Några olika idéer på matematik utomhus, hur många barn runt ett träd, hur snabb är en backe… ?
Utematte (PDF, 495 kB)
Mötespunkt för pedagoger att dela naturvetenskapliga idéer
Några olika idéer på matematik utomhus, hur många barn runt ett träd, hur snabb är en backe… ?
Utematte (PDF, 495 kB)
Har du någonsin undrat vad som händer med hjärtat när vi tränar intensivt? Hur förändras dess slag? En läkare kan ta reda på detta med hjälp av ett verktyg som kallas stetoskop, vilket är ett långt, tunt plaströr som har en liten skiva i ena änden och öronstycken i den andra änden. I den här aktiviteten ska du göra ett hemmagjort stetoskop och använda det för att mäta människors hjärtfrekvens i vila och efter träning.

När människor tränar behöver deras kroppar mer syre, och därför slår deras hjärtan snabbare och hjärtfrekvensen ökar. Det är därför du troligen fann att när din frivilliga person tränade ökade hjärtfrekvensen jämfört med vilopulsen. Dessutom påverkar genetik, kön, ålder och hälsa människors hjärtfrekvens. Hjärtfrekvensen hos personer som tränar regelbundet ökar vanligtvis inte lika mycket under träning. Regelbunden motion stärker hjärtat så att det inte behöver arbeta lika hårt för att utföra samma mängd motion.
Medan du kan bestämma någons vilopuls genom att räkna antalet slag på 15 sekunder och multiplicera med fyra för att få fram slag per minut (bpm), är det bättre att för att beräkna hjärtfrekvensen omedelbart efter träning räkna antalet slag på 10 sekunder och multiplicera det värdet med sex (för att få fram bpm). Eftersom hjärtat snabbt saktar ner efter träning bör hjärtfrekvensen mätas omedelbart efter att en person har slutat träna (eller medan han eller hon tränar, om möjligt).
Har du någonsin undrat varför man använder salt för att avisa vägar? Visste du att snö lättare fastnar på vägbanor som har behandlats med salt? Varför skulle det vara så? I den här aktiviteten kommer du att använda samma principer för att lyfta iskuber med ett snöre. Är det möjligt att göra detta utan att få kalla händer? Prova aktiviteten och se vad en nypa salt kan göra!

Kunde du lyfta den isbit som du hade bestrött med salt och lämnat orörd i några minuter? Lyckades du inte lyfta upp iskuberna i alla andra fall? Varför händer detta? För det första smälter isen runt snöret när du strör salt över det. Sedan fryser snöret fast vid iskuberna.
När du strör salt över is löser det sig i det tunna vattenskiktet ovanför isen. Eftersom saltvatten fryser vid en lägre temperatur än rent vatten, får tillsatsen av salt en del is att smälta och absorbera värme i processen. Området runt omkring kyls därigenom och fryser vattenmolekyler till iskuberna, vilket också fryser snöret på kuben. Utan saltet håller vattnet och isen samma temperatur och snöret fryser inte fast på isen. I båda fallen smälter iskuberna gradvis när de absorberar värme från luften runt omkring, men utan salt kan snöret inte frysa fast på iskuberna.
Om du använde socker skulle du se samma effekt: kuben fastnar på snöret. Om man löser upp andra ämnen i vatten kan man också sänka fryspunkten och få samma effekt.
Visste du att flygplan och ljud har något gemensamt? Kan du gissa vad det kan vara? Lufttryck! Det är fascinerande hur luft – något som är så flytande och osynligt – kan ge upphov till ett otroligt antal fascinerande fenomen. I den här aktiviteten kommer du att använda din egen andedräkt för att blåsa in en liten pappersboll i en tom flaska. Det låter enkelt, men är det det? Prova det och se själv!



Vad är annorlunda och vad är likadant? Vilken skillnad kan göra det svårare att blåsa bollen i flaskan? Kan du hitta sätt att testa din förklaring?
Det var förmodligen nästan omöjligt att blåsa in bollen i flaskan utan att använda ett verktyg – men lätt att blåsa in den i röret eller rulla in den i flaskan.
Även om flaskan och röret verkar tomma är båda fyllda med luft. Luften i röret kan fritt strömma ut i rörets båda ändar, medan luften i flaskan bara kan lämna flaskan genom dess mynning.
När du blåser skapar du en luftström, och luftrörelsen kan ta med sig en lätt boll. När du blåser mot röret trycker luften framför röret ut den luft som redan finns i röret i andra änden. Bollen följer luftströmmen och kommer in i röret. När du blåser mot flaskans mynning är det som om luften du blåser och bollen som följer detta luftflöde studsar mot den luft som redan finns inuti flaskan – eftersom den inre luften inte har någonstans att ta vägen. Bollen kommer inte in i flaskan.
Du kan också använda Bernoullis observation för att förklara varför det faktum att du blåser bollen inte trycker in bollen i flaskan. Luften inuti flaskan rör sig långsamt, så den har ett högre tryck jämfört med den snabbt rörliga luften framför flaskan (luften du just blåste). Eftersom luft alltid försöker nå jämvikt kommer luften från flaskan (högtrycksregionen) att strömma ut ur flaskan mot lågtrycksregionen och ta med sig bollen.
När du rullar in bollen i flaskan kan luften samtidigt röra sig ut ur flaskan genom flaskmynningen medan bollen rullar in. För att lyckas blåsa in bollen i flaskan måste du koncentrera luften du blåser på bollen – i stället för att låta luften gå runt den. Ett sugrör kan hjälpa dig att göra det.

Att bygga en båt, flotte eller annan vattenfarkost för att säkert transportera föremål över vatten är ett sätt för barn att öva på planering och beslutsfattande. Samla ihop ditt material i förväg och prova aktiviteten tillsammans med honom!
Material som behövs

Boosta dina låtar och lär dig lite vetenskap! Vi kommer att bygga en gör-det-själv-telefonhögtalare med hjälp av vanliga hushållsartiklar. Det här projektet är ett fantastiskt sätt att lära sig om ljudvågor, förstärkning och grunderna i teknisk design.
Förbered röret: Använd en sax för att klippa en rektangulär skåra i mitten av ditt pappershandduksrör. Använd undersidan av telefonen för att spåra öppningen. Denna slits ska vara precis tillräckligt stor för att hålla din telefon säkert.

Förbered kopparna: Skär små cirkulära hål i sidorna av varje kopp, tillräckligt stora för att rörets ändar ska passa inuti. Spåra änden av kartongröret på undersidan av varje kopp för att få rätt passform. Kopparna kommer att fungera som ljudförstärkare.

Montera högtalaren: Sätt in ena änden av röret i hålet i den första koppen och den andra änden i den andra koppen. Se till att det sitter ordentligt och använd vid behov maskeringstejp för att fästa röret i kopparna.

Testa ljudet: Placera basen på din telefon i facket på röret, spela lite musik och lyssna! Du bör märka en betydande ökning av volym och klarhet.

Ljud skapas när något vibrerar. Dessa vibrationer rör sig genom luften som vågor. Tänk på en våg i havet som rör sig upp och ner – som hur ljudvågor färdas, förutom att de rör sig genom luften, inte vattnet.
När du spelar musik på din smartphone skapar högtalaren små vibrationer som färdas genom luften i alla riktningar. Dessa ljudvågor är ganska små och sprids ut snabbt, vilket gör att ljudet verkar tystare.
I det här gör-det-själv-högtalarprojektet fokuserar vi på ljudvågorna genom att kanalisera dem genom pappershandduksrör och muggar. Röret hjälper till att styra ljudvågorna i en riktning i stället för att låta dem spridas ut. Sedan fungerar kopparna som förstärkare genom att studsa ljudvågorna inuti, vilket gör dem starkare. När ljudvågorna studsar och lämnar koppen kommer de ut mer kraftfullt, vilket gör att musiken låter högre i våra öron.
När du lyssnar genom din gör-det-själv-högtalare hör du ljudvågorna mer fokuserade och förstärkta. Detta visar hur ingenjörer använder material och design för att kontrollera ljud och göra det högre eller tydligare. Den här typen av vetenskap kan hittas i riktiga högtalare, hörlurar och till och med stora konsertljudsystem!

För att börja måla, häll din färg i något tillräckligt djupt för att släppa dina metallbitar i. En äggkartong fungerar bra.
Klipp sedan papperet så att det passar facket och lägg en bit inuti.
Nu är det dags att måla! Doppa en metallbit i färg och släpp den i brickan. Ta sedan magnetstaven och flytta runt den under plastbrickan eftersom detta håller metallbitarna rullande smidigt.
En av de bästa delarna av det här projektet är att barnen kan lära sig lite naturvetenskap medan de målar. Du kan använda bara metallbitar, eller så kan du slänga i några saker som magneten inte kan flytta som glaskulor. Även olika metalldelar rör sig på olika sätt.
Idén tagen fråm bloggen LeftBrainCraftBrain

Steg 1: Slå på kulan så att den rullar runt kakformens omkrets. Barnen kommer att vilja prova detta flera gånger innan de tar experimentet på allvar eftersom det är roligt att göra!
Öva på att skicka iväg kulan med lika stor kraft varje gång. Räkna sedan hur många gånger den rullar runt formen innan den stannar. Vi fann att det fungerade bra att starta kulan bredvid hålet i vår kastrullsrand. Det gjorde det lätt att räkna varv. Varje gång kulan gick förbi hålet räknade vi ytterligare en resa runt.
Steg 2: Testa nu olika ytor för att se hur mängden friktion påverkar kulan. Själva kakformen har väldigt lite friktion.
Prova först en bit kraftpapper. Rita upp botten av formen på ett ark kraftpapper och klipp ut den. Lägg sedan kraftpapperscirkeln i botten av kastrullen. Skjut din kula runt pannan igen. Hur många gånger runt åkte den den här gången?
Vi upptäckte att vår kula färdades 4 gånger runt den släta ytan på kakfatet. Med en yta av byggpapper kunde den bara resa runt 2,5 gånger.
Testa vad du har hemma. Vilket tyg som helst fungerar om du inte har filt.
Newtons första rörelselag säger att ett föremål i rörelse förblir i rörelse om det inte påverkas av en yttre kraft. Friktion är en kraft som bromsar rörelsen genom att förhindra att föremål glider förbi varandra.
IntroduktionTäcker du över din hosta och dina nysningar? Hur långt tror du att dropparna kan färdas om du inte täcker dem? Varför är detta viktigt för att förhindra spridning av sjukdomar som COVID-19? Prova den här aktiviteten för att ta reda på det!
Går din ”nysning” lika långt som du förväntade dig?
Vad händer om du täcker flaskans munstycke med en näsduk eller din armbåge?
Varför tror du att det rekommenderar att man håller sig minst en meter från någon som hostar eller nyser?
Vad hände?
Om du bara sprayar flaskan några gånger kanske du inte tror att vattnet färdas så långt. Den dimma som skapas av flaskan är mycket fin och svår att se i luften. En liten mängd vatten gör inte heller tidningen särskilt våt. Men när du sprutar mer och mer vatten börjar tidningen bli genomblöt och blir mörkare grå. När tidningen blir tillräckligt blöt kan du se att vattendropparna faktiskt färdas flera meter!
Kommer du att kunna hitta tyngdpunkterna för olika objekt för att få balans?
![]()
Aktiviteten kan göras utomhus eller inomhus. Barn kan välja olika objekt eller så har instruktören olika föremål redo framför dem.
Varje person får välja ett föremål.
Var din gissning korrekt eller inte?
Du kan försöka med varje föremål i tur och ordning för att hitta balanspunkten. När du har markerat rätt balanspunkt på varje föremål kan du titta på det, om markeringarna sitter på samma ställe på alla föremålen. Är föremålen olika och varför är markeringarna på olika ställen? Låt barnen komma med svar och berätta slutligen tyngdpunkten.
Det handlar om tyngdpunkt. Tyngdpunkten varierar beroende på föremålets form. En sked har till exempel en ände som är tyngre än den andra, så tyngdpunkten ligger närmare skedens spets, medan en glasspinne har en tyngdpunkt på mitten av glasspinnen.
Idén hämtad från STEAM Turku
