Författare: Björn Bergvall

Karin Forsling tar upp en intressant aspekt av IKT-använding i sin uppsats ”Medielek och digital kompetens i en förskolekontext”; det är lekaspekten.

Hon skriver i diskussionsavsnittet:

”… en… aspekt varför man ska använda IKT i förskolan… (är) lekaspekten. Lek och lärande kopplas samman i förskolans styrdokument. För barnen verkar det inte finnas några skarpa gränser. Barn leker för liv och lust. Barn leker och lär. Många barn har idag kunskaper och färdigheter som övergår förskollärarnas kompetenser. I medieleken kan de, tillsammans med förskolläraren, utveckla en digital kompetens. Men på motsvarande sätt utvecklar den digitala kompetensen medieleken. Barnen lär sig i en interaktion med de digitala verktygen och de erbjudna iscensättningarna hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera. Det handlar om kreativitet och nyskapande och inte så sällan om etik, något som blev tydligt i exemplet när Sara vill fotografera toalettbesöken på förskolan. ”

Medieleken beskrivs i introduktionen som:

”Medieleken tolkar en berättelse/tema som spritts via ett eller flera massmedier. Medialeken kan kategoriseras på följande sätt:

1. Framför skärmen. Barnen förhåller sig interaktivt till mediet även om mediet i sig självt inte erbjuder möjligheter för konkret interaktion. T.ex. barnfilm, musikvideo, dataspel, reklaminslag.
2. I förlängning av mediet. På lekplatsen, gatan, skolgården, i hemmet utan teknologi. Berättelser, historier, figurer och händelser härstammar från tv-serier, dataspel eller filmer. Medierna är råvaran som barnen hämtar formler från och improviserar över. Teman från fiktion och verklighet blandas till brännpunkter, som barnen kan förhålla sig till och undersöka närmare.
3. Med den konkreta teknologin. Här ingår teknologin i själva leken. Videokameran eller den digitala kameran finns med och att filma/fotografera är en väsentlig del i leken. Barnen använder här mediet produktivt som ett sätt att konstruera och berätta. Redigeringsprogram ingår också här. I den mån dataspel ger möjlighet till interaktivitet så räknas de också in i den här gruppen.
4. Inne i och genom teknologin. Chattrum och andra mötesplatser på nätet som inkluderar kommunikation, reception och produktion av uttryck med andra barn. SMS, MMS och YouTube, bloggar och videoklipp. Redigeringsprogram och aktivitetscentra som finns på Internet. Lekmönstren förlängs från barnens eget universum in i en medierad form.

Ett kriterium för medielek är att leken bör kunna avskiljas från själva användandet, mottagandet och uppspelet av den medierade texten. Barnet kan under tiden gå mellan att vara rollen och sig själv. Det verkar som att barnen mera sällan behöver kliva ur rollen i medielek än i annan lek, eftersom lekförlagan är hämtad från en medietext som är relativt klar redan i utgångspunkten. Exempel på lekförlagor kan vara Pippi Långstrump, Emil, Pettson och Findus…  Att gå in i en roll förutsätter ett kroppsligt inifrån-perspektiv. Detta kan betyda mycket, särskilt för förskolebarn som har svårt att reflexivt ta någon annans perspektiv. Alla lekande barn har en subjektiv kamera.”

Så min utmaning blir; våga låta barnen leka med tekniken, det är inte bara i våra mer vuxenstyrda aktiviteter som tekniken kan vara givande!