Veckans idé – Sida 17

Varmt, kallt eller mittemellan?

Lite vattenexperiment så här i ruksväderstider? Varför inte?

Vattenskål För det här experimentet behöver du tre skålar, stora nog att få ner en eller två händer i.

Häll varmt vatten i en, kallt i en annan och rumstempererat i den tredje.

Stoppa en hand i det varma vattnet och den andra i det kalla. Håll dem där för 30 sekunder.

Placera sedan båda händerna i det rumstempererade vattnet. Känner händerna samma sak?

Förklaring: Människans temperatursinne är känsligt för förändringar. När din hand exempelvis flyttas från kallt till varmt vatten signalerar kroppen att vattnet är väldigt varmt – även om det egentligen inte är det.

Experimentera: För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att ställa en hypotes och att förklara resultatet.

Vilken är den kortaste tid måste du hålla händerna i det varma respektive kalla vattnet för att uppnå denna effekt?
Hur känns det om du håller händerna jättelänge i det varma respektive kalla vattnet, innan du doppar dem i det rumstempererade vattnet?
Hur snabbt kan du känna temperaturförändringen?
Vilken är den minsta temperaturskillnad du kan ha mellan vattnet i skålarna?
Fungerar det om du endast doppar ett finger i varje skål?

Varmluftsfarkost av tepåse

Det här är ett experiment som man måste vara mycket försiktig med, i och med att man handskas med öppen eld.

Välj en vanlig tepåse (ej triangelpåse). Klipp av tepåsen strax under tillslutningen och häller ut innehållet. Vik upp den tomma påsen så att man får en lång, smal, ihålig cylinder av pappret. Cylindern placeras stående på underlaget och man tänder på övre delen.

Det som händer är att elden sprider sig neråt och när den nått till nedre delen av ”farkosten” lyfter resterna av påsen p.g.a den stigande varmluften.

Förklaring är att vid förbränning värms den omgivande luften. Då temperaturen
ökar, utvidgas luften och får på så sätt lägre densitet. Den varma luften med lägre densitet stiger uppåt och ger då upphov till en luftström. Tepåspappret dras med i luftströmmen så snart vikten har minskat tillräckligt. Vikten minskar allt eftersom pappret förbränns.

Geometri SPUNK

Den här uppgiften tränar att benämna geometriska former.

Den här övningen fungerar lika bra inomhus som utomhus.

1. Placera alla geometrilappar i mitten av ringen på en duk (en av varje).
Ett barn går åt sidan och under tiden väljer de övriga barnen i smyg vilken geometrisk figur som är SPUNK.
När gruppen är klar kommer barnet tillbaka.
Barnet pekar med en käpp/pinne i tur och ordning på de olika figurerna i mitten. Hela klassen säger högt vad det är för figur, men då barnet pekar på den figur som är vald till SPUNK säger alla SPUNK.
Då SPUNKEN är hittad byter man vem som får gå åt sidan.

Uppgiften är hittad från bloggen ”Räkna med mig”

Flyter eller sjunker?

Låt varje barn välja ut en eller flera saker att prova i vatten. Arbetsmetoden att ställa en hypotes är bra och lätt att använda här. Ge barnen varsitt papper med två baljor uppritade, och be dem rita vad de tror ska hända med den sak de valt ut, i den första baljan. Sedan, när de har provat och sett vad som verkligen händer, så får de rita vad som verkligen hände i den andra baljan.

MATERIAL

En behållare av något slag, helst genomskinlig, (en hink eller en diskbalja går alldeles utmärkt).
Saker att prova om de flyter eller sjunker, exempelvis: pennstump, stearinljus, mynt, flirtkula, pärla, äpple, knapp, apelsin, makaron, radergummi, morotsbit, paljett, sax, nyckelring, pappersbit, träknapp, träbit, gurka, skruv, spik, kork, cd-skiva, glasburk, gem. Bara fantasin sätter gränser så undersök lådor och skåp på avdelningen, titta i köket och i verkstaden/ateljén/snickarrummet och plocka ihop saker som ser intressanta ut.

Att låta barnen ställa en hypotes eller komma med en gissning om vad som ska hända med deras utvalda föremål är en bra metod för att få igång barnens tänkande och för att inte fastna i görandet. Det är väldigt roligt att släppa ner saker i vatten och bara se vad som händer, men i ett experiment handlar det också om att försöka väcka barnens förmåga till reflektion och tänkande kring det som händer. Vad tror du kommer att hända? Varför då? Hur kan vi gå vidare med det?

Flyter eller sjunker 2

Samma material som ovan. Gärna flera av varje sak!

Arbetsmetoden här är att utmana det barnen redan vet. Vad valde du förra gången, och vad hände då? Hur kan du få det att flyta om det sjönk, eller sjunka om det flöt?

Clara valde ett mynt, som hon visste skulle sjunka. Att radergummit flöt, det visste hon också efter förra gångens experiment. Efter en stunds funderande på hur hon skulle kunna få myntet att flyta, så provade hon att sätta fast sitt mynt vid radergummit med hjälp av gummisnoddar.

Dags att prova hur det går!

Ett radergummi var för litet för att få myntet att flyta bra, men när Clara tog två radergummin gick det bättre att få myntet att flyta.

Jetflygplan

Experiment med luft.

Du behöver: Ballonger, tråd, tejp, sugrör, tändsticksask.

Spänn en lång tråd, med en bit sugrör påträtt, tvärs över
rummet.
Blås upp en ballong (knyt inte) och tejpa fast den på sugröret.
Släpp ballongen. Vad händer?
Försök nu lasta ballongen genom att tejpa fast en tändsticksask
under ballongen. Vad händer?

Experimentet är skapat av Åsa Malmström vid Österängs förskola, hämtat från lektion.se.

Sportplansgeometri bingo

Trots titeln behövs ingen plan, det går lika bra att göra det här på gården, eller i skogen.

Ta två tärningar, den ena för vilken form det ska bli, och den andra för vilken uppgift.

Sedan är det bara att börja spela! Kryssa när man lyckats få rätt uppgift till rätt form.

Bifogar ett formulär bara att skriva ut: Sportplansgeometri

Memory med digitala mikroskop

Med hjälp av ett digitalt mikroskop (t.ex. Webbägget eller Wifi pucken),
fotograferar du bilder tagna med mikroskop.

Låt sedan barnen försöka att para ihop bilderna med rätt föremål med hjälp av
mikroskopet. Här gäller det att undersöka noga då bilden kan vara tagen av
en liten detalj på det föremål du studerar.

Tips: använd förstoringsglas som komplement!

Låt barnen sedan leta efter spännande föremål, ta egna foton och utmana varandra.

Pröva gärna att teckna av era fantastiska bilder.

(Tack till Hands-on pedagogen för idén)

Gör ett slutet kretslopp i en glasburk

Höstterminen börjar starta, varför inte göra ett lite längre projekt.

Naturspanarna har delat en idé om hur man kan göra ett slutet kretsslopp (dvs ett system som sköter sig själv).:

Slutet kretslopp – Lägg stenar i botten av en burk med skruvlock och fyll på med jord.
– Försök undvika att det hamnar jord på glasburkens kanter.
– Vattna med 1 dl vatten och plantera en växt i burken.
– Sätt plastfolie löst över öppningen, så att det bildas en grop i plasten.
– Skruva fast locket och ställ burken soligt.
– Titta noga på vad som händer i burken och rita gärna av den.

Finns det sol finns det skugga…

Solen är skön, med det kan också bli intressanta skuggor. Här är två tips för att jobba med skuggor:

I trädens skugga
Rulla ut pappersrullen i skuggan, under ett träd eller en buske. Barnen ritar skuggans kontur. Äldre barn kan rita detaljer; trädets löv och grenar.

Måla av skuggor. Skuggbilder

Placera ett djur eller ett annat föremål, så att den bildar en klar bild av skuggan rita på papper.
Rita objektets kontur.
När konturen är klar kan du lägga till detaljer på den om du vill.

Skuggor av en figur kan bli något intressant att rita av.