Kategori: Kemi

Ett enkelt experiment hur färgen från M&M:s blandar sig i vatten. Enkelt, snabbt, billigt och vackert gör det till ett intressant experiment. Få barnen att fundera först vad de tror kommer att hända. Frågor är en viktig del av den vetenskapliga metoden, tillsammans med observation och undersökning.

Vetenskapen bakom

Vetenskapen bakom varför färgerna inte blandas är känd som vattenskiktning. Varje färg på godisen har en något annorlunda kemisk sammansättning som, när den löses upp, skapar en vattenlösning som har lite olika egenskaper, t.ex. densitet, salthalt eller syrehalt. Detta skapar en barriär som hindrar vattnet från att blandas precis som varför saltvatten och sötvatten inte blandas.

En annan vetenskaplig egenskap som är aktuell här kallas koncentrationsgradient. Enkelt uttryckt är detta den process där molekyler rör sig från områden med hög koncentration till områden med lägre koncentration. Vi ser detta när färgerna rör sig genom vattnet.

GENOMFÖRANDE

Ställ fram förnödenheterna

Du behöver en stor vit tallrik, massor av M&M och vatten. Se till att du ställer upp i ett område där tallriken inte kommer att störas. Alla vibrationer eller rörelser kan påverka dina resultat.

Ordna M&M:en

Fundera på hur du vill att din konst ska se ut och börja arrangera dina godisar i ett mönster runt tallriken som du tror fungerar bäst för din färgglada konstskapelse med käglor.

Tillsätt vatten

Häll försiktigt upp vattnet på tallriken.

Vänta och titta

Mycket snabbt kommer du att börja se hur färgerna rör sig. Titta för att se hur de rör sig runt tallriken och vad som händer när de möter andra färger. Beroende på hur stor din skapelse är tar detta ungefär 10 minuter.

Upprepa

Vår favoritdel av detta experiment var att skapa en mängd olika konstverk.

Analysera resultaten

Ett sätt att analysera är att göra en time-lapse film. Det vill säga sätta upp en iPad så att den tar en bild med ett givet mellanrum och sedan gör bilderna till en film. Jag använde iMotion för mina filmer.

Två inspirationsfilmer: Film 1 och Film 2

FLER IDÉER

• Vad händer om du använder vatten med olika temperaturer?
• Vad händer om du använder olika typer av vätskor? Vatten, vinäger, juice, läsk?
• Vi använde M&M, men vad skulle hända om du provade annat godis?

Det är frågan!

Har du någonsin hittat ett ägg i ditt kylskåp och undrat om det var kokt? Även om ägg drastiskt förändras inuti skalet när de tillagas är det fortfarande anmärkningsvärt svårt att skilja ett tillagat ägg från ett rått utan att knäcka det. I den här aktiviteten får du reda på hur fysiken kan hjälpa dig att se skillnaden!

Material

• Minst sex kycklingägg av samma storlek och färg.
• En kastrull
• Spis (Var försiktig och be en vuxen hjälpa dig att använda spisen och hantera heta föremål i denna aktivitet).
• Vatten
• Timer
• Hålslev
• Blyertspenna
• Två små tallrikar
• Pappersark

Förberedelsearbete

1. Lägg tre ägg i kastrullen. Tillsätt tillräckligt med vatten så att det finns en cm som täcker äggen. Sätt kastrullen på spisen.
2. Värm vattnet tills det kokar rejält och håll det kokande i sju minuter.
   Hur tror du att äggen förändras under denna tid?
3. Stäng av värmen.
4. Lyft ägget med hålsleven ur det heta vattnet, skölj det under rinnande kallt vatten (valfritt) och lägg det på en säker plats där det kan svalna helt och hållet.
5. Använd en penna för att göra ett litet märke på de tre råa äggen. Gör märket svagt, eftersom detta gör det lättare att testa dina idéer på ett opartiskt sätt.
6. Förvara de råa äggen tillsammans med de kokta äggen. Detta säkerställer att alla ägg har samma temperatur när du börjar experimentera.

Förfarande

1. Välj ett rått ägg och knäck det på en tallrik.
   Hur ser innehållet i det råa ägget ut?
2. Upprepa det första steget med ett kokt ägg.
   Hur skiljer sig innehållet i ett kokt ägg från innehållet i ett rått ägg?

Målet med denna aktivitet är att hitta ett test som kan identifiera om ett ägg är kokt eller rått utan att knäcka skalet.

Vad har du för idéer?

3. Välj ett kokt och ett rått ägg från de fyra oknäckta ägg som finns kvar. Lägg det andra paret ägg åt sidan för tillfället.
4. Om du hittar en skillnad, skriv ner den på ditt pappersark. Kom ihåg att det finns ett märke på det råa ägget. Det kommer att hjälpa dig att identifiera vilken typ som uppvisar en viss egenskap.
5. Titta på äggen, lukta på dem och väg dem i dina händer.
   Ser det ena ägget annorlunda ut, luktar annorlunda eller verkar tyngre än det andra?
6. Knacka försiktigt med pennan mot det kokta och råa ägget och lyssna.
   Kan du höra en skillnad?
7. Skaka äggen ett i taget nära ditt öra.
   Kan du höra vilket som är rått?
8. Lägg ett ägg på spetsen och snurra det. Lägg det sedan platt och snurra det. Prova några gånger innan du byter till det andra ägget.

   Snurrar det ena ägget lättare än det andra?

9. Utför något annat test eller leta efter andra särskiljande egenskaper som du kan komma på.
10. Gå igenom dina anteckningar.
    Hittade du skillnader? Om så är fallet, tror du att denna skillnad uppstår på grund av att ett av äggen är kokt och det andra inte? Varför eller varför inte?
11. Om du hittade en eller flera skillnader mellan det råa och det kokta ägget, testa om dessa skillnader också förekommer i ditt sista par ägg. Försök att inte titta på det lilla märket på det råa ägget när du gör testet.
    Skiljer denna skillnad det råa från det kokta ägget även i detta par? Om du hittade en skillnad som höll för båda paren, tror du att den kan skilja alla kokta ägg från råa ägg? Varför tror du att skillnaderna uppstår?

Vad hände?

Märkte du att insidan av ett rått ägg är flytande, medan insidan av ett kokt ägg är fast? Det var förmodligen omöjligt att se skillnaden utan att knäcka skalet förrän du försökte snurra ägget. Även om det är svårt att snurra ett kokt ägg var det förmodligen mycket svårare att snurra ett rått ägg. Detta är förväntat.

När du kokar ett ägg blir insidan fast. Det förändrar inte hur ägget ser ut eller dess lukt, så du kan inte se eller lukta på skillnaden. När man skakar ett rått ägg uppstår inget skvalpande ljud eftersom vätskan i ägget är innesluten i ett membran och endast en liten luftbubbla förekommer. Inget av äggen är ihåligt, så att knacka på det ger ingen tydlig hörbar skillnad.

Du kan se skillnaden mellan ett kokt och ett rått ägg genom att snurra det: ett kokt ägg är lättare att snurra. Eftersom insidan av ett kokt ägg är fast kan partiklarna inuti inte röra sig i förhållande till varandra eller skalet. Hela ägget rör sig i samklang. När du snurrar det kokta ägget genom att vrida på skalet rör sig hålet inuti tillsammans med skalet. I ett rått ägg är insidan fortfarande flytande. Partiklarna som utgör vätskan kan glida och röra sig i förhållande till varandra och skalet. När du snurrar skalet på det råa ägget börjar vätskan inuti inte snurra direkt – den behöver lite tid för att ”komma ikapp”, och friktionen mellan skalet och vätskan saktar ner snurrandet. Eftersom det är lättare att balansera ett ägg på spetsen genom att snurra det snabbare, gör detta också att kokta ägg är lättare att balansera än råa ägg. Det underlättar också att insidan av det kokta ägget är mindre vinglig eftersom den inte rör sig (dess masscentrum är fast).

För det här experimentet behöver du:

•  Mjölk med 3 % fett
•  1 st tallrik
•  Karamellfärg (ju fler färger ju bättre)
•  Flytande diskmedel (Fiery fungerar bäst)
•  1 st bomullstops

Sedan gör du:

1. Häll mjölk i tallriken så att det täcker hela botten och circa 6 mm djupt.
2. Droppa lite av de olika karamellfärgerna nära varandra i mitten av tallriken.
3. Häll en droppe diskmedel på en ända av bomullstopsen
4. Doppa topsen mitt i mjölken och hall den där för 10-15 sekunder.

Sen kan du förstås även pröva att doppa topsen någon annan stans än I mitten, eller sätta till ytterligare en droppe diskmedel, eller använda något annat än mjölk, eller…

För fler idéer och förklaring till vad som hander rent kemiskt se pdf-fil (571 kB): regnbagsmjolken

Tack Ludvig Wellander och Experimentskafferiet för idén!

(Experimentskafferit verkar ha lagt ner sin sida och jag kan därför inte ge er länken dit.)

Skala en clementin eller en apelsin. Tänd ett värmeljus och låt det brinna lite. Ta en bit av skalet och kläm det gula på skalet mot lågan på värmeljuset.

Vad kan du se? Vilken frukt skapar mest fyrverkeri?

Förklaring
Det är inte enbart luft i ett apelsinskal utan det finns även oljor i skalet som man använder när man bl.a. gör parfym. När man klämmer skalet mot lågan så frigör man oljorna i skalet som antänds av lågan.

Idén kommer från Louise Alfredsson på Nätrabyskolan i Nätraby via www.lektion.se