  • Dokumentera barnens hypoteser vilket kan vara allt ifrån ”pyttelitet” till en meter. Några barn ritar sitt svar och andra visar med händerna.
  • Ta fram en potatisskalare och frågar först om de vet vad den heter och vad man kan använda den till. Skala äpplet försiktigt runt, runt vilket gör att äppelskalet blir mycket längre än vad barnen först tror.
  • Mät tillsammans hur långt äppelskalet blev men fråga först vilka redskap vi ska använda för att kunna mäta det. Relativt snart upptäcker barnen att linjalen är svår att använda så det tar ofta till händer, snören och efter ett tag hämtar vi måttbandet.
  • Ta fram saxar och A4-papper och utmana barnen med frågan om de tror att de kan klippa pappret längre än äppelskalet.
  • Låt barnen pröva olika lösningar