Dagens tips kommer från STEAMPoweredFamily.com:
Allt du behöver finns i det här dokumentet: Jul Sudoku (PDF, 273 KB)
Mötespunkt för pedagoger att dela naturvetenskapliga idéer
Dagens tips kommer från STEAMPoweredFamily.com:
Allt du behöver finns i det här dokumentet: Jul Sudoku (PDF, 273 KB)
Pröva på att bestämma hur en badrumsvägg ska färgläggas med hjälp av tärningar.
Börja med första rutan, slå en tärning färga enligt tabellen längst ner på sidan.
Fortsätt på det viset tills alla rutor är färglagda.
Jämför varandras resultat när man är klara.
Utifrån det här kan man fundera på sannolikhet.
För att skriva ut: Måla badrummet med tärningar (PDF, 49kB)
VAD ÄR EN LUFTKANON?
I allmänhet kan du inte se en luftvirvel om det inte finns en hel del partiklar i luften, t.ex. rök. Du kan dock se effekterna av den genom att göra den här roliga luftkanonen! En luftkanon släpper ut munkformade luftvirvlar – liknande rökringar men större, starkare och osynliga. Virvlarna kan rufsa håret, störa papper eller blåsa ut ljus efter att ha färdats en kort sträcka.
DU BEHÖVER:
SÅ HÄR GÖR DU
STEG 1: Först klipper du av ändarna på flaskan och ballongen.
STEG 2: Dekorera flaskan om du vill! Detta steg kan göras före eller efter nästa steg beroende på vad du vill göra med den.
STEG 3: Sedan ska du sträcka ut ballongen över flaskans ände.
Klart! Du har gjort en superenkel fantastisk luftvirvelkanon för att blåsa ut luft.
HUR DU ANVÄNDER DIN LUFTKANON
Genom att använda flaskans ände med ballongen, för att i huvudsak suga tillbaka luft, kan du sedan sikta och skjuta ut luften framifrån flaskan. Du kan till och med slå omkull dominobrickor med denna luftkraft! Fantastiskt! Det är bara att sträcka ut ballongens ände och släppa loss den.
Vad kan du slå omkull med din egen luftvirvelkanon? Du kan prova att göra måltavlor av papper, sätta upp toapappersrullar, muggar och mycket mer!
HUR FUNGERAR EN LUFTKANON?
Den här luftvirvelkanonen må vara superenkel att göra, men den innehåller också en del bra vetenskap att lära sig! Om du verkligen vill hålla barnen engagerade i vetenskap, gör det roligt och praktiskt!
Som tidigare nämnts kan vi inte se luft, men vi kan se effekterna av luft som rör sig genom träd, strandbollen som blåser över gräsmattan och till och med den tomma soptunnan när den blåser ut från uppfarten och nerför gatan. Man kan också känna luft när det blåser! Luft består av molekyler (syre, kväve och koldioxid) och även om du inte kan se dem när det blåser kan du känna dem!
Varför rör sig luften? I allmänhet beror det på lufttrycket som orsakas av temperaturförändringar och rör sig från högt tryck till lågt tryck. Det är då vi ser stormar dyka upp, men vi kan också se det på en vanlig dag också med en svag bris.
Även om temperaturen är en stor del av tryckförändringen kan du också själv åstadkomma tryckförändringen med det här häftiga luftkanonprojektet! Luftkanonen skapar en luftstöt som skjuter ut ur hålet. Även om du inte kan se det bildar luften faktiskt en munkform. Skillnaden i lufttryck från den snabbt rörliga luften genom öppningen skapar den snurrande virveln som är tillräckligt stabil för att färdas genom luften och slå omkull en domino!
Glöm inte att göra två femmor så att du kan visa barnen att tvillingarna fem tillsammans blir tio.
Tack lekolar.se för tipset!
Om ni gillar uppgifter där man ska fylla i från punkt till punkt har jag sammanställt några här. Från 1 till upp mot 20.
Hittade till och med en med dinosaurie-tema.
Ett enkelt experiment hur färgen från M&M:s blandar sig i vatten. Enkelt, snabbt, billigt och vackert gör det till ett intressant experiment. Få barnen att fundera först vad de tror kommer att hända. Frågor är en viktig del av den vetenskapliga metoden, tillsammans med observation och undersökning.
Vetenskapen bakom varför färgerna inte blandas är känd som vattenskiktning. Varje färg på godisen har en något annorlunda kemisk sammansättning som, när den löses upp, skapar en vattenlösning som har lite olika egenskaper, t.ex. densitet, salthalt eller syrehalt. Detta skapar en barriär som hindrar vattnet från att blandas precis som varför saltvatten och sötvatten inte blandas.
En annan vetenskaplig egenskap som är aktuell här kallas koncentrationsgradient. Enkelt uttryckt är detta den process där molekyler rör sig från områden med hög koncentration till områden med lägre koncentration. Vi ser detta när färgerna rör sig genom vattnet.
Du behöver en stor vit tallrik, massor av M&M och vatten. Se till att du ställer upp i ett område där tallriken inte kommer att störas. Alla vibrationer eller rörelser kan påverka dina resultat.
Fundera på hur du vill att din konst ska se ut och börja arrangera dina godisar i ett mönster runt tallriken som du tror fungerar bäst för din färgglada konstskapelse med käglor.
Häll försiktigt upp vattnet på tallriken.
Mycket snabbt kommer du att börja se hur färgerna rör sig. Titta för att se hur de rör sig runt tallriken och vad som händer när de möter andra färger. Beroende på hur stor din skapelse är tar detta ungefär 10 minuter.
Vår favoritdel av detta experiment var att skapa en mängd olika konstverk.
Ett sätt att analysera är att göra en time-lapse film. Det vill säga sätta upp en iPad så att den tar en bild med ett givet mellanrum och sedan gör bilderna till en film. Jag använde iMotion för mina filmer.
Två inspirationsfilmer: Film 1 och Film 2
Ett enkelt spel där spelet kan utnyttjas till att öva färger, tal, eller addition om man tar två tärningar.
Hittar du ingen tärning kan du pröva iDice.
Björngångsspel (PDF, 800kB)
Tack till Preschool Powol Packets för tipset.
o Gör din lista. Gärna en visuell lista. Det kan vara så enkelt som att klippa och klistra in några bilder från internet i ett Word-dokument och skriva ut dem.
Du kan utnyttja den här om du vill: Recycling-Scavenger-Hunt-Sheets (PDF, 315kB)
o Ordna jakten. Göm föremål från varje kategori innan någon ser dig.
o Para ihop barnen och släpp dem fria! Ge ena barnet listan och det andra barnet en påse och låt de leta.
o Sortera sakerna. Du kan ha tre papperskorgar: blå, svart och grön. När barnen hade hittat alla saker på sin lista kan de komma och sortera allt i rätta papperskorgarna.
Det här behöver du: ett tomt mjölkpaket, sax, färgpennor, hobbylim, garn i olika färger. En grillpinne, ett sugrör och eventuellt några klädnypor.
8. Tryck ihop raketen, lägg den i press under något tungt eller håll ihop den med klädnypor tills limmet torkat.
9.När klistret har torkat, tryck mer pinnen i ett sugrör. Ta ett djupt andetag…
… och blås HÅRT och kort! Ladda om och skjut iväg igen!
Tack ARLA för tipset!
Vad händer efter en storm?
– Skrynkla ihop ett papper och öppna det försiktigt nästan helt. Det ska fortfarande visa åsar (höga punkter) och dalar (låga punkter).
– Välj en av åsarna och färglägg hela åslinjen med en vattenlöslig tuschpenna. Använd mycket bläck! Lägg pappret på en absorberande mikrofiberhandduk.
– Gör en förutsägelse. Om vatten föll på åsen du just färgat, vart skulle det ta vägen? Vad skulle hända med det färgade bläcket? Testa nu din förutsägelse. Använd dropparen för att placera vatten på toppen och simulera en regnstorm. Var din förutsägelse korrekt? Blev du överraskad av något?
– Upprepa experimentet med fler kammar på ditt skrynkliga papper. Förändras dina förutsägelser när du gör och observerar fler simulerade regnstormar?
Landets form och gravitationens dragningskraft påverkar båda hur vatten rör sig över jorden. Pappersbergen i den här aktiviteten beter sig som en miniatyrmodell av vattendelare. Det sätt på vilket tuschmarkeringen rör sig med vattnet representerar hur vatten kan transportera ytpartiklar genom en vattendelare. En vattendelare är all mark som avrinner till en gemensam vattenförekomst.
Regnvatten och snösmältning tar upp och transporterar allt som finns på marken – t.ex. skräp och avfall på gatorna, exponerad jord från jordskred eller byggnationer, eller föroreningar från gruvor eller jordbruk – till närmaste vattendrag. Det som händer uppströms påverkar alltid vattenkvaliteten och processerna nedströms.
– ”Kan du förutsäga hur vattenflödet kommer att förändras över landformerna? Kan du definiera ditt avrinningsområde?”
– ”Vad tror du att tuschmarkeringen kan föreställa? Kan du tänka dig något som spolas bort i regnet? (t.ex. trottoarkrita, olja, frön, skräp) Var kommer det att hamna?”
– ”Om du skulle bo någonstans på ditt papper, var skulle du vilja bo? Varför skulle du välja att bo där? Var skulle du få ditt vatten ifrån? Skulle du ha
Skulle du ha grannar? Vilka regler skulle du och dina grannar följa när det gäller vatten?”
– ”Hur ser vattnet ut runt ditt hus/din stad/din stad? Får ni mycket regn? Eller är vädret torrt? Finns det några sjöar eller vattendrag i närheten av där du bor? Vad har du lagt märke till om dem? Har ert vatten/väder varit i nyheterna på sistone?”
– ”Hur skulle ditt liv kunna vara annorlunda om du visste exakt hur vädret skulle bli i morgon? Nästa vecka? Nästa år? Kan du komma på någon för vilken vädret har en ännu större inverkan på deras liv än vad det har på ditt?”