Experiment – Sida 6

Regnbågsmjölk

För det här experimentet behöver du:

 Mjölk med 3 % fett
 1 st tallrik
 Karamellfärg (ju fler färger ju bättre)
 Flytande diskmedel (Fiery fungerar bäst)
 1 st bomullstops

Sedan gör du:

Häll mjölk i tallriken så att det täcker hela botten och circa 6 mm djupt.
Droppa lite av de olika karamellfärgerna nära varandra i mitten av tallriken.
Häll en droppe diskmedel på en ända av bomullstopsen
Doppa topsen mitt i mjölken och hall den där för 10-15 sekunder.

Sen kan du förstås även pröva att doppa topsen någon annan stans än I mitten, eller sätta till ytterligare en droppe diskmedel, eller använda något annat än mjölk, eller…

För fler idéer och förklaring till vad som hander rent kemiskt se pdf-fil (571 kB): regnbagsmjolken

Tack Ludvig Wellander och Experimentskafferiet för idén!

(Experimentskafferit verkar ha lagt ner sin sida och jag kan därför inte ge er länken dit.)

Apelsinfyrverkeri

Skala en clementin eller en apelsin. Tänd ett värmeljus och låt det brinna lite. Ta en bit av skalet och kläm det gula på skalet mot lågan på värmeljuset.

Vad kan du se? Vilken frukt skapar mest fyrverkeri?

Förklaring
Det är inte enbart luft i ett apelsinskal utan det finns även oljor i skalet som man använder när man bl.a. gör parfym. När man klämmer skalet mot lågan så frigör man oljorna i skalet som antänds av lågan.

Idén kommer från Louise Alfredsson på Nätrabyskolan i Nätraby via www.lektion.se

Hur mycket kan en magnet lyfta?

Ett experiment som innehåller både naturvetenskap och praktisk matematik. Alex räknade till 137 spikar som satt fast på magneten och hade säkert kunnat räkna längre om inte spikarna i lådan hade tagit slut. Kan alla magneter hålla lika många saker, eller skiljer det sig, och i så fall varför? Något att undersöka!

Om ni vill kan ni börja med att:

Göra en egen magnet

Tag en magnet och stryk en nål flera gånger (cirka 20 gånger behövs) efter änden på magneten, men hela tiden åt samma håll, inte fram och tillbaka. Prova att plocka upp något av metall med stickan/nålen. Fungerar det? Då har du gjort en magnet som vänder sig så den har nordändan mot den magnetiska sydpolen och sydändan mot den magnetiska nordpolen.

Genom att dra med magneten mot nålen vrider sig många av järnatomerna i nålen så deras magnetfält börjar samverka. Detta gör att nålen börjar fungera som en magnet.

Hur stark är din magnet?

Vad kan den dra?
Hur mycket kan den lyfta?
Hur många tågvagnar kan magneten hålla samtidigt i en lång kedja, innan kedjan bryts?
Kan den få metallföremål att hoppa upp från bordet?
Hur högt i så fall?

Bygg en båt till

Det här är ett experiment som visar att formen på ett föremål är viktig för att kunna få föremålet att flyta i vatten, men det är också ett experiment som kan vara svårt för barnen att göra själva, eftersom det är flera moment att ta hänsyn till och många instruktioner för att få en båt som flyter. När det väl lyckas är det väldigt roligt!

Blanda alla torra ingredienser i en bunke, slå över det kokande vattnet. Tillsätt oljan och karamellfärgen, och arbeta snabbt ihop ingredienserna till en deg. Låt svalna något innan användning!

Ge barnen varsin bit lera och låt dem forma en båt som de vill. Prova den i vattnet och se om den flyter. Med största säkerhet gör den inte det, eftersom formen har så stor betydelse för lerans flytegenskaper (leran har en högre densitet än vatten, och sjunker i vanliga fall). För att leran ska kunna flyta måste den formas som en kaffekopp eller ett glas, alltså som ett kärl med höga kanter.

En vidareutveckling är att låta barnen prova på att bygga båtar av flera olika sorters lera. Finns det någon lera som flyter, oavsett hur man formar den, eller är formen på båten lika avgörande för alla slags leror?

Om du vill ha finns här också ett recept på play-doh-lera

5 dl mjöl
5 dl kokande vatten
2 dl salt
2 msk citronsyra/ alun (kan uteslutas helt, då blir det trolldeg)
msk matolia (kan också uteslutas helt)
Karamellfärg

Bygg en båt

Kan en båt vara byggd av vad som helst? Och hur kommer det sig att båtar som är byggda av metall kan flyta, när metall egentligen sjunker?

Låt barnen snickra, klistra, skruva och bygga sin båt efter eget tycke och smak, och låt dem sedan prova båten i en lämplig balja eller bassäng för att se om den flyter. 0m den inte flyter får ni arbeta vidare med konstruktionen.

Ebba har bestämt sig för att bygga en båt med hjälp av en tavelram som hon hittat i verkstaden. På den tejpar hon ett papper och sedan är båten klar. Visst flyter Ebbas båt! Nog för att tejpen löses upp av vattnet ganska snabbt, men den rena konstruktionsglädjen är värd att ta till vara.

How long is an apple peel?

The purpose of this activity is to challenge the children in an problem-solving task where there are several different alternatives while also being able to work together, talk and cut with scissors or tear with their fingers. There is also a lot of mathematics, as well as conceptual ability.

How to Do It:

Get an apple and ask: How long is an apple peel?

Document the children’s hypotheses, which can be anything from minute to one meter. Some children draw their answer and others show with their hands.
Bring out a potato peeler and ask first if they know what it’s called and what you can use it for.
Carefully peel the apple around, making the apple peel much longer than the children first think.
Measure together how long the apple peel became but first ask what tools we should use to measure it. Relatively soon the children discover that the ruler is difficult to use so it often takes to hands, the cords and after a while we retrieve the tape measure.
Get scissors and A4 paper and challenge the children with the question of whether they think they can cut the paper longer than the apple peel.
Have the children try different solutions

Hur långt är ett äppelskal?

Syftet med denna aktivitet är att utmana barnen i en spännande problemlösningsuppgift där det flera olika möjligheter samtidigt som de även får träna samarbete, samtala och klippa med sax eller riva med fingrarna. Mycket matematik blir det också, samt begreppslig förmåga.

Tillvägagångssätt:

Ta fram ett äpple och fråga: Hur långt är ett äppelskal?

Dokumentera barnens hypoteser vilket kan vara allt ifrån ”pyttelitet” till en meter. Några barn ritar sitt svar och andra visar med händerna.
Ta fram en potatisskalare och frågar först om de vet vad den heter och vad man kan använda den till. Skala äpplet försiktigt runt, runt vilket gör att äppelskalet blir mycket längre än vad barnen först tror.
Mät tillsammans hur långt äppelskalet blev men fråga först vilka redskap vi ska använda för att kunna mäta det. Relativt snart upptäcker barnen att linjalen är svår att använda så det tar ofta till händer, snören och efter ett tag hämtar vi måttbandet.
Ta fram saxar och A4-papper och utmana barnen med frågan om de tror att de kan klippa pappret längre än äppelskalet.
Låt barnen pröva olika lösningar

Friktion

Första experimentet

Pröva att snurra en slät gummiboll i en skål med vatten. Vad händer?
Pröva det samma med tennisbollen. Vad händer med den? Varför?

Andra experimentet:

Lägg två saker på en skärbräda i trä, exempelvis en knapp och ett suddgummi. Lutan brädan lite.
Vad hände? Vilket föremål åker fortast? Varför?
Pröva även med andra saker.
Gör om samma experiment med en metall, eller glasbricka.
Vad händer? Varför?

Varmt, kallt eller mittemellan?

Lite vattenexperiment så här i ruksväderstider? Varför inte?

Vattenskål För det här experimentet behöver du tre skålar, stora nog att få ner en eller två händer i.

Häll varmt vatten i en, kallt i en annan och rumstempererat i den tredje.

Stoppa en hand i det varma vattnet och den andra i det kalla. Håll dem där för 30 sekunder.

Placera sedan båda händerna i det rumstempererade vattnet. Känner händerna samma sak?

Förklaring: Människans temperatursinne är känsligt för förändringar. När din hand exempelvis flyttas från kallt till varmt vatten signalerar kroppen att vattnet är väldigt varmt – även om det egentligen inte är det.

Experimentera: För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att ställa en hypotes och att förklara resultatet.

Vilken är den kortaste tid måste du hålla händerna i det varma respektive kalla vattnet för att uppnå denna effekt?
Hur känns det om du håller händerna jättelänge i det varma respektive kalla vattnet, innan du doppar dem i det rumstempererade vattnet?
Hur snabbt kan du känna temperaturförändringen?
Vilken är den minsta temperaturskillnad du kan ha mellan vattnet i skålarna?
Fungerar det om du endast doppar ett finger i varje skål?

Varmluftsfarkost av tepåse

Det här är ett experiment som man måste vara mycket försiktig med, i och med att man handskas med öppen eld.

Välj en vanlig tepåse (ej triangelpåse). Klipp av tepåsen strax under tillslutningen och häller ut innehållet. Vik upp den tomma påsen så att man får en lång, smal, ihålig cylinder av pappret. Cylindern placeras stående på underlaget och man tänder på övre delen.

Det som händer är att elden sprider sig neråt och när den nått till nedre delen av ”farkosten” lyfter resterna av påsen p.g.a den stigande varmluften.

Förklaring är att vid förbränning värms den omgivande luften. Då temperaturen
ökar, utvidgas luften och får på så sätt lägre densitet. Den varma luften med lägre densitet stiger uppåt och ger då upphov till en luftström. Tepåspappret dras med i luftströmmen så snart vikten har minskat tillräckligt. Vikten minskar allt eftersom pappret förbränns.