Koldioxidavtryck = växthusgasutsläppen som produkten/verksamheten/organisationen producerar omvandlade till koldioxidekvivalenter (CO2e).
Kolsänka = funktion som binder kol, t.ex. växtlighet, skog, hav e.d.
Kolneutralitet = produkten/verksamheten/organisationen producerar högst lika mycket växthusgaser som den kan binda till kolsänkor.
Kolnegativitet (= klimatpositivitet) = produkten/verksamheten/organisationen avlägsnar kol från atmosfären, dvs. binder i praktiken mer kol än släpper ut i atmosfären.
Utsläppsfaktor = växthusgasutsläppet från en produkt eller tjänst i CO2-ekvivalenter i förhållande till den operativa enheten.
Exempel på utsläppsfaktorer:
-
- Nötkött: 24,9 kg CO2e/kg
- Bensin: 2,07 kg CO2e/l
- Brännbart avfall: 105,4 kg CO2e/tn
- Körning med personbil: 159 g CO2e/km
Varför ska koldioxidavtrycket räknas?
- Finska staten har som mål att vara kolneutral år 2035
- Åbo stads mål är att vara kolneutral år 2029 och därefter klimatpositiv (dvs. kolnegativ) Video: Onko Turku hiilineutraali 2029?
- Lagstiftningen och övriga krav kommer att förändras och skärpas
- För att minska klimatpåverkan måste man veta vad utsläppen består av. Då kan man vidta kostnadseffektiva och rätt valda åtgärder samt följa upp deras effekter.
Beräkning av koldioxidavtrycket
Det finns internationella standarder för beräkningen, till exempel Greenhouse Gas Protocol eller GHG-protokollet (används mest) och ISO 14067.
Enligt GHG-protokollet delas utsläppen in i tre klasser (Scope 1–3)
-
- Scope 1: direkta utsläpp, dvs. bränslen och egen energiproduktion
- Scope 2: Utsläpp från köpt energi
- Scope 3: indirekta utsläpp
Bildkälla: Ekokompassen
Utmaningar i beräkningen av koldioxidavtrycket
Olika organisationers koldioxidavtryck är inte direkt jämförbara med varandra eftersom de har kunnat beräknas med olika metoder, avgränsningar och koefficienter.
Det är utmanande att få tillgång till tillförlitliga utsläppsfaktorer. Utsläppsfaktorer har inte ens beräknats för alla produkter. Dessutom kan de utsläppsfaktorer som företagen uppgett för sina egna produkter vara opålitliga och partiska.
Det lönar sig att komma ihåg att koldioxidavtrycket i allmänhet alltid är en uppskattning, inte en absolut sanning.
TAI:s koldioxidavtryck
TAI:s koldioxidavtryck har beräknats för 2021 och 2022. För att få en verklighetstrogen bild av koldioxidavtrycket måste man beräkna det för flera år. År 2021 påverkade coronapandemin koldioxidavtrycket bland annat genom att minska arbetsresorna. Vid beräkningen av TAI:s koldioxidavtryck har man använt en räknare som utvecklats inom projektet VASKI.
TAI:s koldioxidavtryck år 2021 var cirka 11 200 ton och år 2022 cirka 10 700 ton CO2e. Största delen av utsläppen härstammade från uppvärmning av skolbyggnaderna och anskaffningar. TAI:s koldioxidavtryck kommer att minska betydligt när det nya moderna TAITO-campuset blir färdigt.
Personligt koldioxidavtryck
Finländarnas genomsnittliga koldioxidavtryck är cirka 9600 ton CO2e per år. Största delen av detta kommer från boende, trafik och livsmedel.
Du kan beräkna ditt personliga koldioxidavtryck med hjälp av ett livsstilstest som Sitra har utvecklat (tyvärr bara på finska). Testet ger också tips om hur du kan minska utsläppen från din livsstil. Tips: livsstilstestet kan också användas i undervisningen om hållbar utveckling!