Skolavslutning 1.6

Åk 7 och åk 8 samlas i på förhand meddelat klassrum kl. 7.45. Avslutning i gymnastiksalen kl. 8.00, därefter betygsutdelning i klassrummet.

Åk 9 samlas i på förhand meddelat klassrum ca kl. 8.15. Åk 9 & föräldrar dimission i gymnastiksalen kl. 9.00.

Välkomna!

Skolslut nalkas!

Det drar ihop sig till sommarlov. Traditionellt arrangerade Sossen med en aktivitetsdag, där åk 8 och 9 helt vanligt sportade på Kuppis och Iddan medan åk 7 fick uppleva Åbo run(t). Dagen gick snabbt och de äldre kunde bara ha två aktiviteter, medan sjuorna begav sig på sin runda och mötte där fem kontrollstationer.

Planering.
Nior och Kim V planerar in i det sista.
Finslipning.
Finslipning av åbo run(t)programmet. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)
Finslipning.
Olivia, Kaisa, Artturi och Samuel i nian finslipar med Eva V. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

 

 

 

 

 

 

 

Åbo run( t) är S:t Olofsskolans eget Amazing race. Målet med projektet är att sjuorna får lära känna en stadsdel i Åbo, förstås rör på sig och samtidigt löser uppgifter. Det är många sinnen och muskler som sätts i gång: Eleverna har i ett tidigare skede planerat uppgifter och ledtrådar i ett område, men tävlar nu och löser uppgifter i ett annat område. Varje område har 5 stationer, där vanligtvis vänelever finns som övervakare. Exempel på de kluriga, skojiga och utmanande uppgifterna kunde vara: lösa en finsk rebus, skapa en staty eller bygga ett skepp av material i området, svara på gåtor, sjunga en låt och dessutom göra koreografi. När uppgiften är avklarad får man en ledtråd som tar en vidare till nästa station.

Åbo Run(t) uppgifter.
Område och uppgifter framgår av bilden.
Åbo run(t) uppgifter.
En typ av uppgift som ingick i Åbo Run(t).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter 8.30 bar det av. På Kuppis sportplan förlöpte aktiviteterna enligt ganska traditionella mönster. Likaså då eleverna under eftermiddagspasset var hänvisade till Iddan. Solen sken mestadels ikapp med många av eleverna, som nog gärna lät förstå att dagar av det här slaget segrar över sådana som fylls med undervisning.

Jeannette och Villiam "skrinnar".
Jeannette och Villiam i nian kan pusta ut och trivs med lite lättare dagar. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

 

Flickorna intygar att liknande dagar är toppen.
Flickorna från åttan intygar både på bild och levande bild att liknande dagar är toppen.
Toppen skoldag.
(Klicka på bilden för att se videoklippet.)

 

 

Funktionär.
”Hellre här och funktionär än i skolan”, menar Robin i nian.

 

Beachvolley.
Åttorna Salma och Nils njuter av beachvolley. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

 

Elias från åk 8 valde fotboll.
Elias från åk 8 valde gärna fotboll och skryter med sportdagarna. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

Finlands nationalsport (!) boboll spelas kanske inte så värst mycket i Sossen, där man ändå satsar mest på fotisen.

Minifotis.
Minifutis är alltid populärt. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

Men då det bjuds möjlighet väljer ändå rätt många att testa boboll. 

Boboll. Telmo och Kasper.
Telmo och Kasper intygar att sporten är kul. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)
Bollen försvinner snabbt!
Två tiondelssekunder senare sade det ”pang” och bollen försvann!

 

Efter det här var det så dags att försöka orientera sig i Åbo och hitta åtminstone en del av sjuorna som bokstavligen var spridda Åbo runt! Men det vackra vädret förnöjde och det var inte så tokigt att få ta sig över ån med Förin för att hitta några kontroller.

Förin.
Över ån med Förin. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

Och vad stötte jag inte på nästan direkt! Jo funicularen, vår egen bergbana, som jag hittills inte hade haft någon iver att få pröva men här hamnade jag nu och i verkligt gott sällskap:

På väg till Kakola.
Oskar, André och Bertram åkte även de första gången i första klass till Kakola, där de hade en av sina kontroller. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

Efter funicular-limousinen kändes cykeln som en Ifa, ni vet, (eller googla!) och på nästa station jag mötte gällde det att vara kreativ: Bygg ett fartyg av er själva!

Instruktioner och förverkligande.
Bettina instruerar och Emma, Julia och William förverkligar. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

Seglet svajar.Färdiga!: Seglet svajar.

 

Jag har åter vant mig vid sadeln och når nästa kontroll där Susanne delar ut direktiven för att klara sig vidare. Rebusarna var kluriga men trion kom igenom med äran i behåll.

Påhittig bör man vara.
Här gäller det att vara påhittig.
Pojkarna klarar sig vidare.
Anton, Harald och Jonatan klarar sig vidare. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

 

Grönska i Idrottsparken.
Så en avstickare till Iddan!

Här bland härlig grönska hittar jag några nior som just håller just på att komma igenom frisbeegolf-banan.

Pojkarna gillar frisbee.
Anton Robin, Niklas och Ed gillar frisbee. (Klicka på bilden för att se videoklippet.)

 

Jag tar mig till skolan för att göra en snabb koll på vad jag samlat ihop. 143 bilder och dryga 20 videosnuttar visar saldot. Bland dessa ska jag välja ut sådant som ska beskriva dagen och förstås har någon form av kvalitet. Skulle inte eleverna finnas där och göra den dåliga filmningen så mycket bättre hade jag blivit utan material. Men nu får jag ändå ihop en behållning på 14 snuttar och 10 bilder. Tack till ”skådespelarna” och ”mannekängerna”.  Dessa snuttar och bilder må tala för att vi igen haft en lyckad (allaktivitets)dag i Sossen.

Men där är ju William. Har han månne kommit igenom banan redan?

(Klicka på bilden för att se videoklippet.)

 

Nu firar vi avslutningen och tar emot sommaren!

KeN

Skolans läsprojekt synliggörs på stadsbiblioteket

I mars 2019 hade vi i högstadiet ett läsprojekt, då hela skolan, både elever och lärare, läste samtidigt. Med läsprojektet ville vi förstärka och utveckla elevernas läskunnighet samt ge ett lyft för läslusten. Utställningen på Vaski (Åbo stadsbibliotek, Slottsgatan 2) är ett resultat av läsprojektet. Utställningen är planerad och genomförd av klass 8A vid S:t Olofsskolan och finns att beskåda 16.4-30.4.  Åk gärna och titta på utställningen!

CB 8A.

Sagostund på eftis

Vi hade i 9e ett valbart slutprojekt i modersmål. En stor del av flickorna bestämde sig för att skriva och illustrera en barnbok. En del av oss tyckte det var roligare att illustrera, medan andra njöt av att få skriva. Snart skulle böckerna också ”provläsas” på Sirkkala skolas eftis inför en publik bestående av yngre barn.

De egenhändigt skrivna sagorna.

I eftis delade vi oss i två grupper och tog sedan hand om ungefär lika stora grupper. Barnen lyssnade lugnt och koncentrerat hela den stunden vi läste för dem! De verkade intresserade och tycktes förstå innehållet bra. Men säkert var de lika intresserade av att få besök av äldre elever.

Sagostund.
Sagostund.

Böckernas innehåll väckte frågor och tankar hos barnen, så det var bäst att kunna förklara varför det gick som det gick i sagan. Många av våra sagor avslutades med en sensmoral, som liksom sammanfattade vad berättelsen lärde ut. T.ex. sade en saga att man inte får lämna någon utanför, en annan att man inte får snatta för det är alltid fel. I någon saga lärde vi ut att aldrig skylla på andra, utan att man själv ska ta ansvaret för det man gör och följderna likaså. Barnen höll med om att moralen var viktig.

Efter läsandet ställde vi några frågor till barnen. De berättade att de läser fantasyböcker, hästböcker samt serietidningar. De sade också att de läser mycket självständigt men föräldrarna brukar också läsa för dem på kvällarna. Vi betonade för dem hur viktigt det är att bli en bra läsare.

Efter lässtunden umgicks vi med barnen en stund. De fick ännu fritt bläddra igenom våra böcker. Barnen var lite kritiska gällande våra illustrationer men texterna hade de inga mera kommentarer till. De ville också få veta vad vi läser och allmänt hur det är i högstadiet. Vi avslutade med att ta lite bilder och så var det dags att gå mot skolan igen. Barnen var söta, pratsamma och väldigt bussiga. Det var en trevlig upplevelse på alla sätt.

Bettina Fellman, Fannie Hietanen, Katarina Laaksonen, Kaisa Leveelahti, Madeleine Nordqvist, Ellen Nurmi och Olivia Peippo i 9e (alla sagoboksförfattare)

Ny pingismästare i Sossen!

Pingismästaren för 2019 heter Niilo Törn.

18 elever hade i februari anmält sig för turneringen. Det innebar en indelning i två grundserier och så skulle de tre bästa i vardera avancera till en finalturnering, alla mot alla. Osportsligt nog, lämnade 3-4 elever ospelat! Men de som spelade visade prov på riktigt hyfsad pingis och flera av skolans tennisspelare blev snabbt virtuoser också med liten racket i handen!

Slagen i pingis är många och olika.
De sex finalisterna, fyra från åk 8 och två från åk 7.

Finalen spelades mellan Niilo och Axel V, båda i 8d (och båda tennisspelare). Niilo vann tresetaren som tidvis bjöd på bra bollrally. Trea kom Jonathan i åk 7, en som säkert har planer på mästerskapet redan nästa år. Nu bjöd han stundvis på överrumplande bollar, både med back- och forehand.

Tre på prispallen: Jonathan, Niilo, Axel V.

Prisutdelning sker i samband med att andra priser utdelas någon gång i maj.

KeN

Mark Levengood hade mycket att säga

Mark Levengood besökte Åbo och stadsteatern för en dryg vecka sedan, där han höll ett föredrag för alla elever i S:t Olofsskolan samt Katedralskolan. I hans presentation framgick det att han har rötter i Åbo, eftersom hans morfar gick i Katedralskolan. Affärskvinnan Aline Grönberg som var gammelmormor startade med en lumpbutik som växte till Åbo Vadd i början av 1900-talet!  

Mark på teaterscenen inför storpubliken.

Mark kom med många smått humoristiska inlägg. Han startade med att berätta om sin uppväxt. Hans äldre bror föddes i ett kloster omringad av nunnor, medan han själv föddes i ett basläger i North Carolina, USA, omringad av män, och han skämtade redan här om att detta väl var orsaken till hans homosexualitet. I skolan var han en ganska bra elev, som redan då var social. Men skolan var enligt honom fokuserad på allt sådant som han var dålig på. Han blev ibland t o m betygsatt med vitsord under 4!! I gymnasiet blev han utkastad då rektorn inte tyckte att skolan och arbete på TV passade ihop.“I skolan förväntade man sig de rätta svaren, inte att eleven skulle tänka själv” och Mark tillägger att han ”hoppas läraren idag ser allas begåvning”.

Mark gick i flera sammanhang in på sin sexualitet. T.ex. berättade han om hur svårt det var att komma ut på 80-talet och hur hans styvfar inte pratade med honom efter det i 10 år. Han betonade starkt att han aldrig skämdes över att vara homosexuell, utan tyckte att det var ”en ganska så cool liten hemlighet som gjorde honom annorlunda”. I det första pride-tåget lär de har varit 12 personer, som ropade efter frihet. Han flyttade dock till Sverige på 80-talet, eftersom klimatet för homosexuella var bättre där.

”Sverige är ett väldigt vänligt land att bo i. Där är man världsmästare i social kunskap tack vare monarkin.”

Avslappnad intervju backstage.

Mark underströk hur viktigt det är att studera eller jobba utomlands någon gång under livet. Likaså att ha en kulturell, trygg tillhörighet. En bra finlandssvensk uppväxt har flera fördelar. Han arbetade själv inom sjukvården ända till han började fokusera på TV i början av 90-talet. Och så utvecklades det till vad det är idag. Efter Marks allmänna presentation fick vi ännu tillfället att intervjua honom backstage på teatern. Nedan har vi valt ut en del av vår diskussion.

  1. Vad har varit det favorit projekt du fått göra hittills i din karriär?

Då Kronprinsessan Victoria förlovade sig med Prins Daniel, sade jag till mig själv att om de frågar mig om jag vill leda Kronprinsessans bröllop på tv:n, så då lovar jag att aldrig mera bli avundsjuk på någon. Och så fick jag frågan!  I Finland är det kanske lite svårt att förstå, men i Sverige så var den grejen när hon gifte sig ett av de ögonblicken då hela nationen samlades. Ja, det har nog varit min karriärs allra viktigaste evenemang.

 

  1. Börjar situationen för minoriteter stramas åt igen, då klimatet i världen också annars verkar att ha hårdnat? Hur är det t.ex. för de homosexuella?

Jag tror inte att villkoren inom en snar framtid kommer att förändras för vår del till det sämre. Genom att vi har en bra skolgång kommer vi att vara vaccinerade mot den värsta sortens populism men det vet jag också som Unicef ambassadör att det är i de länderna, där man har riktigt dålig skola som populismen kan härja mest.  

Också Kenneth fick sig ett foto med Mark.

  1. Hur reagerar du då på nynazismens framfart i Sverige och tycker du att det fortfarande är ett säkert land?

Sverige är ett jättesäkert land. Jag är väldigt glad att mina barn får växa upp i ett så tryggt land. Såklart oroar nynazismens framfart, och jag har genom misshandel också fått känna på det väldigt fysiskt. I Finland har vi sannfinländarna som precis är samma andas barn. Men då måste vi komma ihåg att över 80 % ändå står emot det, så jag är inte långsiktigt rädd.

 

  1. Du håller på med media och tv-industri. Får du ta emot mycket hat p.g.a. din sexualitet?

Genom åren har jag fått fruktansvärt mycket, men det är lite sådär att folk försöker komma åt en när man är på väg upp men när man väl är etablerad så ger de sig faktiskt. Jag blev en gång ganska grovt misshandlad och de skyldiga dömdes sedan också för mordförsök. Vi beslöt dock att inte bli rädda av mordhot, eftersom det var det de ville få ur oss. Så gjorde vi ända till våra barn föddes. Därefter började vi anmäla hot eftersom vi inte ville utsätta barnen för sådant. Här måste jag tillägga att vi också får otroligt mycket positiv feedback.  

 

  1. Vad tror du att det kan bero på att vi uppfattas som världens lyckligaste land?

Jag pratade med en 102 årig gubbe i bastun och han trodde att orsaken ligger i både tradition och förnyelse: I Finland föds vi in i en ganska stark tradition, dvs. vi vet vilka vi är och det i kombination med att landet på sistone har öppnat upp sig mot omvärlden och börjat ta in andra kulturer och seder kan göra att vi är lyckligast.

 

  1.  Blir du störd på att ofta då du blir intervjuad berör frågorna din sexualitet och inte dina olika projekt?

Nej, jag blir inte störd av det. Jag tror långsiktigt inte att någonting jag gjort arbetsmässigt kommer att lämna så mycket spår, men det som jag kommer vara stolt över är att jag har fått vara med om den här stora rörelsen för HBTQ och också t.ex. Aids-kampen. Så jag brukar tänka att det är bra att dom frågar. Framför allt vill jag att yngre homosexuella vet att jag finns här, ja bara som en liten påminnelse att man kan vara homosexuell och ha ett riktigt bra liv.

Intervjuarna och Mark.

Det fanns så många frågor till vi berörde med Mark Levengood. Vi blev så positivt överraskade över hur lätt det genast kändes, nervositeten försvann då vi började prata med honom, och det måste ha berott på hur han tog emot oss.

Kaisa Leveelahti och Katarina Laaksonen 9e