Våren 2015 – hösten 2013

 Våren 2015

bild 4a

Temadagen den 12 februari utgjorde ett viktigt inslag i vårt arbete för en verksamhetskultur, där jämlikhet, respekt och samarbete har en central roll. Läs mer om denna fina dag i skolans blogg!

Tidigare i år genomfördes en enkät via Wilma, där kollegiet fick ge synpunkter på hur de dittills upplevt läroplansarbetet och vilka konkreta effekter det haft på deras egen verksamhet. Även frågor gällande arbetsgemenskapen samt samarbete berördes. Svaren gav läroplanskoordinatorerna värdefull information inför planeringen av det fortsatta arbetet.

Läroplansreformen förutsätter en förändrad syn på kunskap och undervisning samt en syn på eleven som delaktig, undersökande och kreativ. För att den nya läroplanen skall få fotfäste och verkligen påverka arbetet i klassen bör alla fundera kring hur synen på lärande samt den mångsidiga kompetensen kan ta sig uttryck i det egna undervisningsämnet.

Alla lärare fick därför i januari och februari till uppgift att försöka konkretisera den nya läroplanens huvudtankar i sin egen verksamhet, genom att planera och genomför ett arbetspass, en lektion eller en större helhet som till olika delar följer den nya läroplanens anda. Resultaten av denna ”pilot-verksamhet” presenterades vid en fortbildningseftermiddag i mars, där olika didaktiska metoder demonstrerades i ämnesgrupper.

Det konstaterades att lärare i olika ämnen kan lära sig av varandra och att vi bör utnyttja det kunnande som finns i vårt kollegium. Samtliga pilotprojekt kommer därför att dokumenteras i en ”didaktisk idémapp”, som finns tillgänglig för alla på skolans lärarserver. Denna kommer förhoppningsvis att vara till nytta då arbetet med ämnesövergripande lärämnen vidtar senare i vår.

Hösten 2014

Från och med hösten 2014 utsågs två lärare som tillsammans med rektor deltar i Oppiva ops-läroplansfortbildningar arrangerade av Utbildningsstyrelsen och Åbo stad. Skolans läroplansarbete följer de riktlinjer och den tidtabell som ges från finskt håll, och läroplanskoordinatorernas uppgift är att förankra den nya läroplanen i kollegiet.

Under hösten hölls därför tre fortbildningstillfällen i skolan, där kollegiet i mindre grupper tog sig an Kapitel 2.2, 2.3, och 4 i de allmänna delarna av den nationella läroplanen. Diskussionen kring värdegrunden och synen på lärande utmynnade i nedanstående dokument, som skall fungera som rättesnören för undervisningen och fostran i vår skola.

IMG_0163 IMG_0165

Värdegrunden  och Synen på lärande

Som ett led i strävan att göra eleverna mer delaktiga i sitt eget lärande fick samtliga elever under hösten reflektera kring hur de lär sig bäst i olika ämnen samt hur de kan lära sig av varandra. Som stöd för reflektionen fick eleverna på en klassföreståndartimme fylla i följande blankett. Elevernas synpunkter kan fungera som stöd vid utvecklingssamtal samt vid utarbetandet av undervisningsarrangemang för elever i behov av mer stöd.

Elevers lärande, länk till blanketten som eleverna fyllde i

De sju kompetenserna (Kapitel 3.3), som skall genomsyra samtliga läroämnen, bearbetades i expertgrupper och hemgrupper. Här under syns en bild på de olika kompetensområdena. Klicka på bilden för att få den större.

Kompetenserna

Kollegiet kom fram till att förmåga att delta och påverka (kompetens nr 7) samt förmåga att tänka och lära sig (kompetens nr 1) är de mest centrala.

Vissa frågeställningar framstod som speciellt utmanande för vår skola:

  • Hur få eleverna att känna sig delaktiga i skolan, samhället, Finland, den globala gemenskapen? Hur locka fram entreprenörskap?
  • Hur ge eleverna djupare kunskap (visdom), och färdigheter att omsätta kunskaperna i praktiken?
    • Visdom -> balanserade individer som kan tackla de utmaningar som livet                             och arbetslivet ställer
  • Hur bemöta elevernas egoism och bekvämlighet?
  • Hur hantera den tilltalande nätanvändningen, som tar elevernas tid och intresse?
  • Hur lyckas med ämnesintegreringen (t.ex. vad gäller multilitteracitet)?
    • Schematekniska frågeställningar
    • Helhetssyn krävs av oss lärare

Nedan finns utmaningarna schematiskt sammanfattade:

Utmaningar

Våren 2014

Den nya läroplanens syn på elevvården dominerade arbetet under vårterminen efter att den nya lagen om elevhälsan hade trätt i kraft. Under en lördagsfortbildning jobbade kollegiet i mindre grupper för att uppdatera den skolvisa läroplanens texter vad gäller bl.a. stöd för lärande, säkerhet, antimobbningsarbete, skolfrånvaro samt ordningsregler. Även eleverna och deras vårdnadshavare var delaktiga i utarbetandet av den slutliga versionen av skolans nya ordningsregler.

Det beslöts också att den nyinrättade gemensamma elevvårdsgruppen skulle utarbeta en årsklocka för att synliggöra olika aktörers insatser för elevhälsa och –trivsel. Denna kommer årligen att uppdateras.

Hela kollegiet fick på våren ta del av en föreläsning av Malin Gustavsson kring temat jämlikhet och genusneutral pedagogik.

Hösten 2013

Läroplansarbetet inleddes hösten 2013 med att kollegiet fick fundera på skolans verksamhetskultur samt tillsammans göra upp riktlinjer för vårt kommande utvecklingsarbete. Målsättningen för vår strävan formulerades som: Att inom ramen för vår verksamhetskultur kunna formulera en gemensam pedagogisk grundsyn, som bottnar i en ny syn på lärande och en syn på eleverna som enskilda individer.

Vid en fortbildningseftermiddag fick kollegiet jobba i sex grupper under rubrikerna samarbete, olika-unika, stöd för lärande, ansvar, elevers & föräldrars delaktighet samt hållbar utveckling. Varje grupp brainstormade kring vad som fungerar bra i vår skola samt vad som kunde förbättras och hur. Samtliga grupper dokumenterade sina idéer, vilka finns sammanfattade under följande länk.

Grönflagg

Resultat från fortbildningsdagen

Flera initiativ förverkligades i rask takt redan läsåret 2013-2014; bl.a. ”husmoderns kvart”, den klassvisa ”julpysseltimmen” samt en klassföreståndartimme där alla skolans elever fick framföra sina önskemål gällande hur skolans utrymmen kunde göras trivsammare samt hurudana arbetsmetoder de upplever som effektivast. Fina förslag kom fram, och många av dem ledde fort till konkreta och synliga resultat. Pingisbord både inomhus och utomhus, en vattenautomat samt mer sittplatser i korridorerna var några av de trivselhöjande åtgärder som uppskattades högt av eleverna. Se länken nedan.

Pingis

Elevernas delaktighet

Vad gäller undervisningen önskade sig eleverna mer IKT och mer elevaktiverande arbetsformer med fokus på samarbete och kommunikation. Dessa önskemål har tagits tillvara av kollegiet.Dator

Också föräldrarnas delaktighet lyftes fram i samband med ett föräldramöte i årskurs 7, där temat var de ungas tilltagande nätanvändning samt hemmens och skolans ansvar. Föräldrarnas funderingar kring IKT:s roll i undervisningen samt konsekvenserna av t.ex. sociala medier dokumenterades.

 Nätdiskussionens resultat

 Den redan tidigare etablerade miljögruppen tog initiativ till ett systemPappersinsamling där felaktiga kopior återanvänds i klasserna.

Sossenmästerskapet i pingis avgjort!

Efter en paus på 7-8 år spelar man åter pingis i Sossen. Hem och Skola och elevkåren har satsat pengar i ett par innebord och redan på sensommaren fick skolan ett utebord med stöd av Brita Maria Renlunds stiftelse. Det visade sig under senhösten att väldigt många elever var intresserade av att spela; en del bara som ”sällskapsspel”, medan andra ville satsa något mera och gick med i en nystartad klubb. Just nu spelar så många pingis att elevkåren har att ta ställning till hur man borde arrangera nöjet, så att alla smidigast kan tänkas få spela. Ett trevligt sätt att hålla i gång är ju också rundpingisen, som för den oinsatta kan se ganska märklig ut. Rundpingis kan spelas med flera olika regler men huvudsaken här är att hålla igång runt pingisbordet och förstås hålla bollen ”vid liv”.

Efter sportlovet startade pingismästerskapet i Sossen. Hela vinterterminen hade det funnits möjlighet att träna, då klubben varit i gång i princip två dagar i veckan. 20 elever anmälde sig slutligen för turneringen. Bland dessa avancerade sex till en slutspelsrunda, som spelades 24.3. Segrare i turneringen blev Aron Engblom från 8d, som vann alla sina matcher. Om silver och brons spelade Nico Pesu och Adiel Lemberg, där Nico drog det längre strået.

Prisutdelningen skedde direkt i samband med turneringen. En vandringspokal, som donerats av ÅU, har Aron dock att vänta på, eftersom inskriptionen tar sin tid.

Pingis

Tobias demonstrerar serve.

Victor

Viktor är beredd att ta emot.

Adiel

Segraren Aron och trean Adiel möts .

 

KeN

Publicerat i Hem

ÄGG ELLER HÖNA – FÖR DET KAN VÄL INTE VARA TUPP?

 Ägg eller höna

ABC-bokens tupp. Tecknare:             Sara Korhonen.

Läsning är väl med skrivning något bland det primäraste i skolarbetet. I alla läroämnen förväntas vi kunna ta för oss av texten och nyttja den. Därför är det också en färdighet vi bör hålla uppe och ha som mål att ständigt träna till det bättre. Läsningen ska dessutom vara både till nytta och nöje.

I modersmålet och språkundervisning överlag möter vi ofta skönlitteraturen. Läroämnet heter ju faktiskt  modersmålet och litteraturen. Här får eleven möjlighet att bekanta sig med olika genrer och i viss mån också med litteratur från olika kulturer – åtminstone littereratur som behandlar olika kulturer.

Det har under en längre tid dryftats i vilken mån de unga läser och har lust att läsa. Förstår de sig alls på värdet i skönlitteraturen? Här som i alla andra ämnen har läraren ett stort ansvar. Hur ska hen på ett lämpligt sätt göra reklam för läsandet, speciellt nu då det finns en mängd konkurrerande verksamhet!

S:t Olofsskolan har på senare tid haft ett antal projekt, som betonat läsning och ibland speciellt skönlitteraturen. De senaste två åren har vi introducerat ett läsprojekt, som har fått ett gott mottagande och säkert kommit för att stanna en längre tid. Båda gångerna har vi läst i fyra veckor under fem 70 minuters block.

I skolans förhållandevis välförsedda bibliotek har eleven kunnat välja bok bland ett antal genrer. En hemaktiverande möjlighet var att rådfråga vad föräldrarna läste i motsvarande ålder och då ha boken med hemifrån. På det första läspasset berättade framför allt läraren men nog också eleverna något om sitt förhållande till boken. Därefter kom man igång med läsandet. Under pass nr 2 var det dags att fundera ut ett ”litterärt” namn för gruppen (fritt sammanställd på 15-20 elever). Småningom då man kommit längre i boken aktualiserades huvudpersonen. Senare blev det att söka fram beskrivande citat, dessutom fick var och en högläsa ur sin bok. Och snart skulle hela läsupplevelsen för en del elevers del kommenteras i uppsatsskrivning. Avslutningsvis fyllde eleverna även i en enkät som berörde läsvanor. Här följer några plock bland elevernas kommentarer och valda citat.

Olika gruppers namn:

IMG_1752IMG_1753
IMG_1747IMG_1746

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statistik:

(Klicka på bilden så blir den större!)

Diagram

Diagram forts.

 

Elevers kommentarer:

”Det har påvisats i flera undersökningar att flickor läser i medeltal bättre och mera än pojkar. Personligen är det här lätt att instämma med, själv läser jag böcker endast om jag absolut måste, men min syster tycker om att läsa romaner och annan skönlitteratur på fritiden. Delvis beror detta på min brist på tid p.g.a. min hobby, men jag borde nog offra mera av min fritid åt läsning, som pojkar överlag.

… Året är 2015, och pojkar ligger alltså skolår bakom flickor i läsning och läsförståelse. Man skulle kunna komma fram med en massa ursäkter om varför situationen är som den är, men orsaken ligger i vårt samhälle. Vi måste forma om pojkarnas uppfattning om läsningens betydelse, att få dem att ta fram en bok, istället för en playstation-kontroller. Vi måste få människorna att förstå att läsning inte är ett tvång utan en otroligt fin kunskap och upplevelse. Jag litar på vårt samhälle, även om jag inte vet hur länge det kommer att ta, tror jag att vi kan nå detta mål.”                                                                                                                                                   Kasper Grönroos 9cKasper Grönroos

 

 

 

bild 3 teknikens framfart

Teknikens framfart.                       Tecknare: Fanny v. Schantz.

”… Varför sjunker då läsintresset? Man kan påstå att det beror på att böcker inte ses som ett nöje på samma sätt som t.ex. dataspel, utan mera som något obligatoriskt. Känslan av att man ”måste” göra något avskräcker många från läsning i allmänhet. Det finns naturligtvis andra orsaker till pojkarnas svaga läsintresse. Könsrollerna sägs påverka situationen massivt. Att satsa på skolan och läsa böcker ses som något kvinnligt, och den värsta förolämpningen är ju att jämföras med en kvinna.

Därför ser många spel, på samma sätt som andra ser böcker, som ett sätt att ”fly” den riktiga världen och skapa något eget. Jag tror alltså inte böckerna kommer att glömmas bort värst snabbt, eftersom det visst är en helt annan upplevelse att få på riktigt ”skapa” världen med dem, eftersom man inte får någon bild på den i förväg. Böcker har nog en plats i de flesta hjärtan och kommer troligtvis stanna där länge ännu.”

                                                                                                        Fanny v. Schantz 9b Fanny v. Schantz

 

 

 

”Jag kan inte själv påstå att jag läser tillräckligt. Egentligen läser jag bara romaner då de blir tvingade i min hand. Jag skulle kunna skylla på brist på tid på grund av hobby eller något annat, men egentligen är det bara brist på vilja och koncentrationsförmåga. Min brist på vilja kommer mest från att jag på senare tiden inte har hittat någon serie jag gillat. Jag skulle vara tvungen att hitta en ny Harry Potter. Det är en fantastisk serie för att få barn och ungdomar att läsa. Själv har jag läst hela serien tre gånger, bara det att man läser en serie av böcker två gånger till säger ju något om dess kvalité. När man läser så fängslande böcker finns det inget annat man vill göra. Ett annat bra exempel på en sådan bok är Jag är Zlatan Ibrahimović. Med sina 432 sidor är den lysande för att få upp läsuthålligheten. Boken om Zlatan både intresserar och fångar, själv läste jag ut den på fem dagar efter att jag hade fått den…

Många har sagt att pojkar läser mindre än flickor på grund av någon slags social press på att verka ”cool” eller någon så kallad ”antipluggkultur”. Visst kan det stämma men jag tror att det också bara är att pojkar är mindre intresserade eller inte orkar söka efter passande material. Flickor har säkert också mer motivation och engagemang. Desto mer man är insatt i något, desto mer intresserad blir man. Så är det vanligtvis i mitt fall, därför blir man starkare i de ämnen man gillar medan de man inte är lika intresserad av faller på efterkälken.

Men hur ska vi få pojkar att bli mer intresserade av läsning och skönlitteratur? Jag tror det skulle vara mycket simplare än vi vill tro; mer läsning i skolan och bara mer läsningsinriktad skola.”                                                                            Isak Palm 9b

Isak Palm

 

 

 

 

”För hundra år sedan var det lyx att få gå i skola och lära sig läsa och skriva. De som inte hade råd med det, fick stanna hemma och sköta om hushållet. Idag har situationen förändrats även om skolgången är gratis, och man har möjlighet att utbilda sig till vad som helst. Idag ser man sällan pojkar i tonåren, som är intresserade av läsning och litteratur, inne i biblioteket, vilket jag tycker är synd… De finlandssvenska flickorna läser betydligt mera än de finlandssvenska pojkarna. Varför är det så? Är det så att mammorna visar större intresse för läsning än papporna i hemmen, och därför ger pojkarna en bild av att läsning är en feminin handling?

Personligen tycker jag att alla skolor borde ha läsprojektveckor ett par gånger om året, eftersom det är ett strålande sätt att väcka intresset för böcker hos elever. I vår skola började vårt andra läsprojekt nyligen. Då kunde jag se hur koncentrerat pojkarna läste sina böcker. Även lärarna visade gott exempel, de läste intensivt sina egna böcker. Det är aldrig för sent att påbörja en ny bok. Föräldrarna borde ordna tid till sina barn för läsning och hjälpa till med att välja en lämplig bok. Pojkarnas intresse för läsning kan öka, bara någon uppmuntrar och stöder dem, ifall det annars känns jobbigt för dem att läsa.”                                                                                                                                                                                                                                            Viola Järvinen 9a

viola järvinen

 

 

 

 

Önskedrömmen.

Önskedrömmen.                                                                     Tecknare: Nadja Frantzén.

”… Jag själv tycker att läskunnigheten är mycket viktig inom allt, den behövs för att lära sig och för att få arbete och en bra plats i samhället. Jag tycker att alla i hela världen borde ha samma rätt till att lära sig läsa.I Finland tror jag att pojkar inte är intresserade av läsning främst för att de inte ser män som läser böcker i vardagen. Ända sedan vi var små var det oftast mamma som läste ”godnattsagor”, dagistanten läste berättelserna i dagiset och lärarinnan lärde i skolan. Pojkarna har helt enkelt ingen manlig förebild som läser. De har alltså lärt sig att ”bara” kvinnor läser böcker. Detta är mycket konstigt, varför skulle inte män kunna läsa ”godnattsagor” eller arbeta på dagis?Ett bra sätt att få pojkar börja läsa kunde vara att man ger dem en pekplatta som bara är menad för att läsa med och som inte har några spel i sig. Detta kunde fungera eftersom pojkar oftast drar sig till all slags elektronik?”                                                                                                                                                                                                                         Nadja Frantzén 9b

Nadja Frantzén

 

 

 

 

”Är läsningen inte i allas intresse? kunde man undra efter att ha läst om ungas läsintresse. Läskunnigheten kom till en del kolonier först så sent som på 1900-talet. Där tog man gladeligen emot denna kunskap, men tyvärr fanns det inte resurser att lära alla analfabeter att läsa. Men vad i hela världen har hänt i de västerländska länderna då man börjar ”ge upp” kunskapen i läsning?  ”Läsmotivationen” klassificerar jag som initiationen att ta upp en bok självmant och börja läsa den på egen hand, utan påverkning av lärare eller föräldrar. Men varför går denna motivation tillbaka så kraftigt?  Är det nu så att unga människor inte vill läsa pga. möjligheter att göra någonting ”roligare och lättare” än att anstränga sin stackars hjärna och lära sig nya ord? Mitt svar är, JA! Om t.ex. jag inte skulle ha min dator, så skulle jag vara på telefonen, om jag inte skulle ha telefonen, så då först skulle jag antagligen läsa. Människan avstod från att läsa pga. att chansen att underhålla sin hjärna blev mycket lättare än tidigare. Förr så måste du läsa en bok, som vi säger var 400 sidor lång och det tog ett antal timmar t.o.m. för den snabba, men nu kan du ”se” boken på film, som tar 2 h att plöja sig igenom. Jag själv som stereotypiskt finlandssvensk pojke ser att läsningen är kraftigt bunden till skolan och skolarbetet.  Jag sätter inte problemet på föräldrarnas axlar, men det är bokens fel. Nu undrar ni säkert varför jag skyller på en bok, nå det är faktiskt innehållet som intresserar pojkar. T.ex. böcker som intresserar mig är sci-fi baserade. Dessa böcker finns det ett stort utbud av. Men om du t.ex. tycker om fotboll, som en stor del av pojkarna gör, så är du illa ute. Det finns helt enkelt inget utbud mera än en Zlatan-biografi och något annat. Jag tycker ändå att undervisningen i modersmål är resultatgivande och bra och t.ex. läsprojekt har engagerat många elever och det är fantastiskt.”                                                                                                                                                                                      Jocke Edman 9b

Jocke Edman

 

 

 

Exempel på citat:

John Stephens; Rubinernas bok: ”Varje dag bestämmer vi själva vilka vi är, genom det vi väljer att göra.”

Kristin Cashore; De Utvalda: ”Jag är ingens spion, utom min egen.”

Maria Turtschaninoff: Maresi… :”Att läsa har alltid hjälpt mig att förstå världen bättre.”

Melvin Burgess: Vild och vacker: ”Jag tror världen är full av underbara saker, mystiska saker som ingen människa nånsin kan förstå.”

Cecily von Ziegesar; Gossip girl : ”Hela världen är en scen.”

Veronica Roth; Insurgent: ”Det är egoistiskt att vara nyfiken.”

Jonas Jonasson; Analfabeten som kunde räkna: ”Nu är det väl ändå hög tid jag lär dig läsa.”

Jonas Jonasson; Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann: ”Ålder är bara en siffra.”

Jo Nesbo; Fladdermusmannen; ”Allt man har lagt bakom sig sätter sina spår.”

Laura Trenter: Hjälp! Rånare! : ”Jag tror inte att det är särskilt många som blir riktiga hjältar om de inte har haft det riktigt svårt någon gång.”

Anne Cassidy; Tid att dö: ”Var försiktig med vad du önskar dig.”

Thomas Buregenthal; Pojken som överlevde förintelsen: ”Vi åt det bröd vi hade kvar och slickade i oss en handfull snö. Det var vår frukost.”

Jan Guillou; Ondskan: ”Man måste använda andra metoder än våld om man ska slåss mot djävulskapet.”

David Lagercrantz; Jag är Zlatan Ibrahimovic: ”Det finns bara en Zlatan.”

Maria Turtschaninoff; Maresi… : ”Jag vill växa upp och se vad världen har att erbjuda mig och vad jag har att ge världen.”

Jay Asher; Tretton skäl varför: ”Sanningen är det som du inte kommer att glömma.”

Peter Barlach; Dubbelfel: ”Men tiden går och livet hittar nya vägar.”

Liza Marklund; Lyckliga Gatan: ”Kanske fanns hon ännu kvar i vinden, men hennes ord var borta.”

John Green; Förr eller senare exploderar jag: ”Någras evigheter är längre än andras evigheter.”

Martin Jern; Så värt: ”Jag vill leva ett liv värt att dö för.”

Elin Nilsson; Flyt som en fjäril, stick som ett bi: ”Lycka till med livet, det lär du behöva.”

Serien av utplockade citat är lång och talande men många representativa är ändå bortlämnade. All denna visdom hittar man i böcker – och mycket till!

Serien av citat avlutas med ett sista, som i detta sammanhang beskriver kärnan i hela projektet:

Martin Jern; Så värt: ”Tjejer är som böcker för killar; gillar de inte utsidan tar dom inte reda på insidan.”

 

Olika gruppers namn:

IMG_1750IMG_1749IMG_1770IMG_1769IMG_1748

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bland alla inlämnade citat utlottades biobiljetter! 

 

KeN

Publicerat i Hem

TEMADAG

Vänskap, samarbete, respekt och tolerans   

 – lösenord för en lyckad gemenskap

Torsdagen den 12 februari, dvs. just före vändagsfirandet ordnades en temadag i S:t Olofsskolan. De 350 eleverna uppmanades ta med sig en gammal tygbit, en kopp och gott humör. Dagen före berättades det att det skulle finnas tre stationer runt om i skolan, som man skulle besöka klassvis.  På tredje våningen var det olika workshoppar, i K-huset (skolans tilläggsflygel där också Arbis finns) skulle alla lära sig spela cup-sången och i gymnastiksalen skulle det hållas en föreläsning av Walter ry. Mer än så fick vi inte veta, så det skulle bli intressant att se vad man kunde få ut av det hela.

Schemat på väggen berättar var du ska finnas under temadagen.

Dagen började för de olika årskurserna på olika ställen. Sjuorna inledde i gymnastiksalen med Walter, åttorna på tredje våningen och niorna i K-huset. På dessa ställen ledde lärare verksamheten.  Vi hörde till dem som började dagen på våning 3 med en samarbetsövning, där vi indelades i grupper på ca fem elever. I den egna gruppen valde man en elev som fick i uppgift att muntligt beskriva en bild som föreställde en legokonstruktion. Gruppens uppgift var sedan att baserat på instruktionerna bygga upp en identisk figur som på bilden. Uppgiften var svårare än man trodde och man hade bara ca tio minuter på sig före nästa klass stod i tur. Det här var utan tvekan en sorts samarbetsövning och en övning i att ge goda instruktioner.

Se kort video, där samarbetet utövas.

Legoklossar var centrala då det gällde att träna samarbete. Den ena ger instruktioner utgående från en given modell, de andra bör följa dem till punkt och pricka.

Efter legobyggandet styrdes vi till bildsalen, där vi klippte ut små rosetter ur tygbitar som vi haft med oss. Rosetterna träddes sedan in i ett plastnät. Nätet var uppdelat i färgsektioner som senare skulle sys ihop till en regnbåge. Det skall bli intressant att få se slutresultatet, som borde bli ett väggskynke på omkring 5×2 meter. Denna rya i regnbågens färger symboliserar förstås respekt och tolerans mot alla läggningar och personligheter.

Se videon.

.bild 4abild 4bbild 4c     Alla bidrog med sin blomma i olika färger till den rya som småningom i regnbågens färger skall pryda skolans vägg. Toleransen får sitt fina uttryck. 

Härifrån hänvisades vi till geografisalen där ett blankt A4-papper väntade på varje pulpet. Vi illustrerade först ett bekant ansikte med begränsad tid på oss. Sedan lästes en mobbningsberättelse upp, och för varje förnedrande episod skulle man vika sitt papper. Pappret viktes minst 10 gånger, tills det inte mera gick att vika. Då tog liksom mobbningen slut. Poängen var att härefter vika upp papperet och inse att skrynklorna aldrig skulle försvinna, hur man än försökte släta ut dem. Dessa skrynklor symboliserade alltså de livslånga ärren som mobbning ger upphov till. En enkel övning som säkert blev i minnet!

Instruktionsvideo.

bild 3bbild 3cAntimobbningsövning. Ett slätt ark med ett ansikte på förvandlades efterhand till en tillskrynklad version av samma ansikte. Mobbning resulterar i sådana spår som aldrig går bort.

Nu var tredje våningens program avklarat och stegen styrde mot K-huset. Här var det dags att lära sig den kända ”cupsången” från filmen Pitch Perfect. Denna uppgift krävde tålamod, speciellt för dem som aldrig gjort det förr. Dock visade det sig vara en övning som nog de flesta gillade. Senare skulle det visa sig att hela skolan avslutningsvis gemensamt skulle ”koppa fram” sången och sjunga därtill.

Bild 5a

Helena Hartman instruerar rörelserna till cupsong.

Cupsång går ut på att med hjälp av en mugg göra en viss rytm till låten ”When I´m Gone”. Man gör rytmen genom att klappa, slå och flytta muggen framför sig i ett visst mönster så att olika ljud uppstår. Är du nyfiken på detta och vill lära dig själv, kan du gå in på YouTube där du säkerligen hittar en hjälpsam video. Vi övade serien i 40 minuter, stackars öron… men en fin samarbetsövning! Se även 8a i hårdträningvideon före finalen i gympasalen.

Bild 5b

Cupsången skulle övas.

Den sista destinationen för vår del blev gymnastiksalen där nuvarande eller före detta proffsidrottare och medverkande i Walter ry, Jan Wieland, Efe Evwaraye, Niki Otaru och Jasmin Showlah höll en presentation där diskussion i grupper ingick.

Bild 6aBild 6bBild 6c

Bild 6dWalter ry. diskuterar tolerans och respekt i smågrupper. Vänskapen tar sig uttryck i kompisgester.

Dessa personer med åtminstone delvis utländsk härkomst berättade för oss om rasism och diskriminering. De framställde sina åsikter fantasifullt, humoristiskt och personligt, vilket gjorde att alla elever lyssnade intensivt. I små grupper skulle man svara på olika frågor gällande t.ex. identitet och minoriteter. Förstås diskuterade vi också frågor om direkt rasism och mobbning. En bland oss funderade högt varför hon som ”ändå till hälften engelsk inte mobbas men nog sådana som till hälften är t.ex. somaliska”. Alla elever hade bra tankar och kunde framföra dem på ett mångsidigt sätt. Ledarna riktigt poängterade att det nu inte ges några felaktiga svar; bara olika syn på saker. Stämningen i salen var verkligen tät och fin. Redan här ett tack till Walter!

bild 7bbild 7a

Walter ry. hade egna slogans. Skolan fick sig ett diplom.

Skoldagen slutade alltså med att hela skolan framförde cupsång tillsammans, vilket fungerade mycket bra, trots att några hade sina tvivel. Du kan föreställa dig hur mäktigt det lät och såg ut, då hela skolan satt och spelade i takt med muggar och sjöng därtill. Avslutningen hade inte kunnat vara bättre, för just så här fick vi träning i ytterligare samarbete och vänskapen bara ökade där vi satt tätt intill varandra.

 

Sagt bland elever och lärare:

Sandra Nyström, Amanda Peltonen, Alina Drake, elever i åk 9:

  • Dagen var mycket bättre än en vanlig skoldag. Den var bra genomtänkt och föreläsningen var den bästa. Temadagar är alltid välkomna.

Jörgen Lindblom, gymnastiklärare i Sossen:

  • Jag kan ibland vara lite skeptisk mot temadagar, men den här var en toppen grej! Själv spenderade jag hela dagen i gymnastiksalen bland våra inbjudna föreläsare. De kunde sin sak då de fick eleverna att lyssna så noggrant. En fin helhet dessutom!

Matias Saarukka, slöjdlärare i Sossen:

  • Själv var jag en av dem som lärde ut cupsången. Det blev en högljudd dag fylld med buller och bång. Eleverna visade att de har lätt för att lära sig bara undervisningen är intressant. Avslutningen fascinerade förstås, då man själv först varit med om att lära ut stycket i smågrupp och sedan fick lyssna till slutresultatet.

Malin Eriksson, Linn Svanberg och Jenny Norkonvuo i 8D

 

KeN

Publicerat i Hem

Pysselklubb

Pysselklubb

 Tycker du om att klippa, limma och pyssla? Vill du lära dig nya tekniker att göra olika kort? Skulle du vilja göra smycken eller presenter själv? Kom med till pysselklubben och var kreativ! Vi träffas varje tisdag kl. 14.10-16 i handarbetssalen, start den 3.3.
Vi kan bl.a. prova på:
– smycken av Fimo-massa
– kort med konturtarror och 3D-teknik (födelsedagskort, konfirmationsinbjudan)
– baskunskaper i scrapbooking
– armband av garn och plastsnören
– påskpyssel
– morsdagspresent
– decoupage
– binda egna häften
Ni kan även komma med egna förslag och önskemål! Vi använder så mycket återvinningsmaterial som möjligt (wc-pappersrullar, äggkartonger, tapetmodellsböcker osv.)

Anmälan: janna.koivunen@gmail.com
Publicerat i Hem

Livia Fränkels bearbetade hälsning till skolorna inför 70 års minnet av befrielsen av Auschwitz

I dag för 70 år sedan, den 27 januari 1945, intog sovjetiska trupper koncentrationslägret Auschwitz och befriade de ca 7000 fångarna som ännu var i liv. Fasorna av nazisternas illdåd började spridas runt om i världen. Hitler hade uppnått sitt mål, att åstadkomma ett judefritt Europa! Detta genom etnisk rensning enligt löpande band – metoden. Människorna in – askan ut.

Synen som mötte de ryska trupperna var fasansfulla. Endast de få som lyckades gömma sig undan SS-männen lyckades med nöd och näppe klara sig. När ryssarna närmade sig Auschwitz, ville tyskarna skaffa undan bevisen på sina grymheter, och skulle tömma lägret.  Samtliga fångar beordrades att marschera iväg inåt landet, en marsch som idag är känd som ”dödsmarschen”. Det var en ohygglig vandring, där de som inte orkade sköts omgående av SS männen, oftast med en kula i nacken. Som tur var, hann de inte ta kål på alla och tack vare en svensk intervention (ett ingripande) fördes sedan en del till Danmark. Den 27 januari har av Europaparlamentet antagits som Förintelsens Minnesdag, Första gången 2005 högtidlighöll även FN denna dag.

Jag var inte längre i Auschwitz när ryssarna befriade lägret. Emellertid vill jag berätta för er hur det gick till när jag hamnade dit, en plats som med rätta anses vara helvetet på jorden:

Vi fördes bort en vacker försommarmorgon den 14 maj 1944 av tyskarna från gettot i Sighet – en liten stad där jag föddes.  Mor, far storasyster Hedi, och den 16 åriga Livia, alltså jag.  Efter en fasansfull 3 dagars tågresa i boskapsvagnar, utan mat och utan vatten, anlände vi till Auschwitz, där vi omgående skildes från föräldrarna som mördades samma natt. Mors sista ord till oss var: ta hand om varandra flickor. När vi följande morgon började fråga efter mor och far, skrattade man åt oss och visade bara på röken som kom från skorstenarna.

Familjeporträtt

 

Efter 6 veckors vistelse i Auschwitz blev vi uttagna till tvångsarbete och skickades iväg till Tyskland. Vi hamnade i Hamburg, där vi utförde slavarbete under 10 månader. I mars 1945 närmade sig de allierade och vi väntade på befrielsen. I sista minuten blev vi åter förflyttade och hamnade i ett annat helvete, KZ Bergen-Belsen. Brittiska trupper befriade detta läger den 15 april 1945, det blir alltså nu i vår 70 år också här. Denna dag ha vi fått livet tillbaka och min syster och jag betraktar dagen som vår andra födelsedag.

I juli 1945, på Svenska Röda Korset försorg, hamnade vi i Sverige. Här blev vi omhändertagna och våra trasiga kroppar och själar började så småningom läkas. Livet grep tag en. Jag gifte mig väldigt ung och skaffade familj. Vi skulle inte stanna i Sverige, målet var att utvandra till Israel när staten bildades, år 1948. Men, av olika skäl blev  färden inte av, och rötterna borrade sig allt djupare in i det nya landet. Familjen växte och vi kände oss mera hemma här. Vi kände också en viss trygghet och i vår barnslighet trodde vi att antisemitismen var utrotad för alltid!!

Men – ack vad vi bedrog oss. Idag 70 år senare känns läget för judarna värre i Europa än det har varit sedan andra  världskrigets slut. Med facit i hand, ångrar jag bittert att vår familj idag, är kvar i Sverige.

Jag är en gammal kvinna nu. Men, min almanacka för vårterminen är så gott som fulltecknad. Från Ystad till Haparanda reser jag omkring, träffar skolungdomar och varnar dem för vad som kan hända om man låter fördomarna och hatet ta över. Jag manar dem/er, att motarbeta ondskan, stå upp för mänskliga värden och för toleransen i samhället, visa CIVILKURAGE.

En ofta återkommande fråga från ungdomarna är; ”kan det hända igen? Mitt svar till dem är: etnisk rensning pågår dess värre konstant i olika hörn av världen. Men Förintelsen för det Judiska Folket kommer inte att upprepas. Vi är inte längre ett herrelöst folk, som man kan förfölja och utrota på ”löpande band!”

Vår skola är alltså privilegierad med denna 87-åring som vår vän. Hon har själv lidit i bl.a. Auschwitz och besökte skolan våren 2014 i en tillställning, som med elevers ord aldrig kommer att glömmas.

Livia intervjuas av elever våren 2014

Livia intervjuas av elever våren 2014

I bästa fall får också årets sjuor se henne, för om hon ännu ett par år hålls vid så god vigör som hon är idag, dyker hon kanske upp här åter och berättar sina upplevelser direkt för oss.

Till dess: civilkurage!

Kenneth Nygrén (KeN)

Publicerat i Hem

ÖPPET HUS DRAR BESÖKARE

Lördagen den 17 januari 2015 ordnade S:t Olofsskolan åter Öppet hus för alla intresserade. Man har på senare tid arrangerat dagen vart annat år. Dagen började med att rektorn, Christer Karlsson, hade infotillfälle för föräldrarna i gymnastiksalen. Redan då fanns det kanske 100 föräldrar på plats men under dagen skulle antalet nog fördubblas. Efter infon började lektionerna i ganska vanlig ordning och föräldrarna gick mest till sina barns undervisning för att följa med och kanske också ställa frågor. Vissa gick ändå genast till caféet där vi passade på att intervjua några av dem.

Första frågan gällde hur besökarna tycker om en Öppet hus – dag.

  • Det är roligt att föräldrarna får se hur skolan är på riktigt och följa med i undervisningen. Det är ändå en tid sedan man själv gått i skola, sade Patrik Palm.

Alla utom en av besökarna hade varit i den här skolan förut antingen som elev eller tidigare på Öppet hus. De tycker att skolan ändå inte har förändrats så mycket sedan de själva var elever, men mera hjälpmedel har det förstås kommit i undervisningen. En av mammorna vi intervjuade var Annica Saarela och hon sade:

  • Skolan har nog blivit mångsidigare, friare och man måste inte mera plocka lingon till skolan”.

Flera av de intervjuade tyckte också att förhållandet mellan lärare och elev nog utvecklats till det bättre. Vi ville också veta vad de tycker om mobilbruk under lektionstid, eftersom det varit så mycket debatt om den saken. De flesta tyckte att mobilen kunde vara bra om den används på rätt sätt, men tror att det inte alltid kan lyckas. Annica Saarelas åsikt var här tydligast:

  • Absolut inte! Om den används rätt är det okej, men det lyckas knappast.

De intervjuade tyckte att skolans utrymmen är helt bra. De var också imponerade av att skolan skaffat rastsysselsättning i form av olika spel.

  • Helt okej utrymmen; pingisbord och andra spel är bra för eleverna, sade Annemari Andrésen.

Annemari AndresenErnst Nyberg

 

 

Annemari Andrésen och Ernst Nyberg fick vi tag på i biblioteket. De tyckte båda att skolan förändrats till det bättre.

I caféet var det ofta överfullt och ibland hela 20 personer i kö för att få sig en munsbit av allt som elevkåren hade bakat. Elevkårens kassa fick nog ett rejält tillskott. Men också i klasserna satt det ibland upp till 15 personer extra, som ville följa med dagens undervisning och förstås se hur de egna barnen tar del av den. Hela intrycket av dagen var gott. Modersmålsläraren Kenneth Nygrén var glad att han hela tiden hade lika många vuxna som ungdomar på sin undervisning. Han tyckte också om att få berätta om vad eleverna just nu höll på med och uppskattade då de vuxna ville ställa mera frågor.

  • Kan hända att eleverna, av förekommen anledning, var något lugnare än vanligt, menade han.

WP_20150117_001

             I klassrummen fanns det lika mycket föräldrar som elever.

Rasmus Andersson, Aron Engblom och Axel Ahlskog i fadderklassen 8d

 

KeN

Publicerat i Hem

Kompensationsledigt i huslig ekonomi

LEDIGA VECKOR I HUSSA TILLVAL VÅREN 2016

Åk 8

VECKA    MÅNDAG åk 8      

2             11.1

5               1.2

9             29.2

12            21.3

17            25.4

20            16.5

 

Åk 9

VECKA     MÅNDAG          ONSDAG

1                4.1

4              25.1                       27.1

7              15.2                       17.2

11             14.3                       16.3

15             11.4                       13.4

18               2.5                         4.5

21              23.5                       25.5

Öppet hus lördag 17.1.2015

Lördag 17.1.2015 har skolan öppet hus för föräldrar. Vi samlas först i gymnastiksalen kl. och därefter får man gå till det undervisningsutrymme som man själv önskar. Lektionerna är 45 minuter långa denna dag.

Välkomna!

Publicerat i Hem