Bygg din egen greenscreen

Artikeln är hämtad från: https://forskolan.se/gor-film-med-greenscreen/

IKT-handledaren Emma Gustafsson på Stensjöns förskola i Mölndal tipsar om hur man kan bygga en green­screen-studio och förvandla barnen till tidnings- och tv-reportrar.

1 Både film och fotografi

Barngruppen delades upp i två grupper. De yngre barnen (3–4 år) fick i uppdrag att vara tid­ningsreportrar och jobba med stillbild och redigering medan de äldre (5–6 år) fick filma och agera tv-producenter. Projektet förbereddes genom att pedagogerna byggde två kub­formade utrymmen till varje grupp, försedda med väggar av färgade lakan.

2 Grön studioteknik

Tv-producenterna arbetade både i en stationär green­-screen studio täckt av gröna lakan och en portabel variant bestående av en resväska fylld med lakan att spänna upp där reportaget skulle äga rum.

Green-screen teknik är den som används under väderleksrapporter på tv, då kartorna framträder med hjälp av digi­tala bilder som exponeras på en grön yta. I det här fallet användes appen ”Green Screen by Do Ink” för att åstadkomma den effekten.

Bio i kubBio i kub    Foto: Stensjöns förskola

Grön-studio teknikGrön studioteknik Foto: Stensjöns förskola

Äventyrliga fonder Äventyrliga fonder Foto: Stensjöns förskola

Redigering för de små Redigering för de små Foto: Stensjöns förskola

 

3 Äventyrliga fonder

De stora barnen gjorde bland annat reportaget ”Vad är ett museum?”, en intervju med förskolans vaktmästare och en film där handdockor reste på äventyr som utspelade sig framför fonder som föreställde New York och en vulkan. Slutligen spelade de in en film där de yngre barnen filmades när de lekte Bockarna Bruse. Även pedagogerna deltog i projektet, utklädda till olika sagofigurer.

4 Redigering för de små

Tidningsgruppen fotograferade och redigerade sin tidning tillsammans med lärarna. De använde surfplattor, en projektor och appen Pic collage där man kan göra sin egen layout; förstora och förminska bilder och välja olika färger och mönster. Ibland projicerades redigeringsprogrammet på en vägg så att alla kunde vara med och arbeta samtidigt.

5 Bio i kub

Grupperna samlades med jämna mellanrum för att prata om vad de hade gjort, om intervju- och presentationsteknik och om språkliga begrepp som redaktion och journalistik. Slutligen visades filmerna upp i ”kub-biograferna” och de äldre barnen fick titta på de mindre barnens tidningar.

av Anna-Karin Hallonsten

 

Har du funderat på HUR du använder tekniken?

Ofta blir fokuset lagt på ATT vi ska använda teknik i verksamheten. Följdfrågan blir ofta VILKEN teknik ska vi använda och VAD ska vi göra med den?

En fråga som ofta glöms är HUR den ska användas? Här kan EFMO-modellen hjälpa att tänka till, och kanske kan sporra till att ta sig upp till nästa nivå på en gang.

EFMO

Läs mer här: EFMO-modellen

Checklista för en Geocaching tur

Före en geocaching-tur

  • Bestäm dig för några cacher.
    Varje cache har sin egen webbsida. Läs gärna loggarna för att få en uppfattning vad som kan väntas vid de cacher du tänker försöka ta. De kan nämligen ge lite vink…
  • Planera dina sökningar där du vet att det kommer att finnas en skatt.
    Ingenting är sämre än besvikelsen av en Geocache utan krafs, så planera i enlighet därmed.
    När du letar efter Geocaches i ditt område, leta först efter ”traditionella” caches och sedan när du klickar på mer information, kolla storlekskartan. Om det är litet kan det bara vara en loggbok. Om du ser en stor geocache har du tur då de är sällsynta att hitta.
  • Kolla svårighetsgrad på cachen. Kolla också vad för storlek det är på burken för det varierar.
  • Om du har skrivare: Skriv ut cachebeskrivningarna så att du kan studera på plats ifall cachen ej har hittats eller om det är något som är oklart. Ha tålamod när du söker.
  • Ta med lite småkrafs
    Om det finns en gyllene regel för geocaching är det att du alltid ska ta någonting, oavsett hur litet, att lägga tillbaka i cachet. Förslag kan vara pennor, nyckelringar, hårband, kortspel. Men aldrig godis. Övningen uppmuntrar också barnen att gå igenom deras oönskade saker då och då.
  • Ta med en penna
    Även om alla cache är tätt förslutna och vanligtvis vattentäta, kan pennan att skriva i loggboken ganska ofta inte fungera så se till att du tar med dig din egen.

Under geocaching turen

  • Var diskret som möjligt för att inte avslöja gömstället för vanliga folk (s.k. mugglare) i närheten.
  • När du har hittat burken (cachen) se till att skriva i loggen med ditt användarnamn och datum när du hittade den.
  • Använd telefonens ficklampa vid behov.
    Några geocaches är begravna djupt i träd, häckar, under broar eller stenar. En ficklampa är ovärderlig men du behöver inte ta en. Vanligtvis hittar du en i din telefon
  • Arbeta som ett team
    När det gäller navigering är det bättre att ha en person som ansvarar för kartan istället för alla samtidigt, men se till att alla känner en del av laget.
    Du kan göra detta genom att utse observatörer för att vidarebefordra information om terrängen för att kontrollera att den överensstämmer med vad som finns på kartan. Eller dela ansvaret mellan navigatören och cachejägaren, så den som inte är i telefon får söka när du är nära.
    Det är också bra att hålla på att fråga navigatorn för att hålla motivationen och spänningen hög hela tiden. Be dem att berätta information som distans man har gått eller som är kvar.

Efter geocaching-turen

  • När du ska logga cacherna på Geocaching.com, berättar gärna hur det gått till med skriv inte för mycket så att det avslöjar om gömstället. Du kan studera hur andra har skrivit i loggarna så förstår du ungefär hur det går till.
  • Planera nästa tur!

Analoga programmeringsidéer

  • Programmera en robot.
    Ett barn får ge instruktioner som en annan får följa. Pröva att ge skapa hela ”programmet” innan den andra gör det. Det kan vara att göra enkla saker som att sätta sig på en stol, breda en smörgås…
  • Bygg samma byggnad.
    Två barn sitter rygg mot rygg, den ena bygger en figur och ger den andre instruktioner till att bygga en likadan. Sedan kan ni jämföra om de blev likadana.
  • Hemliga handslag.
    Låt barnen göra serier av olika typer av hälsningar; en kram, en klapp, en… Man kan skriva ut bilder av olika typer av hälsningar.
    Vill man kan man dela ut korten som de har använt så får de som ser handslaget lägga korten i rätt ordning för att den ska bli samma. Sen kan de ju göra samma hälsning också.
  • Skattkartor.
    Skattkartor är bra sätt att ge steg-för-steg instruktioner.
  • Kodcentrum.se har ”kodningsberättelser” man kan jobba med.
  • FlödesschemaAnvänd flödesscheman i uppgifter till barnen.
    (Se exempel här vid sidan.) De kan lätt göras i Powerpoint med deras SmartArt.
  • Bygg en bana
    Ett lag gömmer en skatt under en kon, det andra söker den. Kan gå igenom själv, eller sitta vid sidan och se vart det hamnar.
    Man kan inkludera ”monster” man inte får gå på.
    (Se bild längst ner.)
  • Programmera en dans
    Skaffa ett ”bibliotek” med dansrörelser. Låt barnen kombinera dem till en dans, här kan man även inkludera repetitioner av samma rörelse, eller ha en valfri rörelse.

 

 

 

 

Hello Ruby

Hello Ruby ”Rubys värld handlar om fantasi och äventyr. Hon är en liten tjej som gör vänner med Snöleoparden och pingviner medan hon man löser problem.”

Hej Ruby är världens mest nyckfulla sätt att lära sig om teknik, databehandling och kodning. Vi handlar om nyfikenhet, lekfullhet och logik.

Vi erbjuder verktyg för barn, föräldrar och lärare att lära sig att förstå programmering på ett roligt och kreativt sätt.

 
Hello RubyDet finns en bok att köpa (på svenska också), och material med aktiviteter att ladda ned från deras sida.
 
Skellefteå kommun har tagit fram ett pedagogiskt material för att komma igång med programmering och datalogiskt tänkande i förskolan och skolan med mera material att ladda ned knutet till det här
 

Kodknäck

KodKnäck Kodknäck är Årstaskolans sajt där de samlar allt material de jobbar med i deras arbete mot ett mer systematiskt sätt att jobba med datalogiskt tänkande och programmering. På sajten finns ett gäng olika ramverk, ordet de använder för att beskriva ett lektionspass. Det är alltså inte en färdig lektionsplanering, utan mer en typ av design eller ram där läraren får en grund att stå på.

Länk