Kategori: Matematik

Hur långt är ett äppelskal?

Syftet med denna aktivitet är att utmana barnen i en spännande problemlösningsuppgift där det flera olika möjligheter samtidigt som de även får träna samarbete, samtala och klippa med sax eller riva med fingrarna. Mycket matematik blir det också, samt begreppslig förmåga.

Tillvägagångssätt:

Ta fram ett äpple och fråga: Hur långt är ett äppelskal? 

  • Dokumentera barnens hypoteser vilket kan vara allt ifrån ”pyttelitet” till en meter. Några barn ritar sitt svar och andra visar med händerna.
  • Ta fram en potatisskalare och frågar först om de vet vad den heter och vad man kan använda den till. Skala äpplet försiktigt runt, runt vilket gör att äppelskalet blir mycket längre än vad barnen först tror.
  • Mät tillsammans hur långt äppelskalet blev men fråga först vilka redskap vi ska använda för att kunna mäta det. Relativt snart upptäcker barnen att linjalen är svår att använda så det tar ofta till händer, snören och efter ett tag hämtar vi måttbandet.
  • Ta fram saxar och A4-papper och utmana barnen med frågan om de tror att de kan klippa pappret längre än äppelskalet.
  • Låt barnen pröva olika lösningar

Ett matematiskt blöjbyte

  • När det är dags att byta blöja, berätta för barnet antingen att blöjan ser tung ut eller referera till tiden, nu ska vi byta blöja för sen ska vi gå ut, sova osv.
  • Passa på att räkna allt som går att räkna, trappsteg på stegen eller tiden det tar att hissa upp skötbordet mekaniskt. Räkna strumpor, figurer på blöjan eller kanske på skötrummets mobil om en sådan finns.
  • Ange ordningstal, nu tar vi av första strumpan sedan den andra.
  • Benämn begrepp för läge eller rörelse i rummet, Lägg dig ner och så upp med rumpan. Jag lägger dina kläder här framför, bakom eller bredvid.
  • Prata om vad som hänt under dagen eller det som ska komma.
  • Hur känns blöjan tung eller lätt? Kissat mycket eller lite?
  • Ny blöja, var finns blöjorna? Benämn! Är där många blöjor? Få blöjor?

Geometri SPUNK

Den här uppgiften tränar att benämna geometriska former.

Den här övningen fungerar lika bra inomhus som utomhus.

  1. 1. Placera alla geometrilappar i mitten av ringen på en duk (en av varje).
  2. Ett barn går åt sidan och under tiden väljer de övriga barnen i smyg vilken geometrisk figur som är SPUNK.
  3. När gruppen är klar kommer barnet tillbaka.
  4. Barnet pekar med en käpp/pinne i tur och ordning på de olika figurerna i mitten. Hela klassen säger högt vad det är för figur, men då barnet pekar på den figur som är vald till SPUNK säger alla SPUNK.
  5. Då SPUNKEN är hittad byter man vem som får gå åt sidan.

Uppgiften är hittad från bloggen ”Räkna med mig”

Barn med positiva attityder är bättre i matematik

Forskare vid Stanford University School of Medicine avslutade nyligen en studie av 240 grundskolestudenter som fann att ha en positiv attityd om matematik faktiskt korrelerade till bättre betyg i ämnet.

Men det är mer komplicerat än kraften i positivt tänkande. Det visar sig att en bra attityd till matematik var kopplad till förbättrad funktion hos hippocampus – ett viktigt minnescenter i hjärnan – under utförandet av aritmetiska problem.

”Attityd är verkligen viktig”, säger Lang Chen, Ph.D., studiens huvudförfattare och en postdoktor i psykiatri och beteendevetenskap. ”Baserat på våra uppgifter är det unika bidraget från positiv inställning till matematikprestanda lika stor som bidraget från IQ.”

Forskarna blev förvånade över att hitta elevernas förbättrade matematiska prestanda på grund av det förbättrade minnet och effektivare engagemang i hjärnans problemlösningsförmåga som kom med en positiv attityd.

Men det finns mer på historien än att bara se från den positiva sidan. ”En positiv attityd öppnar dörren för att barn ska göra det bra, men garanterar inte att de vill det beror också på andra faktorer, säger Chen.

Så ungarna behöver inte bara tro att de kan göra bra i matte-de måste göra arbetet att studera också!

Den nya forskningen kan påverka hur lärare närmar sig kämpande eleverna framåt.

”Vi fokuserar vanligtvis på kompetensinlärning inom enskilda akademiska områden, men vårt nya arbete tyder på att titta på barns övertygelser i ett ämne och deras självupplevda förmågor kan ge en annan väg till att maximera lärandet”, säger studiens ledande författare, Vinod Menon, Ph.D., professor i psykiatri och beteendevetenskap.

Hela undersökningen publicerades i januari-numret av tidskriften Psychological Science. (https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0956797617735528)

Mönster lär barnen matte

Kotte”Urskilja och undersöka. Sortera, jämföra, upprepa. Att leta och upptäcka mönster är ett sätt att närma sig algebra för barn i förskolan och i förskoleklassen.”

(Citat från https://forskolan.se/monster-lar-barnen-matte/)

Genom att ta ned matematik till det vardagliga och hitta monster I omgivningen kan vi hjälpa barnen att förstå matematikens grunder. Läs mer…

Common Sense Education

Common Sense EducationCommon Sense Education har många färdiga listor med appar och siter med information inom många olika delar av matematik och naturvetenskap. Går att söka på ålder, ämne, mm. Förstås är mesta av resurserna på engelska, med det finns med appar som finns tillgängliga på svenska. Några av dem kommer att komma upp inom kort på min andra blog: IKT-pedagogik.