Kategori: Veckans idé

Hur mycket kan en magnet lyfta?

Ett experiment som innehåller både naturvetenskap och praktisk matematik. Alex räknade till 137 spikar som satt fast på magneten och hade säkert kunnat räkna längre om inte spikarna i lådan hade tagit slut. Kan alla magneter hålla lika många saker, eller skiljer det sig, och i så fall varför? Något att undersöka!

Om ni vill kan ni börja med att:

Göra en egen magnet

Tag en magnet och stryk en nål flera gånger (cirka 20 gånger behövs) efter änden på magneten, men hela tiden åt samma håll, inte fram och tillbaka. Prova att plocka upp något av metall med stickan/nålen. Fungerar det? Då har du gjort en magnet som vänder sig så den har nordändan mot den magnetiska sydpolen och sydändan mot den magnetiska nordpolen.

Genom att dra med magneten mot nålen vrider sig många av järnatomerna i nålen så deras magnetfält börjar samverka. Detta gör att nålen börjar fungera som en magnet.

Hur stark är din magnet?

  • Vad kan den dra?
  • Hur mycket kan den lyfta?
  • Hur många tågvagnar kan magneten hålla samtidigt i en lång kedja, innan kedjan bryts?
  • Kan den få metallföremål att hoppa upp från bordet?
  • Hur högt i så fall?

Gömma stenen – med ledtrådar

Stimulera och utmana barnen i sin matematiska utveckling. Arbeta med det matematiska området lokalisera, genom att barnen möter olika begrepp och utmanas i att formulera och lyssna på skilda begrepp som anger läge.

Tillvägagångssätt:

  • Gömmaren av stenen går iväg och hittar ett bra gömställe för stenen. När stenen är gömd går gömmaren till de övriga deltagarna och ger dem en ledtråd, till exempel att stenen ligger under något högt bredvid något brunt.
  • Deltagarna måste nu iaktta omgivningen och försöka hitta stenen.
  • Behövs fler ledtrådar samlas alla deltagare igen och gömmaren får ge fler beskrivningar, till exempel att stenen ligger under något högt som är brunt och grönt, bredvid något långt och brunt, framför något smalt och grönt.
  • Deltagarna fortsätter att leta. När stenen är hittad får den deltagare som hittade stenen gömma den.

Som vuxen är det viktigt att stötta både gömmaren och letarna med att formulera och tolka de begrepp som används.

Bygg en båt till

Det här är ett experiment som visar att formen på ett föremål är viktig för att kunna få föremålet att flyta i vatten, men det är också ett experiment som kan vara svårt för barnen att göra själva, eftersom det är flera moment att ta hänsyn till och många instruktioner för att få en båt som flyter. När det väl lyckas är det väldigt roligt!

Blanda alla torra ingredienser i en bunke, slå över det kokande vattnet. Tillsätt oljan och karamellfärgen, och arbeta snabbt ihop ingredienserna till en deg. Låt svalna något innan användning!

Ge barnen varsin bit lera och låt dem forma en båt som de vill. Prova den i vattnet och se om den flyter. Med största säkerhet gör den inte det, eftersom formen har så stor betydelse för lerans flytegenskaper (leran har en högre densitet än vatten, och sjunker i vanliga fall). För att leran ska kunna flyta måste den formas som en kaffekopp eller ett glas, alltså som ett kärl med höga kanter.

En vidareutveckling är att låta barnen prova på att bygga båtar av flera olika sorters lera. Finns det någon lera som flyter, oavsett hur man formar den, eller är formen på båten lika avgörande för alla slags leror?

Om du vill ha finns här också ett recept på play-doh-lera

  • 5 dl mjöl
  • 5 dl kokande vatten
  • 2 dl salt
  • 2 msk citronsyra/ alun (kan uteslutas helt, då blir det trolldeg)
  • msk matolia (kan också uteslutas helt)
  • Karamellfärg

 

Bygg en båt

Kan en båt vara byggd av vad som helst? Och hur kommer det sig att båtar som är byggda av metall kan flyta, när metall egentligen sjunker?

Låt barnen snickra, klistra, skruva och bygga sin båt efter eget tycke och smak, och låt dem sedan prova båten i en lämplig balja eller bassäng för att se om den flyter. 0m den inte flyter får ni arbeta vidare med konstruktionen.

Ebba har bestämt sig för att bygga en båt med hjälp av en tavelram som hon hittat i verkstaden. På den tejpar hon ett papper och sedan är båten klar. Visst flyter Ebbas båt! Nog för att tejpen löses upp av vattnet ganska snabbt, men den rena konstruktionsglädjen är värd att ta till vara.

Hur långt är ett äppelskal?

Syftet med denna aktivitet är att utmana barnen i en spännande problemlösningsuppgift där det flera olika möjligheter samtidigt som de även får träna samarbete, samtala och klippa med sax eller riva med fingrarna. Mycket matematik blir det också, samt begreppslig förmåga.

Tillvägagångssätt:

Ta fram ett äpple och fråga: Hur långt är ett äppelskal? 

  • Dokumentera barnens hypoteser vilket kan vara allt ifrån ”pyttelitet” till en meter. Några barn ritar sitt svar och andra visar med händerna.
  • Ta fram en potatisskalare och frågar först om de vet vad den heter och vad man kan använda den till. Skala äpplet försiktigt runt, runt vilket gör att äppelskalet blir mycket längre än vad barnen först tror.
  • Mät tillsammans hur långt äppelskalet blev men fråga först vilka redskap vi ska använda för att kunna mäta det. Relativt snart upptäcker barnen att linjalen är svår att använda så det tar ofta till händer, snören och efter ett tag hämtar vi måttbandet.
  • Ta fram saxar och A4-papper och utmana barnen med frågan om de tror att de kan klippa pappret längre än äppelskalet.
  • Låt barnen pröva olika lösningar

Ett matematiskt blöjbyte

  • När det är dags att byta blöja, berätta för barnet antingen att blöjan ser tung ut eller referera till tiden, nu ska vi byta blöja för sen ska vi gå ut, sova osv.
  • Passa på att räkna allt som går att räkna, trappsteg på stegen eller tiden det tar att hissa upp skötbordet mekaniskt. Räkna strumpor, figurer på blöjan eller kanske på skötrummets mobil om en sådan finns.
  • Ange ordningstal, nu tar vi av första strumpan sedan den andra.
  • Benämn begrepp för läge eller rörelse i rummet, Lägg dig ner och så upp med rumpan. Jag lägger dina kläder här framför, bakom eller bredvid.
  • Prata om vad som hänt under dagen eller det som ska komma.
  • Hur känns blöjan tung eller lätt? Kissat mycket eller lite?
  • Ny blöja, var finns blöjorna? Benämn! Är där många blöjor? Få blöjor?

Friktion

Första experimentet

  • Pröva att snurra en slät gummiboll i en skål med vatten. Vad händer?
  • Pröva det samma med tennisbollen. Vad händer med den? Varför?

Andra experimentet:

  • Lägg två saker på en skärbräda i trä, exempelvis en knapp och ett suddgummi. Lutan brädan lite.
    Vad hände? Vilket föremål åker fortast? Varför?
    Pröva även med andra saker.
  • Gör om samma experiment med en metall, eller glasbricka.
    Vad händer? Varför?

Varmt, kallt eller mittemellan?

Lite vattenexperiment så här i ruksväderstider? Varför inte?

VattenskålFör det här experimentet behöver du tre skålar, stora nog att få ner en eller två händer i.

Häll varmt vatten i en, kallt i en annan och rumstempererat i den tredje.

Stoppa en hand i det varma vattnet och den andra i det kalla. Håll dem där för 30 sekunder.

Placera sedan båda händerna i det rumstempererade vattnet. Känner händerna samma sak?

Förklaring: Människans temperatursinne är känsligt för förändringar. När din hand exempelvis flyttas från kallt till varmt vatten signalerar kroppen att vattnet är väldigt varmt – även om det egentligen inte är det.

Experimentera: För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att ställa en hypotes och att förklara resultatet.

  • Vilken är den kortaste tid måste du hålla händerna i det varma respektive kalla vattnet för att uppnå denna effekt?
  • Hur känns det om du håller händerna jättelänge i det varma respektive kalla vattnet, innan du doppar dem i det rumstempererade vattnet?
  • Hur snabbt kan du känna temperaturförändringen?
  • Vilken är den minsta temperaturskillnad du kan ha mellan vattnet i skålarna?
  • Fungerar det om du endast doppar ett finger i varje skål?

Varmluftsfarkost av tepåse

Det här är ett experiment som man måste vara mycket försiktig med, i och med att man handskas med öppen eld.

Välj en vanlig tepåse (ej triangelpåse). Klipp av tepåsen strax under tillslutningen och häller ut innehållet. Vik upp den tomma påsen så att man får en lång, smal, ihålig cylinder av pappret. Cylindern placeras stående på underlaget och man tänder på övre delen.

Det som händer är att elden sprider sig neråt och när den nått till nedre delen av ”farkosten” lyfter resterna av påsen p.g.a den stigande varmluften.

Förklaring är att vid förbränning värms den omgivande luften. Då temperaturen
ökar, utvidgas luften och får på så sätt lägre densitet. Den varma luften med lägre densitet stiger uppåt och ger då upphov till en luftström. Tepåspappret dras med i luftströmmen så snart vikten har minskat tillräckligt. Vikten minskar allt eftersom pappret förbränns.