Våren 2015
Temadagen den 12 februari utgjorde ett viktigt inslag i vårt arbete för en verksamhetskultur, där jämlikhet, respekt och samarbete har en central roll. Läs mer om denna fina dag i skolans blogg!
Tidigare i år genomfördes en enkät via Wilma, där kollegiet fick ge synpunkter på hur de dittills upplevt läroplansarbetet och vilka konkreta effekter det haft på deras egen verksamhet. Även frågor gällande arbetsgemenskapen samt samarbete berördes. Svaren gav läroplanskoordinatorerna värdefull information inför planeringen av det fortsatta arbetet.
Läroplansreformen förutsätter en förändrad syn på kunskap och undervisning samt en syn på eleven som delaktig, undersökande och kreativ. För att den nya läroplanen skall få fotfäste och verkligen påverka arbetet i klassen bör alla fundera kring hur synen på lärande samt den mångsidiga kompetensen kan ta sig uttryck i det egna undervisningsämnet.
Alla lärare fick därför i januari och februari till uppgift att försöka konkretisera den nya läroplanens huvudtankar i sin egen verksamhet, genom att planera och genomför ett arbetspass, en lektion eller en större helhet som till olika delar följer den nya läroplanens anda. Resultaten av denna ”pilot-verksamhet” presenterades vid en fortbildningseftermiddag i mars, där olika didaktiska metoder demonstrerades i ämnesgrupper.
Det konstaterades att lärare i olika ämnen kan lära sig av varandra och att vi bör utnyttja det kunnande som finns i vårt kollegium. Samtliga pilotprojekt kommer därför att dokumenteras i en ”didaktisk idémapp”, som finns tillgänglig för alla på skolans lärarserver. Denna kommer förhoppningsvis att vara till nytta då arbetet med ämnesövergripande lärämnen vidtar senare i vår.
Hösten 2014
Från och med hösten 2014 utsågs två lärare som tillsammans med rektor deltar i Oppiva ops-läroplansfortbildningar arrangerade av Utbildningsstyrelsen och Åbo stad. Skolans läroplansarbete följer de riktlinjer och den tidtabell som ges från finskt håll, och läroplanskoordinatorernas uppgift är att förankra den nya läroplanen i kollegiet.
Under hösten hölls därför tre fortbildningstillfällen i skolan, där kollegiet i mindre grupper tog sig an Kapitel 2.2, 2.3, och 4 i de allmänna delarna av den nationella läroplanen. Diskussionen kring värdegrunden och synen på lärande utmynnade i nedanstående dokument, som skall fungera som rättesnören för undervisningen och fostran i vår skola.
Värdegrunden och Synen på lärande
Som ett led i strävan att göra eleverna mer delaktiga i sitt eget lärande fick samtliga elever under hösten reflektera kring hur de lär sig bäst i olika ämnen samt hur de kan lära sig av varandra. Som stöd för reflektionen fick eleverna på en klassföreståndartimme fylla i följande blankett. Elevernas synpunkter kan fungera som stöd vid utvecklingssamtal samt vid utarbetandet av undervisningsarrangemang för elever i behov av mer stöd.
Elevers lärande, länk till blanketten som eleverna fyllde i
De sju kompetenserna (Kapitel 3.3), som skall genomsyra samtliga läroämnen, bearbetades i expertgrupper och hemgrupper. Här under syns en bild på de olika kompetensområdena. Klicka på bilden för att få den större.
Kollegiet kom fram till att förmåga att delta och påverka (kompetens nr 7) samt förmåga att tänka och lära sig (kompetens nr 1) är de mest centrala.
Vissa frågeställningar framstod som speciellt utmanande för vår skola:
- Hur få eleverna att känna sig delaktiga i skolan, samhället, Finland, den globala gemenskapen? Hur locka fram entreprenörskap?
- Hur ge eleverna djupare kunskap (visdom), och färdigheter att omsätta kunskaperna i praktiken?
- Visdom -> balanserade individer som kan tackla de utmaningar som livet och arbetslivet ställer
- Hur bemöta elevernas egoism och bekvämlighet?
- Hur hantera den tilltalande nätanvändningen, som tar elevernas tid och intresse?
- Hur lyckas med ämnesintegreringen (t.ex. vad gäller multilitteracitet)?
- Schematekniska frågeställningar
- Helhetssyn krävs av oss lärare
Nedan finns utmaningarna schematiskt sammanfattade:
Våren 2014
Den nya läroplanens syn på elevvården dominerade arbetet under vårterminen efter att den nya lagen om elevhälsan hade trätt i kraft. Under en lördagsfortbildning jobbade kollegiet i mindre grupper för att uppdatera den skolvisa läroplanens texter vad gäller bl.a. stöd för lärande, säkerhet, antimobbningsarbete, skolfrånvaro samt ordningsregler. Även eleverna och deras vårdnadshavare var delaktiga i utarbetandet av den slutliga versionen av skolans nya ordningsregler.
Det beslöts också att den nyinrättade gemensamma elevvårdsgruppen skulle utarbeta en årsklocka för att synliggöra olika aktörers insatser för elevhälsa och –trivsel. Denna kommer årligen att uppdateras.
Hela kollegiet fick på våren ta del av en föreläsning av Malin Gustavsson kring temat jämlikhet och genusneutral pedagogik.
Hösten 2013
Läroplansarbetet inleddes hösten 2013 med att kollegiet fick fundera på skolans verksamhetskultur samt tillsammans göra upp riktlinjer för vårt kommande utvecklingsarbete. Målsättningen för vår strävan formulerades som: Att inom ramen för vår verksamhetskultur kunna formulera en gemensam pedagogisk grundsyn, som bottnar i en ny syn på lärande och en syn på eleverna som enskilda individer.
Vid en fortbildningseftermiddag fick kollegiet jobba i sex grupper under rubrikerna samarbete, olika-unika, stöd för lärande, ansvar, elevers & föräldrars delaktighet samt hållbar utveckling. Varje grupp brainstormade kring vad som fungerar bra i vår skola samt vad som kunde förbättras och hur. Samtliga grupper dokumenterade sina idéer, vilka finns sammanfattade under följande länk.
Resultat från fortbildningsdagen
Flera initiativ förverkligades i rask takt redan läsåret 2013-2014; bl.a. ”husmoderns kvart”, den klassvisa ”julpysseltimmen” samt en klassföreståndartimme där alla skolans elever fick framföra sina önskemål gällande hur skolans utrymmen kunde göras trivsammare samt hurudana arbetsmetoder de upplever som effektivast. Fina förslag kom fram, och många av dem ledde fort till konkreta och synliga resultat. Pingisbord både inomhus och utomhus, en vattenautomat samt mer sittplatser i korridorerna var några av de trivselhöjande åtgärder som uppskattades högt av eleverna. Se länken nedan.
Vad gäller undervisningen önskade sig eleverna mer IKT och mer elevaktiverande arbetsformer med fokus på samarbete och kommunikation. Dessa önskemål har tagits tillvara av kollegiet.
Också föräldrarnas delaktighet lyftes fram i samband med ett föräldramöte i årskurs 7, där temat var de ungas tilltagande nätanvändning samt hemmens och skolans ansvar. Föräldrarnas funderingar kring IKT:s roll i undervisningen samt konsekvenserna av t.ex. sociala medier dokumenterades.
Den redan tidigare etablerade miljögruppen tog initiativ till ett system
där felaktiga kopior återanvänds i klasserna.
