Kategori: Matematik

Djurstatistik

Varje elev väljer ut ett djur och söker information om det för att sammanställa ett djurkort:

Vilket djur?
Höjd:  
Massa:  
Svanslängd:  
Livslängd:  
Snabbhet:  
Färg:  
Bevarandestatus:  

 

Undersök tillsammans djurens olika egenskaper genom att ställa er i ett led eller i en kö i storleksordning enligt en viss egenskap.

Undersökningsfrågor

  • Höjd: Vilket av djuren är högst? Eller lägst?
  • Livslängd: Vilket av djuren kan leva längst? Vilket är det mittersta värdet bland livslängderna (s.k. median)?
  • Snabbhet: Vilket av djuren är snabbast? Eller långsammast? Vilken hastighet är vanligast bland djuren (s.k. typvärde)?
  • Bevarandestatus: Vilken är den vanligaste bevarandestatusen?

Extra

Gör ytterligare undersökningar utifrån frekvenser:
Kategorisera djuren enligt livslängd i kategorierna 1–5 år, 6–10 år, 11–15 år osv.
Undersök frekvenserna i de olika kategorierna.

Förslag

  1. Ta fram lappar i olika färger som ni skriver de centrala begreppen på, till exempel median, typvärde, minsta värde och största värde. Dela ut lapparna vid de olika undersökningsfrågorna till rätt personer för att tydliggöra det rätta svaret.
  2. Ni kan också ta bilder av de olika leden ni skapar, så att exemplen kan undersökas visuellt också efteråt.

 

Idé från Lumatikkas material.

Tiokompisar

  • Skapa en cirkel på golvet och dela den mitt itu i två delar – A och B. Tio barn får fritt röra sig inom cirkeln i takt med musiken. När musiken stängs av ska man se efter hur många barn som står på A-sidan och hur många på B-sidan. På så sätt får man två tiokompisar!
  • Tio barn ställer sig på A-sidan av cirkeln. Läraren ger ett tal mellan 0 och 10. Barnen flyttar sig så att x barn går till B-sidan. Därefter räknar barnen hur många barn som blev kvar på A-sidan. Resultatet är ett tiokompispar.

Idé från Lumatikkas material

Öva talföljdsfärdigheter med kroppen

  • Hälften av eleverna ställer sig i ett led ute på gården eller i gymnastiksalen och skapar en serie av olika kroppsställningar.
  • Andra hälften av eleverna fortsätter ledet genom att skapa en ny, likadan serie.
  • Uppgiften kan göras svårare genom att fråga om längden på serien eller genom att be deltagarna att skapa en serie som har en viss längd.

Vattenpölsforskare

6 sätt att genomföra en djupgående pölundersökning.

  1. Hur djup är pölen?
    • Gå rakt in och mät med fötterna/benen/stövlarna.
    • Använd en naturmåttstock (lär dig nedan hur du enkelt tillverkar en egen).
    • Använd konventionella mätverktyg som linjaler och meterstavar.
    • – Registrera dina resultat.
  2. Hur stor är pölen?
    • – Använd en linjal, en meterstock eller en metrisk pinne för att mäta längden på din pöl.
    • – Använd ett långt snöre för att forma en kontur av pölen och mät sedan för att få fram pölens omkrets.
    • – Anteckna dina resultat.
      Det är roligt att följa skillnaderna i pölens statistik över tiden, så håll ett register över dagliga eller timvisa förändringar.
  3. Vilken form har pölen?

Om din pöl ligger på ett hårt underlag som en trottoar eller uppfart kan du rita runt pölen med krita, men om din pöl ligger i jord eller lera kan du använda en pinne för att rita runt pölens form.

  • – Titta på din pöl ovanifrån, bredvid och inifrån pölen.
  • – Rita formen på din pöl i din dagbok.
  • – Använd ord för att beskriva pölens form.
    Fortsätt att kontrollera och rita din pöls form. Förändras formen med tiden? Hur ser den ut när vattnet är borta? Kommer det att bildas en pöl här igen?
  1. Vem använder pölen?
    • – Förutsäg vilka djur som skulle kunna använda din pöl.
    • – Vad skulle de använda pölen till? (dricka, bada, plaska roligt?)
    • – Håll en observationsguide för att anteckna vilka djur som befann sig i eller i närheten av pölen och hur de använde pölen.
  2. Har pölen en ström?
    Gör en båt av bark, nötter och andra naturmaterial, gör en båt av folie eller en av återvunnen plast.

    • – Segla din båt i pölen.
    • – Kan du få den att segla från den ena sidan av pölen till den andra?
    • – Observera båtens naturliga rörelser (utan att människor rör segelbåten).
    • – Vilka krafter får båten att röra sig?
  3. Problemlösning: Hur kan du få ut vatten ur pölen?
    Låt eleverna brainstorma och komma på ett sätt att få ut vattnet ur pölen.

    • – Ha några material till hands om eleverna behöver det för sin plan (svampar, muggar, pipetter och en mängd olika material för utforskning).
    • – Stampande med gummistövlar är ett riktigt roligt sätt att få ut vattnet!

Naturbaserade sticklinjaler

Gör dina egen linjal från naturen!

  1. Hitta en fin rak pinne (en rak pinne är bäst för mätning)
  2. Ställ upp din pinne bredvid linjalen och använd sekatör för att klippa pinnen 30 cm lång
  3. Lägga till linjer vid varje cm med en linjal som stödlinje med en märkpenna eller genom att skära skåror i den

Få ditt barn upprymt över att mäta!

Ta med ditt barn på en vandring med sin nya linjalpinne och låt dem stanna och mäta saker längs vägen (bygg upp dessa matematiska färdigheter!). Kanske till och med lägga till lite läskunnighet till sin vandring genom att ta med en anteckningsbok och spela in alla sina mätningar.

Idén tagen från Puddle Scientist — Learning withOutdoors

Klappningsmatte

1a) Egna sifferrytmer

  • Dela in er i grupper. Varje grupp tilldelas en egen siffra (3, 4, 5 eller 6).
  • Grupperna har i uppgift att planera en egen klappningsserie utifrån sina siffror. Gruppens siffra anger hur många klappningar serien ska bestå av, men klappningarna får träffa låret, buken, huvudet osv. i vilken ordning som helst. Den enda regeln är att sista klappningen ska vara en vanlig klappning med händerna.
  • Medlemmarna i varje grupp övar på att klappa igenom sin serie smidigt efter varandra. Exempelvis ska medlemmarna i grupp 5 klappa så här: 1–2–3–4–5–1–2–3–4–5–1–2–3–4–5 osv. Se till att det inte uppstår en paus mellan femman och ettan och att klappningsrytmen fortsätter utan avbrott. Man ska öva tills alla grupper kan sin klappningsserie utantill och kan genomföra den utan avbrott.

1b) Färdiga rytmer (alternativt upplägg)

  • Om tiden reserverad för uppgiften är begränsad kan man helt enkelt hoppa över delen där grupperna hittar på egna klappningsserier. I stället kan man använda färdiga serier.
  • 3 klappningar: lår – lår – händerna
  • 5 klappningar: lår – lår – bröstkorg – bröstkorg – händerna
  • Eleverna får öva på båda serierna.
  • Klassen delas in i två grupper: den ena förbereder sig på att utföra serien med tre klappningar, den andra serien med fem klappningar.

2) Klappa i kapp

  • Två grupper väljs ut, till exempel grupperna 3 och 5. Grupperna ska genomföra sina klappningsserier samtidigt. Båda grupperna ska börja klappa samtidigt och hålla sig till samma takt.
  • Vilken typ av rytm bildas det av gruppernas klappningar? Inträffar den sista klappningen med händerna samtidigt eller vid olika tider i olika grupper? Man kan lägga märke till att de sista klappningarna rätt ofta inträffar vid olika tider men att de ibland inträffar samtidigt.
  • Efter hur många klappningar inträffar de sista klappningarna med händerna igen samtidigt? Läraren kan hjälpa till och ropa ut första klappningen (direkt efter första samtidiga klappning). Alla räknar tillsammans och kommer fram till att rätt svar är 15, som är den minsta gemensamma multipeln för talen 3 och 5.
  • Testa med två andra grupper. Vilka tal kommer ni fram till är de minsta gemensamma multiplarna för dessa två tal? Vilken rytm låter roligast? Vad händer om tre eller fyra grupper klappar samtidigt?

3) Rita rytmer

  • Börja med att rita 15 vågräta streck bredvid varandra på tavlan. Be grupp 3 att komma upp till tavlan och rita ett torn ovanför vart tredje streck. När de är klara ber ni grupp 5 att rita ett lite högre torn ovanför vart femte streck.
  • Vid vilket streck hamnar tornen första gången ovanför samma streck? (Grupp 5 kan rita sina torn också bakom tornen till grupp 3.)
  • Prova att klappa rytmerna med hjälp av bilden som skapats på tavlan.
  • Går det lättare nu?
  • Rita fram andra rytmer på samma sätt.

 

Idén hämtad från Lumatikkas material.

Vad betyder: Mer, mindre, lika mycket?

MATERIAL

Två likadana glas till varje barn, en tesked av metall och gärna flera små kannor med vatten, som barnen själva kan hälla ur.

BESKRIVNING

Innan man börjar förklaras kort: ”Vi ska lära oss nya ord med hjälp av vatten i glas- Vi ska Iära oss ord som mer, mindre och lika mycket. Ni får två glas var och en liten kanna med vatten. Först ska ni fylla era glas, så att det är lika mycket vatten i båda två-”
När barnen är klara med detta, ser vi om några barn har lika mycket, om några har mindre osv- Genom att använda teskeden kan vi höra om det är lika mycket vatten i alla glasen – låter det likadant?

PEDAGOGISKA OBSERVATIONER

Kan alla barn förstå leken? Vill alla gärna vara med?

SPRÅKLIGA OBSERVATIONER

Förstår barnen dina förklaringar och instruktioner?

SPRÅKLIG NYTTA

Var uppmärksam på, att det inte är alla barn på 5 år, som förstår uttrycken första gången de presenteras för dem. Lägg därför gärna lite extra tryck på målorden, så att barnen hör dem, och förklara gärna flera gånger på olika sätt.

VARIATION

Gör gärna samma aktivitet med andra ord, som t.ex. högre, lägre och lika höga.