Artikeln är hämtad från: https://forskolan.se/gor-film-med-greenscreen/
IKT-handledaren Emma Gustafsson på Stensjöns förskola i Mölndal tipsar om hur man kan bygga en greenscreen-studio och förvandla barnen till tidnings- och tv-reportrar.
1 Både film och fotografi
Barngruppen delades upp i två grupper. De yngre barnen (3–4 år) fick i uppdrag att vara tidningsreportrar och jobba med stillbild och redigering medan de äldre (5–6 år) fick filma och agera tv-producenter. Projektet förbereddes genom att pedagogerna byggde två kubformade utrymmen till varje grupp, försedda med väggar av färgade lakan.
2 Grön studioteknik
Tv-producenterna arbetade både i en stationär green-screen studio täckt av gröna lakan och en portabel variant bestående av en resväska fylld med lakan att spänna upp där reportaget skulle äga rum.
Green-screen teknik är den som används under väderleksrapporter på tv, då kartorna framträder med hjälp av digitala bilder som exponeras på en grön yta. I det här fallet användes appen ”Green Screen by Do Ink” för att åstadkomma den effekten.
Bio i kub Foto: Stensjöns förskola
Grön studioteknik Foto: Stensjöns förskola
Äventyrliga fonder Foto: Stensjöns förskola
Redigering för de små Foto: Stensjöns förskola
3 Äventyrliga fonder
De stora barnen gjorde bland annat reportaget ”Vad är ett museum?”, en intervju med förskolans vaktmästare och en film där handdockor reste på äventyr som utspelade sig framför fonder som föreställde New York och en vulkan. Slutligen spelade de in en film där de yngre barnen filmades när de lekte Bockarna Bruse. Även pedagogerna deltog i projektet, utklädda till olika sagofigurer.
4 Redigering för de små
Tidningsgruppen fotograferade och redigerade sin tidning tillsammans med lärarna. De använde surfplattor, en projektor och appen Pic collage där man kan göra sin egen layout; förstora och förminska bilder och välja olika färger och mönster. Ibland projicerades redigeringsprogrammet på en vägg så att alla kunde vara med och arbeta samtidigt.
5 Bio i kub
Grupperna samlades med jämna mellanrum för att prata om vad de hade gjort, om intervju- och presentationsteknik och om språkliga begrepp som redaktion och journalistik. Slutligen visades filmerna upp i ”kub-biograferna” och de äldre barnen fick titta på de mindre barnens tidningar.
av Anna-Karin Hallonsten