What does: more, less, equal mean?

MATERIALS

Two identical glasses for each child, a metal teaspoon and preferably several small jugs of water, which the children can pour themselves.

DESCRIPTION

Before starting, briefly explain: ’We are going to learn new words using water in glasses- We are going to learn words like more, less and equal. You are given two glasses each and a small jug of water. First, you will fill your glasses so that there is an equal amount of water in both…” When the children have finished this, we see if some children have the same amount, if some have less, etc. By using teaspoons, we can hear if there is the same amount of water in all the glasses – does it sound the same?

EDUCATIONAL OBSERVATIONS

Can all children understand the game? Does everyone want to join in?

LINGUISTIC OBSERVATIONS

Do the children understand your explanations and instructions?

SPEAKING NEWS

Be aware that not all children aged 5 understand the expressions the first time they are presented to them. Therefore, put a little extra pressure on the target words so that the children hear them, and explain them several times in different ways.

VARIATION

Do the same activity with other words, such as higher, lower and equal.

Vad betyder: Mer, mindre, lika mycket?

MATERIAL

Två likadana glas till varje barn, en tesked av metall och gärna flera små kannor med vatten, som barnen själva kan hälla ur.

BESKRIVNING

Innan man börjar förklaras kort: ”Vi ska lära oss nya ord med hjälp av vatten i glas- Vi ska Iära oss ord som mer, mindre och lika mycket. Ni får två glas var och en liten kanna med vatten. Först ska ni fylla era glas, så att det är lika mycket vatten i båda två-”
När barnen är klara med detta, ser vi om några barn har lika mycket, om några har mindre osv- Genom att använda teskeden kan vi höra om det är lika mycket vatten i alla glasen – låter det likadant?

PEDAGOGISKA OBSERVATIONER

Kan alla barn förstå leken? Vill alla gärna vara med?

SPRÅKLIGA OBSERVATIONER

Förstår barnen dina förklaringar och instruktioner?

SPRÅKLIG NYTTA

Var uppmärksam på, att det inte är alla barn på 5 år, som förstår uttrycken första gången de presenteras för dem. Lägg därför gärna lite extra tryck på målorden, så att barnen hör dem, och förklara gärna flera gånger på olika sätt.

VARIATION

Gör gärna samma aktivitet med andra ord, som t.ex. högre, lägre och lika höga.

Fysik på lekplatsen

Med hjälp av olika lekredskap på en lekplats kan man uppleva, och lära om, kraft och rörelse.
Hela kroppen blir aktiv i ett sådant lärande.

Klätterställning

Klättra upp och släpp olika par av föremål och jämför hur snabbt de faller till marken. Vad tror du kommer att hända? Faller alla föremål lika snabbt? Tag med olika föremål och prova. En elev kan stå uppe på klätterställningen och släppa par av föremål samtidigt medan resten av gruppen står på marken och observerar. Släpp en tom uppochnedvänd vattenmugg med hål i bottnen, samtidigt med en utan hål. Vad händer?

Undersök vidare genom att konstruera fallskärm till något av föremålen, med till exempel kaffefilter eller muffinsformar. Hoppa från klätterställningen med en rättvänd full vattenmugg. Vad händer? Kan du tänka ut några andra saker att hoppa med eller släppa?

En av naturkrafterna i universum är gravitationen. Den kallas även dragningskraft eller tyngdkraft. Det är gravitationen som gör att allting dras mot jordens mitt, så att vi inte ramlar av jordens yta. Man vet inte riktigt hur gravitationen uppstår, bara att olika föremål dras till varandra. Alla föremål skulle falla lika fort om de endast påverkades av gravitationen (jordens dragningskraft). Det kallas för fritt fall. Nära jordens yta påverkas ett fallande föremål också av luftmotståndet. Prova att släppa ett papper och en boll tillsammans. Vad händer om du knycklar ihop pappret och släpper det tillsammans med bollen?

Balansbom

Låt eleverna gå på en balansbom och testa hur mycket de kan luta sig i sidled innan de ramlar ner. Vad är det som gör att man ramlar ner? Låt dem förklara vad som händer dels när de hittat jämvikten, dels när de förlorar balansen.

Gravitationen (=tyngdkraften) påverkar varje liten del av ett föremål, men det är som om summan av alla de små tyngdkrafterna påverkar föremålet i en viss punkt, som kallas tyngdpunkten. För föremål med enkel form är det lätt att hitta tyngdpunkten. I till exempel en rak brädbit är tyngdpunkten i mitten. Om du går på en balansbom måste din kropps tyngdpunkt vara precis över bommen för att du ska kunna hålla dig kvar. När du har händerna ut från kroppen strävar du efter att hitta jämvikten och placera tyngdpunkten över bommen.

Gungbräda

Prova först hur det känns att lyfta en kompis en halv meter rakt upp. Orkar du? Prova sedan med att be samma kompis sätta sig längst ut på en gungbräda, och jämför hur det känns att lyfta denne genom att pressa ner den andra änden av gungbrädan. Låt eleverna gunga med personer som väger lika mycket och med personer som inte väger lika mycket. Försök att få jämvikt. Vem av er väger mest? Be dem förklara vad som händer.

En gungbräda är uppbyggd som en hävstång, ett viktigt verktyg för kraftutväxling redan under forntiden. Med hjälp av hävstångsprincipen kan man lyfta ett tungt föremål med en mindre kraft, genom att kraften verkar över en längre väg. När du gungar gungbräda med någon kan du hitta jämvikten genom att den som du gungar tillsammans med väger lika mycket som du själv. Samma tyngd på båda sidorna, och på samma avstånd från brädans fästpunkt, ger upphov till jämvikt.

Om du ska kunna gunga gungbräda med någon som väger mer än du själv behöver du kunna ändra hävstångens längd för att kunna hitta jämvikten. När två personer har hittat läget för jämvikt och den ena personen berättar hur mycket hen väger, så kan man beräkna den andra personens vikt. Fundera på hur man gör det!

Gunga

Hur får gungan fart? Beskriv hur du gör för att gunga. Låt eleverna förklara för varandra hur det känns att gunga. Be dem att blunda och känna efter var de känner sig tyngst respektive lättast. I vilket läge är farten som högst respektive lägst? Om man håller en flaska eller ett glas som har några cm saft, eller annan vätska i botten, mot gungans sits (i linje med kedjan) – Hur tror du då att vätskeytan kommer att stå när du gungar? Prova om det stämmer med din gissning.

Ta tiden det tar för gungan att pendla från ett läge och tillbaka igen (en period). Undersök vad det är som avgör hur lång tid det tar. Kan du tvinga gungan att gunga med kortare eller längre period? Prova till exempel med att starta gungan olika högt upp från marken (med olika stor amplitud). Jämför perioden då man sitter ner i gungan med att stå upp i den. Prova också med olika personer i gungan, samt med att göra kedjorna kortare. Om gungställningen har mer än en gunga så kan man göra ovanstående undersökningar genom direkt jämförelse utan tidtagning. Detta kallas ibland att ”gunga tvilling”. Kan du själv gunga tvilling med en tom gunga? Kan du gunga tvilling med en kompis om en av er sitter och en av er står upp?

När du gungar ändrar rörelsen hela tiden riktning, och kroppen känner av accelerationskrafter som försvagar eller förstärker upplevelsen av gravitationen (=tyngdkraften). När man är högst upp där gungan vänder är farten lägst och man känner sig nästan tyngdlös. När gungan är närmast marken är farten som högst och man känner sig då mycket tyngre. Ibland kallas detta för G-kraft. Gungans period beror inte på massan och mycket litet på amplituden. Gungans period beror på pendelns längd. En pendel med längden en meter har en period på omkring två sekunder. Eftersom svängningstiden beror på pendellängden är det svårt att gunga ”tvilling” med en tom gunga om man själv står upp, för då flyttas ju tyngdpunkten så att pendeln blir kortare!

Rutschkana

Låt eleverna leta upp olika saker med olika former och ytor som de sedan ska låta glida ner i rutschkanan. Innan eleverna släpper i väg föremålen kan de få gissa vilket de tror kommer att komma snabbast nerför kanan. Jämför vad som händer när man rullar olika föremål. Fyll till exempel en flaska med vatten, en annan likadan flaska med sand och låt en tredje likadan flaska vara tom. Vilken flaska rullar snabbast ned? Glöm inte att först gissa vad du tror kommer att hända.

Låt eleverna själva åka nedför rutschkanan. Undersök om det spelar någon roll om kanan är torr eller fuktig. Har det någon betydelse vilka kläder man har på sig? Man kan komplettera med tidtagning, vilket är lättare i en lång rutschkana. Mät sträckan av kanan. Rulla ned en boll, ta tiden och beräkna medelhastigheten för bollen. Jämför olika bollar och andra föremål för att se vilken/vilket som är snabbast. Om man har en rutschkana som slutar strax ovan marken kan man släppa en boll och iaktta hur den fortsätter ett stycke framåt. Hur långt kommer den? Låt bollen starta från olika höjd, och gör en tabell och ett diagram över hur sträckan bollen färdas innan den landar beror på starthöjd. Hur väntar du dig att sambandet skall se ut?

Friktion är en kraft som uppkommer mellan två ytor som är i kontakt med varandra, och den beror på ytornas små ojämnheter. Man kan använda rutschbanan för att undersöka hur hög eller låg friktionen är mellan olika ytor. Det vill säga hur lätt ett föremål glider på ett underlag. Friktionen gör också att runda föremål börjar rulla, eller rotera. Vattnet i flaskan följer inte med lika mycket i rotationen som sanden. Därför rullar vattenflaskan snabbare. Bollar som är kompakta rullar lite snabbare än sandflaskan. Bollar som har all massa i ett skal rullar långsammare.

Karusell och piruett

De gamla lekplatskarusellerna, som lät oss uppleva många fysikbegrepp i hela kroppen, har på många ställen ersatts av lekplatspiruetter av olika slag. Be en elev ta fart själv eller låt en kamrat hjälpa till. Låt eleverna undersöka vad som händer med rotationen när de drar in armarna mot kroppen. Vad händer när de i stället låter kroppen hänga så långt ut de kan med raka armar? Låt en kula falla fritt mot sanden under, dels med piruetten i vila, dels under rotation. Hur mycket flyttas nedslagsplatsen? Åt vilket håll? Låt en elev som roterar i piruetten prova att kasta en boll till en stillastående person.

Då armarna förs in mot kroppen i en piruett så ökar hastigheten. Förklaringen handlar om det s.k. rörelsemängdsmomentets bevarande. När kroppens massa omfördelas ändras radien till rotationscentrum. Rörelsemängdsmomentet bevaras då genom att hastigheten förändras. Minskar radien snurrar man fortare, och tvärtom. Man kan också prova med en snurrstol och hålla två tunga böcker i händerna som man drar in eller släpper ut.

Dansarens eller konståkarens piruetter och simhopparens volter är andra exempel på rörelsemängdsmomentets bevarande. I en roterande karusell eller piruett kan man uppleva en kraft, som vill dra en utåt. Den kallas för centrifugalkraft. Egentligen handlar det om en inåtriktad centripetalkraft som håller kroppen kvar i cirkelbanan. Den kan till exempel komma från friktion och från dina armar som du håller dig fast med. Ett föremål som lämnar ett roterande system med en viss fart och riktning fortsätter rakt fram i samma riktning. Det påverkas dock genast av andra krafter, till exempel gravitationen och luftmotståndet, vilket gör att föremålets fart och/eller rörelseriktning ändras.

Fortsätt gärna att utmana er själva på lekplatsen med hjälp av egna undersökningar utifrån elevernas frågor!

Fysik på rutschbanan

Utgå från barnens erfarenheter!

På de flesta förskolor och lekplatser finns rutschkanor och även de minsta barnen har erfarenheter av att det ibland går fort när man åker (till och med läskigt fort!), medan det ibland knappt går att åka alls (man fastnar nästan). Här finns ett utmärkt tillfälle att utmana barnen i att systematisera sina erfarenheter och kanske tillsammans undersöka vad det är som gör att det går olika lätt att åka. Barnen har säkert många idéer om detta. Fråga gärna barnen och samla ihop deras förslag. Kanske föreslår någon att det spelar roll vilka kläder man har, någon annan om det har regnat eller om något annat (till exempel sand finns på rutschkanan). Kanske kommer någon in på huruvida det spelar roll hur stor man är (vad man väger). Utifrån de här förslagen kan man tillsammans utforma undersökningar.

Att göra rättvisa försök

Det är bra om man som vuxen kan hjälpa barnen att testa en sak i taget (om man ändrar både vilka kläder man har och om rutschkanan är våt eller torr så vet man inte vad det är som spelade roll). Efter några försök där barnen ändrat flera saker samtidigt kanske man kan föreslå att man fortsätter att undersöka, men nu bara ändrar på en sak i taget. Vid sådana samtal får barnen också möjlighet att lära sig något som inte bara handlar om rutschkanan utan om hur man kan göra när man vill undersöka något. Många barn brukar också ha en känsla för det här: tävlingar ska vara rättvisa! Man pratar därför också ibland om ”rättvisa försök”. Här följer några förslag på möjliga undersökningar med utgångspunkt i erfarenheter från rutschkanan. Naturligtvis får du som förskollärare själv anpassa så att det fungerar i din barngrupp. Se det som en inspiration!

Att undersöka om kläderna påverkar hur lätt det går att åka

Om barnen säger att kläderna man har på sig påverkar, så kan man låta dem prova med lite olika kläder. Här finns det mycket att fundera på: Är det färgen på byxorna som påverkar eller är det materialet (det kan hända att barnen har fler idéer)? Utgå från barnens förslag och utforma tillsammans med barnen en lämplig undersökning. Färg går relativt lätt att prova men det kräver att ni har tillgång till byxor i samma sorts tyg men i olika färg. Även material går att undersöka med saker ni redan har. De flesta barn har ju regnbyxor på förskolan, kanske några andra överdragsbyxor, kanske har de på sig mjukisbyxor men har jeans eller något annat bland extrakläderna. Låt barnen pröva att ha på sig olika byxor när de åker och se vad de kommer fram till.

Att undersöka mer noga – att byta ut sig själv mot en kloss

När skillnaderna blir stora, är de lätta att lägga märke till, men när materialen är mer lika kan det vara svårt att veta om det gick snabbast den här eller förra gången man åkte. Kanske är det också någon som säger att det spelar roll hur mycket fart man satte när man börjar åka, eller om man håller händerna på kanten eller inte, eller om skorna skrapar i, eller om man håller upp dem. Man upplever inte undersökningen som ”rättvis”. Då kan man föreslå för barnen att man kan göra en undersökning med föremål i stället för att de åker själva – det blir då lättare att se till att allt går rätt till! Ni kan fortsätta att använda rutschkanan eller byta till en lutande bräda om det är enklare. I princip kan ni undersöka samma saker igen fast med klossar (eller små juiceförpackningar klädda i olika tyg). Nackdelen är att ni behöver ha förberett så att ni har förpackningar och tyger (samma material i olika färger, samt olika material med samma färg), om ni ska kunna göra motsvarande undersökningar som de som beskrevs ovan – när barnen provade med sina egna kroppar. Fördelen är att det är lättare att göra en ”rättvis” undersökning.

Att låta barnen dokumentera sina undersökningar

Om ni hjälps åt att släppa alla klossarna/juiceförpackningarna samtidigt – så tittar ni helt enkelt efter vilken som kommer ner först, eller om de kommer ner samtidigt. Blir det svårt att hålla uppmärksamheten och titta noga (det går ju trots allt ganska fort) så kan man filma till exempel med hjälp av en surfplatta eller telefon. Det finns appar där man kan filma och sedan spela upp i slowmotion, enklast använder man iPadens Slowmotion läge i kameran. Då går det lättare att se om de kom ner samtidigt eller inte (och om de verkligen släpptes i väg på en gång). Tabellen nedan är ett exempel på hur man ytterligare, om man vill, kan dokumentera undersökningen med barnen. Här undersöker man om färgen spelar roll, naturligtvis kan man göra en liknande tabell fast med olika material. Här räcker det att barnen sätter till exempel ett kryss i en ruta.

Vad påverkar hur fort något glider nedför ett lutande plan? Spelar det någon roll vilket tyg klossen är klädd med?
Vilka klossar jämförs? Blå klossen kommer ned först Klossarna kommer ned ungefär samtidigt. Röda klossen kommer ned först
Test1

Att undersöka om det är något mer än kläderna som påverkar

När man känner sig nöjd med undersökningarna om färg och material, kan man om barnens intresse kvarstår, jämföra med och utan vatten på rutschkanan, och med och utan sand. Det blir lite svårare att släppa flera klossar samtidigt då; man blir nästan tvungen att börja med torr rutschkana och kanske ta tiden (om detta inte är för abstrakt för barnen), sedan byta till rutschkana med sand (och ta tiden), och sedan slutligen med våt kana (och ta tiden). Allt med samma föremål. Blir detta för abstrakt så är en möjlighet att barnen får undersöka detta med sina egna kroppar i stället. Låt dem prova att åka först på torr kana, sedan med sand och slutligen med vatten. Samma byxor hela tiden – helst… Det är så klart bra om man kan involvera barnen i hur man skulle kunna undersöka om det går fortast till exempel med vatten eller utan. De har säkert några bra idéer speciellt om de varit med om undersökningarna ovan där man undersöker om färgen respektive materialet spelar roll. Då är det säkert någon som inser vikten av att det är samma byxor man åker med hela tiden.

Kanske kan det vara så att undersökningarna ovan leder till en undran om det spelar roll vad klossen (eller du själv) väger för hur snabbt det går. Även detta kan man undersöka med klossarna (lite svårare med barnen själva). Lägg en kloss ovanpå en annan och jämför med en kloss som åker själv (för att det ska bli ett rättvist försök måste materialet de är klädda i vara samma). Eller som några barn kom på: hämta en stor sten och fäst ovanpå den ena klossen. Nu borde det bli riktigt stor skillnad OM det är så att det spelar roll hur mycket föremålet väger (vilken massa det har med fysikspråk).

Att införa begrepp

Om man vill kan man införa begreppet ”friktion” i samtalet med barnen i samband med att de själva utforskar fenomenet. Man kan beskriva det som händer med att friktionen blir större med vissa material och då går det trögare (blir svårare att åka), och med andra material blir friktionen mindre och då går det lättare att åka. Om du väljer att introducera begreppet friktion kan det också användas i andra situationer som till exempel när barnen halkar på isen på vintern (friktionen är liten, men kan bli större om man häller sand på isfläcken – då blir det mindre halkigt), eller när de undersöker vem som kan kana längst på strumporna. Hur går det för den som har ”halkfria” strumpor eller är barfota?

(Det kan också vara bra att tänka på att friktionen beror på båda ytorna – och på vad som finns mellan dem. Sand har inte samma effekt på en rutschkana som på snö!)

Experiment med gungbräda

På gungbrädan gäller det att hitta jämvikt.

Om man gungar med någon som är tyngre måste den som är tyngst vara närmast mitten.

Försök att balansera två legobitar på ena sidan med en legobit på andra sidan.

Spelar det någon roll hur man vänder den yttersta biten?

Går det att balansera 4 legobitar på ena sidan och en på den andra?

 

Idé tagen från ”Fysik på lekplatsen” från Lunds kommun.

Flower Bouquet Craft Project

Making the Vase

  • Cardboard or Card Stock
  • Markers (we love Sharpies)
  • Markers or Crayons for colouring

Using a black Sharpie draw a vase design. Be sure to include patterns like dots, zig-zags, stars or even flowers. Colour your vase to make it beautiful. Punch holes above the vase where you are going to add your flowers. Using green add stalks and leaves from the flower holes to the top of the vase.

Optional: Using a green marker or crayon to add stalks and leaves under the holes where the flowers will go down to the vase top. We decided not to, because the kids were so excited to go pick their flowers.

TIP: If you don’t have a hole punch or can’t reach the middle of your craft to punch holes, use a pencil to push through and make the holes.

Head Out Into Nature

Now it’s time to take your vase and head out into nature. Ensure your kids know not to take flowers from anyone’s gardens without permission!

Public parks often have lots of dandelions, clover and more, plus public trails will have gorgeous wild grown flowers, a little exploring will reveal a gorgeous array of flowers in your area!

You can also talk to your neighbours who might be avid gardeners. They may be willing to part with a few buds in the name of education. Or maybe you have your own flower garden to explore.

Take a look around and see what you can find and where would be the best place to find your flowers in your area.

Once you have found your flowers, have your child select the specific flowers they want to add to their vase. Using scissors carefully cut the flower ensuring that you leave a few inches of the stalk.

Next, have your child carefully place the flowers through the holes. If you wish, you can secure the flowers with a bit of tape if they are falling out.

Research

I love encouraging my kids to dig a little deeper. So once we were home with our homemade vases we did some research to learn more about the types of flowers we had and to learn a bit about those flowers. We have Dandelions which are very popular with bees, plus some Wild Roses. Then we took some flowers from the garden. A favourite was the Gerber Daisies!

The idea comes from Steampoweredfamily.com

 

Gör en blomvas

Att göra vasen

  • Kartong eller kartong
  • Tuschpennor eller kritor för färgning

Använd en svart tuschpenna  rita en vasdesign. Inkludera gärna mönster som prickar, sicksack, stjärnor eller till och med blommor. Färglägg din vas för att göra den vacker. Stansa hål ovanför vasen där du ska lägga till dina blommor. Använd gröna stjälkar och löv från blomhålen till toppen av vasen.

Valfritt: Använd en grön markör eller krita för att lägga till stjälkar och löv under hålen där blommorna kommer att gå ner till vastoppen. Vi bestämde oss för att inte göra det, eftersom barnen var så glada över att gå och plocka sina blommor.

TIPS: Om du inte har ett hålslag eller inte kan nå mitten av din farkost för att slå hål, använd en penna för att göra hålen.

Ge dig ut i naturen!

Nu är det dags att ta din vas och ge dig ut i naturen. Se till att dina barn vet att man inte får ta blommor från någons trädgård utan tillstånd.

Offentliga parker har ofta massor av maskrosor, klöver och mer, plus offentliga spår kan ha underbara vildvuxna blommor, leta runt lite för att hitta vilket utbud av blommor det finns i ditt område.

Du kan också prata med dina grannar. De kan vara villiga att dela med några knoppar i utbildningens namn. Eller kanske har du din egen blomsterträdgård att utforska.

Ta en titt runt och se vad du kan hitta och var skulle vara det bästa stället att hitta dina blommor i ditt område.

När du har hittat dina blommor, låt ditt barn välja de specifika blommor de vill lägga till sin vas. Klipp försiktigt blomman med sax så att du lämnar några centimeter av stjälken.

Låt sedan ditt barn försiktigt placera blommorna genom hålen. Om du vill kan du säkra blommorna med lite tejp om de faller ut.

Forskning

Forska sen gärna lite i vilka blommor ni har hittat. Vilka som bina gillar, är de vilda, förvildade eller odlade, eller vilken aspekt ni nu funderar på.

Iden tagen från Steampoweredfamily.com

Popsicle Stick Catapult

SUPPLIES:

  • 10 Jumbo Popsicle Sticks
  • Rubber Bands
  • Firing Power (marshmallows, pompoms, pencil top erasers)
  • Plastic Spoon (optional
  • Bottle Cap
  • Sticky Dots

    HOW TO MAKE A CATAPULT WITH POPSICLE STICKS

    STEP 1:  Make predictions. Which object will fly the farthest?  Why do you think one will fly farther than the other?

    STEP 2:  Hand out supplies to each individual or in small groups, and build a Popsicle stick catapult following the instructions below.

    Read more about the science behind the catapult and simple ways to create a catapult science experiment below!

    STEP 3:  Test and measure how far each item goes when flung from the catapult.  Record results.

    You will want to use a pair of scissors to make two v notches on either side of two jumbo craft or Popsicle sticks (in the same place on both sticks). Use the photo below as a guide for where to make your notches.

Once you have made your notches in two of the sticks, set them aside!

Take the remaining 8 craft sticks and stack them one on top of the other. Wind a rubber band tightly around each end of the stack. Go ahead and push one of the notched sticks through the stack under the top stick of the stack.

At this point flip your partially made popsicle stick catapult over so that the stick you just pushed in is on the bottom of the stack.

Lay the second notched stick on top of the stack and secure the two popsicle sticks together with a rubber band as shown below. The V notches that you cut help to keep the rubber band in place.

Create more leverage with your catapult by pushing the stack of popsicle sticks towards the notched ends connected by the rubber band.

Use sticky dots or another strong adhesive to attach a bottle cap to the popsicle stick. Get ready to fire away!

TURN IT INTO A SCIENCE EXPERIMENT!

You can easily set up an experiment by testing different weighted items to see which ones fly farther. Adding a measuring tape encourages simple math concepts that my 2nd grader is just really starting to explore.

Or you can build 2-3 different catapults and see which one works better or if one works better with different objects.

Always start out asking a question to come up with a hypothesis. Which item will go farther? I think xyz will go farther. Why? Have fun setting up a catapult to test the theory! Can you design a different catapult using the same materials?

Additionally, you can encourage older kids to record the data from measuring all the launches. Have your kids fire each material {such as a candy pumpkin, plastic spider or eyeball} 10 times and record the distance each time. What kinds of conclusions can they draw from the information gathered? Which item worked the best? Which item didn’t work well at all?

You can also test out the number of popsicle sticks used in the stack to create the tension need to launch the catapult. How about 6 or 10! What are the differences when tested?

THE SCIENCE OF HOW TO MAKE A CATAPULT!

What is there to explore that has to do with physics? Let’s start with energy including elastic potential energy. You can also learn about projectile motion. Newton’s 3 Laws of Motion: An object at rest stays at rest until a force is applied, and an object will stay in motion until something creates an imbalance in the motion. Every action causes a reaction.

When you pull down the lever arm all that potential energy gets stored up! Release it and that potential energy gradually changes over to kinetic energy. Gravity also does its part as it pulls the object back down to the ground.

You can talk about stored energy or potential elastic energy as you pull back on the Popsicle stick, bending it. When you release the stick all that potential energy is released into energy in motion producing the projectile motion.

MORE CATAPULT DESIGNS

Idéa take from littlebinsforlittlehands

Katapult med glasspinnar

Material:

  • 10 Jumbo glasspinnar Sticks
  • Gummiband
  • Ammunition (marshmallows, pompoms, suddgummi för pennor)
  • Plastsked (valfritt)
  • Flasklock

HUR MAN GÖR

STEG 1: Gör ett antagande. Vilket föremål kommer att flyga längst?  Varför tror du att det ena objektet kommer att flyga längre än det andra?

STEG 2: Dela ut material till varje enskild person eller i små grupper och bygg en katapult av glasspinnar enligt instruktionerna nedan.

STEG 3: Testa och mät hur långt varje föremål går när det kastas från katapulten.  Registrera resultaten.

Du ska använda en sax för att göra två v-spår på vardera sidan av två pinnar (på samma ställe på båda pinnarna). Använd fotot nedan som en guide för var du ska göra dina skåror. När du har gjort dina skåror i två av pinnarna lägger du dem åt sidan!

Ta de återstående 8 pinnarna och stapla dem på varandra. Linda ett gummiband hårt runt varje ände av stapeln. Gå vidare och skjut in en av de inskurna pinnarna genom stapeln under den översta pinnen i stapeln.

Vänd nu din delvis tillverkade katapult med glasspinnar så att den pinne som du just har tryckt in ligger längst ner i stapeln.

Lägg den andra inskurna pinnen ovanpå stapeln och fäst de två isglasspinnarna med ett gummiband så som visas nedan. De V-kanterna som du skar ut hjälper till att hålla gummibandet på plats.

Skapa mer hävstångseffekt med din katapult genom att skjuta stacken med pinnar mot de inskurna ändarna som är sammanfogade med gummibandet.

Använd ett starkt lim för att fästa ett flasklockshuvud på pinnen. Gör dig redo att skjuta iväg!

VARIATION:

Du kan också göra en katapult med en sked, som är särskilt bra för att hålla föremål som påskägg i plast eller falska ögonglober. Se två sätt att placera skeden nedan!

GÖR DET TILL ETT VETENSKAPLIGT EXPERIMENT!

Du kan enkelt sätta upp ett experiment genom att testa olika viktade föremål för att se vilka som flyger längre. Att lägga till ett måttband uppmuntrar enkla matematiska begrepp.

Eller så kan du bygga 2-3 olika katapulter och se vilken som fungerar bäst eller om en fungerar bättre med olika föremål.

Börja alltid med att ställa en fråga för att komma fram till en hypotes. Vilket föremål kommer att gå långt längre? Jag tror att xyz kommer att gå längre. Ha kul med att sätta upp en katapult för att testa teorin! Kan du konstruera en annan katapult med samma material?

Du kan också testa hur många glasspinnarsom används i stapeln för att skapa denspänning som behövs för att skicka ut katapulten. Vad sägs om 6 eller 10! Vilka är skillnaderna när du testar?

VETENSKAPEN OM HUR MAN GÖR EN KATAPULT!

Vad finns det att utforska som har med fysik att göra? Låt oss börja med energi, inklusive elastisk potentiell energi. Du kan också lära dig om projektilrörelse. Newtons tre rörelselagar: Ett föremål i vila förblir i vila tills en kraft appliceras, och ett föremål förblir i rörelse tills något skapar en obalans i rörelsen. Varje handling orsakar en reaktion.

När du drar ner hävstångsarmen lagras all potentiell energi! Om du släpper den så övergår den potentiella energin gradvis till kinetisk energi. Gravitationen gör också sin del när den drar föremålet tillbaka ner till marken.

Du kan prata om lagrad energi eller potentiell elastisk energi när du drar tillbaka på isglasspinnen och böjer den. När du släpper pinnen frigörs all potentiell energi till rörelseenergi som ger upphov till projektilrörelsen.

Idé från littlebinsforlittlehands