I juni 2012 godkände riksdagen den nya timfördelningen och efter det inleddes förberedande arbete gällande de allmänna riktlinjerna för grunderna för läroplanen. En expertgrupp som bestod av olika experter tillsattes. Eleverna, vårdnadshavarna och olika samarbetsparter togs med i den gemensamma diskussionen.

Redan innan de slutliga grunderna för den nya läroplanen blev godkända, inleddes också arbetet i skolorna i Åbo redan under hösten 2013.   

I denna blogg kan du följa med hur läroplansarbetet i S:t Olofsskolan framskridit sedan hösten 2013. De färskaste inläggen står överst.

Fortbildningar och möten i anknytning till läroplanen:

 Kollegial fortbildning

• 14.10 (värdegrunden, synen på lärande)
• 9.12 (den mångsidiga kompetensen)
• 27.1.2015  (den mångsidiga kompetensen + introduktion av pilotverksamhet)
• 10.3.2015  (presentation av pilotprojekten i ämnesgrupper)
• 18.4.2015  (mångvetenskapliga lärområden)
• 3.10.2015 (bedömning)

Oppiva ops (finskspråkig fortb. för läroplanskoordinatorer)

• regelbundna skolningar med stadens finska kolleger

Regionförvaltningens fortbildning (svenskspråkig fortb. för läroplanskoordinatorer)

• regelbundna skolningar med regionens svenskspråkiga kolleger

Hösten 2015

Höstens läroplansarbete inleddes tisdagen den 25 augusti med ett båtseminarium. Seminariet utgjorde startskottet för det kommunala läroplansarbetet som 130 lärare från Åbos svenskspråkiga och finskspråkiga grundskolor redan på våren utsetts att medverka i. S:t Olofskolan representerades av hela 7 lärare, som under resten av höstterminen deltagit i utarbetandet av kommunala tillämpningar av läroplansgrunderna. Totalt 11 grupper bestående av svenskspråkiga och finskspråkiga lärare har träffats regelbundet på olika håll i Åbo. Svenskspråkiga lärare har suttit med i de grupper som jobbat med:

• Kapitel 2-4: Den grundläggande utbildningen som grund för allmänbildning                                       Uppdrag och allmänna mål                                                                                             Verksamhetskulturen i en enhetlig grundläggande utbildning

• Kapitel 5: Skolarbete som främjar lärande
• Kapitel 6: Bedömning av lärande
• Kapitel 7: Stöd för lärande och skolgång
• Främmande språk
• Modersmål
• Historia och samhällslära
• Matematik
• Omgivningslära
• Konst- och färdighetsämnen
• Religion och livsåskådning

Den 18 november kommer ett seminarium att hållas för både den svenska och den finska sektionen, nämndens medlemmar samt den finska föräldraföreningen Turvarys styrelse. Även föreningen Hem och Skola borde bjudas in. I december är det meningen att den lokala läroplanen skall vara klar, och en arbetsgrupp kommer då att förenhetliga texten. Därefter översätts den till svenska. Efter att sektionerna godkänt den kommunala läroplanen vidtar arbetet med de skolvisa texterna. Detta innebär att vårens fortbildningsdag också kommer att handla om den nya läroplanen.

Höstens fortbildningsdag hölls lördagen den 3 oktober, då lärarna från Cygnaeus skola, Sirkkala skola och S:t Olofsskolan samlades kring temat bedömning.

På förmiddagen föreläste Ann-Cathrine Henriksson från Centret för livslångt lärande (CLL) under rubriken ”Bedömning av och för lärande”.

Föreläsare Ann-Cathrine Henriksson.

Hon klarlade begreppet formativ bedömning (FB), vilket ju den nya läroplanen förutsätter att vi lärare skall använda oss av. FB skiljer sig från summativ bedömning genom att vara en integrerad del av undervisningen, och inte någonting som sker efter en avslutad undervisningshelhet. FB ger lärare hänvisning om hur undervisningen bör fortskrida och eleverna får en uppfattning om var de står i förhållande till de uppställda och tydligt uttalade målen. Ann-Cathrine gav konkreta tips för bedömning i enlighet med den nya läroplanen och berörde då inte bara den typ av bedömning som läraren ägnar sig åt, utan också självbedömning och kamratbedömning.

Många åhörare var samlade.

Efter lunchen i S:t Olofsskolans matsal fortsatte diskussionen i 8 stadieöverskridande grupper. Syftet med eftermiddagen var att glänta på dörrarna mellan stadierna samt att dela med oss av god praxis och värdefulla tips gällande bedömning. Tankar som väckts vid föreläsningen dryftades också. Varje gruppordförande ledde samtalen utgående från en på förhand utarbetad manual. Betydelsen av att ta tillvara elevers förkunskaper samt att tydligt klarlägga lärandemålen stod i fokus, liksom vikten av att upprätthålla ett gott klassrumsklimat.

Här kan man läsa manualen för eftermiddagens arbetsgång.

Diskussionerna med kolleger från andra stadier upplevdes som givande, och vid slutdiskussionen i matsalen yttrades önskan om att denna typ av samarbete borde fortsätta också i framtiden.

Guldkorn från dagen nerskrivna på post-it lappar.

Under höstens lopp har tre lärarmöten i S:t Olofsskolan delvis ägnats åt fortsatt planering av de mångvetenskapliga lärområdena, som vårens fortbildningsdag resulterade i.

Mångvetenskapliga lärområden utarbetade av kollegiet vid föregående fortbildningstillfälle.

Fyra lärargrupper har reflekterat kring vilka ämnen som skall samarbeta kring ett visst tema eller fenomen, på vilket eller vilka sätt de olika ämnena skall bidra till helheten samt tidtabellen för genomförandet. Frågan om hur helheten liksom de olika ämnenas bidrag skall bedömas kommer att aktualiseras i senare diskussioner.

Lördagen den 18 april hölls en kollegial fortbildningsdag kring temat mångvetenskapliga lärområden. Programmet hade byggts upp så att förmiddagen var mer teoretisk medan eftermiddagen ägnades åt planering av konkreta lärområden, som är tänkta att förverkligas redan nästa läsår. Dagen visade sig bli riktigt lyckad, inte minst tack vare den läckra lunchen på Samppalinna restaurang! Hela dagsprogrammet samt resultaten finns sammanfattade under följande länk:

 Länk till hela dagsprogrammet 

Den nya läroplanen förutsätter s.k. helhetsskapande undervisning, som är avsedd att ge eleverna bättre möjligheter att kombinera kunskaper och färdigheter ur olika vetenskapsgrenar till meningsfulla helheter. Meningen är att varje elev skall få ta del av åtminstone ett mångvetenskapligt lärområde under ett läsår. Lärområdena skall stöda utvecklandet av den mångsidiga kompetensen och dessutom återspegla den värdegrund och syn på lärande som skolan representerar.

Inledningsvis tog vi del av ett klipp från Youtube, där professor Hannele Cantell vid Helsingfors universitet gav konkreta exempel på helhetsskapande undervisningsmetoder.

Cantell klarlade begreppen fenomenbaserat lärande och på vetenskapsgrenar baserat lärande, men berörde också de utmaningar som ämnesöverskridande arbetssätt kan medföra. Vi bekantade oss därefter med själva läroplanstexten (Kapitel 4.4) och kunde konstatera att metoderna är många och att de praktiska ramarna är viktiga när det gäller hur lärområdena kan förverkligas. För att dylika samarbetsformer skall bli en integrerad del av vår undervisning och verksamhetskultur – snarare än bara enstaka jippon eller sporadiska projekt -måste alla ämneslärare känna till vilka temaområden som behandlas i olika ämnen på olika årskurser. Först sedan kan olika lärare och ämnen hitta gemensamma beröringspunkter.

Inför fortbildningsdagen hade därför tre Padlet-sidor skapats på nätet, där samtliga ämnesgrupper fick införa de temaområden de jobbar kring i de olika årskurserna.(Klicka på bilden för att få den större.)

Padlet, åk 7

Padlet, åk 8

Padlet, åk 9

Efter denna kartläggning fortsatte arbetet i tre ämnesöverskridande grupper, som alla funderade ut lärområden inför nästa år. Totalt 4 lärområden utarbetades, utgående från en vägledande mall, och presenterades sedan inför hela kollegiet. Vi imponerades alla över de fina planer som tagit form på relativt kort tid!

Lärområdena för årskurs 7 berör den enskilda individen medan perspektivet på årskurs 8 vidgas mot hemmet och hushållet. På årskurs 9 studeras samhället ur lokalindustrins synvinkel. Efter att grupperna presenterat sina planer brast alla ut i spontana applåder. Det skall bli inspirerande att få förverkliga dessa mångvetenskapliga lärområden nästa läsår!

 Våren 2015

Temadagen den 12 februari utgjorde ett viktigt inslag i vårt arbete för en verksamhetskultur, där jämlikhet, respekt och samarbete har en central roll. Läs mer om denna fina dag i skolans blogg!

Tidigare i år genomfördes en enkät via Wilma, där kollegiet fick ge synpunkter på hur de dittills upplevt läroplansarbetet och vilka konkreta effekter det haft på deras egen verksamhet. Även frågor gällande arbetsgemenskapen samt samarbete berördes. Svaren gav läroplanskoordinatorerna värdefull information inför planeringen av det fortsatta arbetet.

Läroplansreformen förutsätter en förändrad syn på kunskap och undervisning samt en syn på eleven som delaktig, undersökande och kreativ. För att den nya läroplanen skall få fotfäste och verkligen påverka arbetet i klassen bör alla fundera kring hur synen på lärande samt den mångsidiga kompetensen kan ta sig uttryck i det egna undervisningsämnet.

Alla lärare fick därför i januari och februari till uppgift att försöka konkretisera den nya läroplanens huvudtankar i sin egen verksamhet, genom att planera och genomför ett arbetspass, en lektion eller en större helhet som till olika delar följer den nya läroplanens anda. Resultaten av denna ”pilot-verksamhet” presenterades vid en fortbildningseftermiddag i mars, där olika didaktiska metoder demonstrerades i ämnesgrupper.

Det konstaterades att lärare i olika ämnen kan lära sig av varandra och att vi bör utnyttja det kunnande som finns i vårt kollegium. Samtliga pilotprojekt kommer därför att dokumenteras i en ”didaktisk idémapp”, som finns tillgänglig för alla på skolans lärarserver. Denna kommer förhoppningsvis att vara till nytta då arbetet med ämnesövergripande lärämnen vidtar senare i vår.

Hösten 2014

Från och med hösten 2014 utsågs två lärare som tillsammans med rektor deltar i Oppiva ops-läroplansfortbildningar arrangerade av Utbildningsstyrelsen och Åbo stad. Skolans läroplansarbete följer de riktlinjer och den tidtabell som ges från finskt håll, och läroplanskoordinatorernas uppgift är att förankra den nya läroplanen i kollegiet.

Under hösten hölls därför tre fortbildningstillfällen i skolan, där kollegiet i mindre grupper tog sig an Kapitel 2.2, 2.3, och 4 i de allmänna delarna av den nationella läroplanen. Diskussionen kring värdegrunden och synen på lärande utmynnade i nedanstående dokument, som skall fungera som rättesnören för undervisningen och fostran i vår skola.

Värdegrunden  och Synen på lärande

Som ett led i strävan att göra eleverna mer delaktiga i sitt eget lärande fick samtliga elever under hösten reflektera kring hur de lär sig bäst i olika ämnen samt hur de kan lära sig av varandra. Som stöd för reflektionen fick eleverna på en klassföreståndartimme fylla i följande blankett. Elevernas synpunkter kan fungera som stöd vid utvecklingssamtal samt vid utarbetandet av undervisningsarrangemang för elever i behov av mer stöd.

Elevers lärande, länk till blanketten som eleverna fyllde i

De sju kompetenserna (Kapitel 3.3), som skall genomsyra samtliga läroämnen, bearbetades i expertgrupper och hemgrupper. Här under syns en bild på de olika kompetensområdena. Klicka på bilden för att få den större.

Kollegiet kom fram till att förmåga att delta och påverka (kompetens nr 7) samt förmåga att tänka och lära sig (kompetens nr 1) är de mest centrala.

Vissa frågeställningar framstod som speciellt utmanande för vår skola:

• Hur få eleverna att känna sig delaktiga i skolan, samhället, Finland, den globala gemenskapen? Hur locka fram entreprenörskap?
• Hur ge eleverna djupare kunskap (visdom), och färdigheter att omsätta kunskaperna i praktiken?
  • Visdom -> balanserade individer som kan tackla de utmaningar som livet                             och arbetslivet ställer
• Hur bemöta elevernas egoism och bekvämlighet?
• Hur hantera den tilltalande nätanvändningen, som tar elevernas tid och intresse?
• Hur lyckas med ämnesintegreringen (t.ex. vad gäller multilitteracitet)?
  • Schematekniska frågeställningar
  • Helhetssyn krävs av oss lärare

Nedan finns utmaningarna schematiskt sammanfattade:

Våren 2014

Den nya läroplanens syn på elevvården dominerade arbetet under vårterminen efter att den nya lagen om elevhälsan hade trätt i kraft. Under en lördagsfortbildning jobbade kollegiet i mindre grupper för att uppdatera den skolvisa läroplanens texter vad gäller bl.a. stöd för lärande, säkerhet, antimobbningsarbete, skolfrånvaro samt ordningsregler. Även eleverna och deras vårdnadshavare var delaktiga i utarbetandet av den slutliga versionen av skolans nya ordningsregler.

Det beslöts också att den nyinrättade gemensamma elevvårdsgruppen skulle utarbeta en årsklocka för att synliggöra olika aktörers insatser för elevhälsa och –trivsel. Denna kommer årligen att uppdateras.

Hela kollegiet fick på våren ta del av en föreläsning av Malin Gustavsson kring temat jämlikhet och genusneutral pedagogik.

Hösten 2013

Läroplansarbetet inleddes hösten 2013 med att kollegiet fick fundera på skolans verksamhetskultur samt tillsammans göra upp riktlinjer för vårt kommande utvecklingsarbete. Målsättningen för vår strävan formulerades som: Att inom ramen för vår verksamhetskultur kunna formulera en gemensam pedagogisk grundsyn, som bottnar i en ny syn på lärande och en syn på eleverna som enskilda individer.

Vid en fortbildningseftermiddag fick kollegiet jobba i sex grupper under rubrikerna samarbete, olika-unika, stöd för lärande, ansvar, elevers & föräldrars delaktighet samt hållbar utveckling. Varje grupp brainstormade kring vad som fungerar bra i vår skola samt vad som kunde förbättras och hur. Samtliga grupper dokumenterade sina idéer, vilka finns sammanfattade under följande länk.

Resultat från fortbildningsdagen

Flera initiativ förverkligades i rask takt redan läsåret 2013-2014; bl.a. ”husmoderns kvart”, den klassvisa ”julpysseltimmen” samt en klassföreståndartimme där alla skolans elever fick framföra sina önskemål gällande hur skolans utrymmen kunde göras trivsammare samt hurudana arbetsmetoder de upplever som effektivast. Fina förslag kom fram, och många av dem ledde fort till konkreta och synliga resultat. Pingisbord både inomhus och utomhus, en vattenautomat samt mer sittplatser i korridorerna var några av de trivselhöjande åtgärder som uppskattades högt av eleverna. Se länken nedan.

Elevernas delaktighet

Vad gäller undervisningen önskade sig eleverna mer IKT och mer elevaktiverande arbetsformer med fokus på samarbete och kommunikation. Dessa önskemål har tagits tillvara av kollegiet.

Också föräldrarnas delaktighet lyftes fram i samband med ett föräldramöte i årskurs 7, där temat var de ungas tilltagande nätanvändning samt hemmens och skolans ansvar. Föräldrarnas funderingar kring IKT:s roll i undervisningen samt konsekvenserna av t.ex. sociala medier dokumenterades.

 Nätdiskussionens resultat

 Den redan tidigare etablerade miljögruppen tog initiativ till ett system där felaktiga kopior återanvänds i klasserna.