Milkrocket

What you need: an empty milk carton, scissors, coloured pencils, craft glue, yarn in different colours. A barbecue stick, a straw and possibly some clothespins.

1. Drink up and wash out a milk carton.
2. Download the template (PDF, 82kB ) and cut out. The template includes one in colour and one that you can colour yourself. To make the rocket sturdy, cut out a piece of the milk carton that is the size of the malleable part.
3. Stick the rocket to the piece of milk carton and leave to dry.
4. Cut some fringes from fire-coloured yarn.
5. Cut a barbecue stick to about 11 cm. The barbecue sticks are soft and can be cut with a large pair of scissors.
6. Fold the rocket in half and put craft glue on the inside.

7. Place the barbecue stick all the way up to the fold. Then add the lashes to the bottom edge.
8. Press the rocket together, press it under something heavy or hold it together with clothespins until the glue has dried.
9. When the glue has dried, press more stick into a straw. Take a deep breath…

… and blow HARD and short! Reload and fire away again.

Thanks ARLA for the idea!

Mjölkraket

Det här behöver du: ett tomt mjölkpaket, sax, färgpennor, hobbylim, garn i olika färger. En grillpinne, ett sugrör och eventuellt några klädnypor.

  1. Drick upp och diska ur ett mjölkpaket.
  2. Ladda ner mallen (PDF, 82kB) och klipp ut. I mallen finns en i färg och en som du kan färglägga själv. För att göra raketen stadig, klipp ut en bit av mjölkpaketet som är lika stor som mallen.
  3. Klistra fast raketen på mjölkpaketsbiten och låt torka.
  4. Klipp till några fransar av eldfärgad garn.
  5. Kapa en grillpinne till cirka 11 cm. Grillpinnarna är mjuka och går bra att kapa med en stor sax.
  6. Vik raketen på hälften och sätt hobbylim på insidan.
  7. Lägg på grillpinnen hela vägen upp till viket. Lägg sedan på fransarna i nederkanten.

8. Tryck ihop raketen, lägg den i press under något tungt eller håll ihop den med klädnypor tills limmet torkat.
9.När klistret har torkat, tryck mer pinnen i ett sugrör. Ta ett djupt andetag…

… och blås HÅRT och kort! Ladda om och skjut iväg igen!

Tack ARLA för tipset!

Paper Mountain

What happens after the storm?

Materials
• Copy paper
• Washable markers
• Dropper bottles
• Microfiber towel
• Water

Execution
• Crumple up a piece of paper and gently open it most of the way. It should still show ridges (high points) and valleys (low points).
• Choose one of the ridges and color the whole ridgeline with a washable marker. Use lots of ink! Place the paper on an absorbent microfiber towel.
• Make a prediction. If water fell on the ridge you just colored, where would it go? What would happen to the colored ink? Now, test your prediction. Use the dropper to place water onto the peak, simulating a rainstorm. Was your prediction correct? Were you surprised by anything?
• Repeat this experiment with more ridges on your crumpled paper. Do your predictions change as you make and observe more simulated rainstorms?

Earth is a constantly changing and dynamic system.
The shape of the land and the pull of gravity both influence how water moves over Earth. The paper mountains in this activity behave like a miniature model watershed. The way the marker ink moves with the water represents how water can carry surface particles through a watershed. A watershed is all of the land that drains runoff into a shared body of water.
Rainwater and snowmelt pick up and carry whatever is on the land—such as trash and debris on streets, exposed soil from landslides or construction, or pollution from mines or farms—to the nearest body of water. What happens upstream always influences the water quality and processes downstream.

Conversational Prompts
• “Can you predict how the flow of water will change over the landforms? Can you define your watershed?”
• “What do you think the marker ink could represent? Can you think of anything that gets washed away in the rain? (e.g., sidewalk chalk, oil, seeds, trash) Where will that stuff end up?”
• “If you were going to live somewhere on your paper, where would you want to live? Whywould you choose to live there? Where would you get your water? Would you have
neighbors? What kinds of rules would you and your neighbors follow about water?”
• “What is the water like around your house/town/city? Do you get lots of rain? Or is the weather dry? Are there any lakes or streams around where you live? What have you noticed about them? Has your water/weather been in the news lately?”
• “How might your life be different if you knew exactly what the weather would be like tomorrow? Next week? Next year? Can you think of anyone for whom weather has an even bigger effect on their life than it does on yours?”

Pappersberg

Vad händer efter en storm?

Material

  • Kopieringspapper
  • Tvättbara markörer.
  • Droppflaskor
  • Handduk av mikrofiber
  • Vatten

Genomförande

– Skrynkla ihop ett papper och öppna det försiktigt nästan helt. Det ska fortfarande visa åsar (höga punkter) och dalar (låga punkter).

– Välj en av åsarna och färglägg hela åslinjen med en vattenlöslig tuschpenna. Använd mycket bläck! Lägg pappret på en absorberande mikrofiberhandduk.

– Gör en förutsägelse. Om vatten föll på åsen du just färgat, vart skulle det ta vägen? Vad skulle hända med det färgade bläcket? Testa nu din förutsägelse. Använd dropparen för att placera vatten på toppen och simulera en regnstorm. Var din förutsägelse korrekt? Blev du överraskad av något?

– Upprepa experimentet med fler kammar på ditt skrynkliga papper. Förändras dina förutsägelser när du gör och observerar fler simulerade regnstormar?

Jorden är ett ständigt föränderligt och dynamiskt system.

Landets form och gravitationens dragningskraft påverkar båda hur vatten rör sig över jorden. Pappersbergen i den här aktiviteten beter sig som en miniatyrmodell av vattendelare. Det sätt på vilket tuschmarkeringen rör sig med vattnet representerar hur vatten kan transportera ytpartiklar genom en vattendelare. En vattendelare är all mark som avrinner till en gemensam vattenförekomst.

Regnvatten och snösmältning tar upp och transporterar allt som finns på marken – t.ex. skräp och avfall på gatorna, exponerad jord från jordskred eller byggnationer, eller föroreningar från gruvor eller jordbruk – till närmaste vattendrag. Det som händer uppströms påverkar alltid vattenkvaliteten och processerna nedströms.

Samtalsförslag

– ”Kan du förutsäga hur vattenflödet kommer att förändras över landformerna? Kan du definiera ditt avrinningsområde?”

– ”Vad tror du att tuschmarkeringen kan föreställa? Kan du tänka dig något som spolas bort i regnet? (t.ex. trottoarkrita, olja, frön, skräp) Var kommer det att hamna?”

– ”Om du skulle bo någonstans på ditt papper, var skulle du vilja bo? Varför skulle du välja att bo där? Var skulle du få ditt vatten ifrån? Skulle du ha

Skulle du ha grannar? Vilka regler skulle du och dina grannar följa när det gäller vatten?”

– ”Hur ser vattnet ut runt ditt hus/din stad/din stad? Får ni mycket regn? Eller är vädret torrt? Finns det några sjöar eller vattendrag i närheten av där du bor? Vad har du lagt märke till om dem? Har ert vatten/väder varit i nyheterna på sistone?”

– ”Hur skulle ditt liv kunna vara annorlunda om du visste exakt hur vädret skulle bli i morgon? Nästa vecka? Nästa år? Kan du komma på någon för vilken vädret har en ännu större inverkan på deras liv än vad det har på ditt?”