Lek med tekniken!

Karin Forsling tar upp en intressant aspekt av IKT-använding i sin uppsats ”Medielek och digital kompetens i en förskolekontext”; det är lekaspekten.

Hon skriver i diskussionsavsnittet:

”… en… aspekt varför man ska använda IKT i förskolan… (är) lekaspekten. Lek och lärande kopplas samman i förskolans styrdokument. För barnen verkar det inte finnas några skarpa gränser. Barn leker för liv och lust. Barn leker och lär. Många barn har idag kunskaper och färdigheter som övergår förskollärarnas kompetenser. I medieleken kan de, tillsammans med förskolläraren, utveckla en digital kompetens. Men på motsvarande sätt utvecklar den digitala kompetensen medieleken. Barnen lär sig i en interaktion med de digitala verktygen och de erbjudna iscensättningarna hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera. Det handlar om kreativitet och nyskapande och inte så sällan om etik, något som blev tydligt i exemplet när Sara vill fotografera toalettbesöken på förskolan. ”

Medieleken beskrivs i introduktionen som:

”Medieleken tolkar en berättelse/tema som spritts via ett eller flera massmedier. Medialeken kan kategoriseras på följande sätt:

  1. Framför skärmen. Barnen förhåller sig interaktivt till mediet även om mediet i sig självt inte erbjuder möjligheter för konkret interaktion. T.ex. barnfilm, musikvideo, dataspel, reklaminslag.
  2. I förlängning av mediet. På lekplatsen, gatan, skolgården, i hemmet utan teknologi. Berättelser, historier, figurer och händelser härstammar från tv-serier, dataspel eller filmer. Medierna är råvaran som barnen hämtar formler från och improviserar över. Teman från fiktion och verklighet blandas till brännpunkter, som barnen kan förhålla sig till och undersöka närmare.
  3. Med den konkreta teknologin. Här ingår teknologin i själva leken. Videokameran eller den digitala kameran finns med och att filma/fotografera är en väsentlig del i leken. Barnen använder här mediet produktivt som ett sätt att konstruera och berätta. Redigeringsprogram ingår också här. I den mån dataspel ger möjlighet till interaktivitet så räknas de också in i den här gruppen.
  4. Inne i och genom teknologin. Chattrum och andra mötesplatser på nätet som inkluderar kommunikation, reception och produktion av uttryck med andra barn. SMS, MMS och YouTube, bloggar och videoklipp. Redigeringsprogram och aktivitetscentra som finns på Internet. Lekmönstren förlängs från barnens eget universum in i en medierad form.

Ett kriterium för medielek är att leken bör kunna avskiljas från själva användandet, mottagandet och uppspelet av den medierade texten. Barnet kan under tiden gå mellan att vara rollen och sig själv. Det verkar som att barnen mera sällan behöver kliva ur rollen i medielek än i annan lek, eftersom lekförlagan är hämtad från en medietext som är relativt klar redan i utgångspunkten. Exempel på lekförlagor kan vara Pippi Långstrump, Emil, Pettson och Findus…  Att gå in i en roll förutsätter ett kroppsligt inifrån-perspektiv. Detta kan betyda mycket, särskilt för förskolebarn som har svårt att reflexivt ta någon annans perspektiv. Alla lekande barn har en subjektiv kamera.”

Så min utmaning blir; våga låta barnen leka med tekniken, det är inte bara i våra mer vuxenstyrda aktiviteter som tekniken kan vara givande!

 

 

Medielek

I medielek är det fråga om produktion av barnets egen media, om lek med bild och röst. Medielek är mediefostran där barnet skapar egen estetik – sitt sätt att observera omgivningen – och lär sig därmed att förhålla sig kritiskt till den bildvärld som media erbjuder.

Det här är ett intressant material jag hittade på finska, jag har översatt det till svenska och lagt ihop det till en pdf-fil (originalet var några olika sidor på internet). Läs mer: Medielek

Lite mera tips för Google sökningar

I februari delade jag 25 tips kring hur man kan söka effektivare på Google.

Vill du veta mera kommer två tips till:

  1. Söka efter bilder:
  • Öppna Chrome-appen på en mobil eller surfplatta med Android.
  • Öppna images.google.com.
  • Beskriv bilden som du vill hitta.
  • Tryck på Sök .
  • Tryck på bilden som du vill söka med.
  • Tryck länge på bilden.
  • Tryck på Sök på Google efter den här bilden.

2. Sök inklusive andra ord, eller utan:

  • +       Ett av dem
  • –        utan detta
  • ,        både och

Bygg din egen greenscreen

Artikeln är hämtad från: https://forskolan.se/gor-film-med-greenscreen/

IKT-handledaren Emma Gustafsson på Stensjöns förskola i Mölndal tipsar om hur man kan bygga en green­screen-studio och förvandla barnen till tidnings- och tv-reportrar.

1 Både film och fotografi

Barngruppen delades upp i två grupper. De yngre barnen (3–4 år) fick i uppdrag att vara tid­ningsreportrar och jobba med stillbild och redigering medan de äldre (5–6 år) fick filma och agera tv-producenter. Projektet förbereddes genom att pedagogerna byggde två kub­formade utrymmen till varje grupp, försedda med väggar av färgade lakan.

2 Grön studioteknik

Tv-producenterna arbetade både i en stationär green­-screen studio täckt av gröna lakan och en portabel variant bestående av en resväska fylld med lakan att spänna upp där reportaget skulle äga rum.

Green-screen teknik är den som används under väderleksrapporter på tv, då kartorna framträder med hjälp av digi­tala bilder som exponeras på en grön yta. I det här fallet användes appen ”Green Screen by Do Ink” för att åstadkomma den effekten.

Bio i kubBio i kub    Foto: Stensjöns förskola

Grön-studio teknikGrön studioteknik Foto: Stensjöns förskola

Äventyrliga fonder Äventyrliga fonder Foto: Stensjöns förskola

Redigering för de små Redigering för de små Foto: Stensjöns förskola

 

3 Äventyrliga fonder

De stora barnen gjorde bland annat reportaget ”Vad är ett museum?”, en intervju med förskolans vaktmästare och en film där handdockor reste på äventyr som utspelade sig framför fonder som föreställde New York och en vulkan. Slutligen spelade de in en film där de yngre barnen filmades när de lekte Bockarna Bruse. Även pedagogerna deltog i projektet, utklädda till olika sagofigurer.

4 Redigering för de små

Tidningsgruppen fotograferade och redigerade sin tidning tillsammans med lärarna. De använde surfplattor, en projektor och appen Pic collage där man kan göra sin egen layout; förstora och förminska bilder och välja olika färger och mönster. Ibland projicerades redigeringsprogrammet på en vägg så att alla kunde vara med och arbeta samtidigt.

5 Bio i kub

Grupperna samlades med jämna mellanrum för att prata om vad de hade gjort, om intervju- och presentationsteknik och om språkliga begrepp som redaktion och journalistik. Slutligen visades filmerna upp i ”kub-biograferna” och de äldre barnen fick titta på de mindre barnens tidningar.

av Anna-Karin Hallonsten

 

Har du funderat på HUR du använder tekniken?

Ofta blir fokuset lagt på ATT vi ska använda teknik i verksamheten. Följdfrågan blir ofta VILKEN teknik ska vi använda och VAD ska vi göra med den?

En fråga som ofta glöms är HUR den ska användas? Här kan EFMO-modellen hjälpa att tänka till, och kanske kan sporra till att ta sig upp till nästa nivå på en gang.

EFMO

Läs mer här: EFMO-modellen

Årshjulet

Med Årshjulet skapar du enkelt lättöverskådliga årsplaneringar. Planeringen kan delas in i olika ”cirklar”, på så sätt håller du dina verksamhetsområden åtskilda. Allt lagras i molnet, så du kommer åt dina planeringar vart du än befinner dig!

Operativsystem: Web

Språk: Svenska

Pris: Gratis

Länk: https://www.arshjulet.se/