Identifiering av stödbehov i Åbogymnasier
Man strävar efter att identifiera studerandenas eventuella stödbehov både i början av studierna och systematiskt under hela gymnasietiden. Genom överföring av information från den avlämnande läroanstalten , läs- och skrivscreeningar , ämnesvisa nivåtest samt fortlöpande pedagogisk observation skapas en helhetsbild av den studerandes situation och behov av stöd.
Hela gymnasiets personal ansvarar för att identifiera behovet av stöd. Om en lärare känner oro för en studerandes lärande, ork, frånvaro eller beteende, ska man alltid reagera. Uppföljning av frånvaro och att ingripa i den är en central del av det förebyggande stödet för studierna. Frånvaro är ofta ett av de första tecknen som förebådar svårigheter i studierna.
Personalen stödjer studerandenas initiativförmåga att uttrycka sitt behov av stöd och främjar en verksamhetskultur som uppmuntrar till att söka hjälp.
Läs mer: Skolengagemang och ingripande vid frånvaro
Vad kan du göra om situationen väcker oro:
- Fråga hur den studerande mår
- Informera grupphandledaren och vid behov vårdnadshavaren om oron
- Konsultera grupphandledaren, ämnesläraren, studiehandledaren eller specialläraren
- Sammankalla en pedagogiskt palaver (PP) eller vid behov ett möte med en sektorsövergripande expertgrupp (MAR-möte)
- Vägleda den studerande vidare exempelvis till specialläraren eller studerandevården
Personalen uppmuntrar de studerande att själva berätta om sina utmaningar, att aktivt ta ansvar för sina studier och att agera på eget initiativ.
Läs mera:
Överföring av information i övergångsskedet
I övergångsskedet strävar man efter att så tidigt som möjligt få information från den grundläggande utbildningens läroanstalt om stödbehoven hos studerande som inleder sina gymnasiestudier. Detta görs för att de stödarrangemang som behövs ska kunna inledas omedelbart.
Dokument som rör det individuella stödet överförs via ett elektroniskt system inom Åbo stad. Information om studerande från andra kommuner överförs inte automatiskt, utan det är den avlämnande skolans ansvar att tillhandahålla dessa uppgifter.
Gymnasiet har även rätt att begära information från den grundläggande utbildningen som är väsentlig för anordnandet av undervisningen. Att begära information är särskilt viktigt i situationer där uppgifterna inte har överförts automatiskt, och där tilläggsutredningar behövs för att kunna ordna stöd för den studerande.
Screeningar och tester
Utöver uppföljningen av hur den studerandes studier framskrider kan inlärningssvårigheter identifieras till exempel utifrån screeningar och tester. I gymnasierna i Åbo deltar alla första årets studerande i en screening av läs- och skrivsvårigheter i början av studierna. Efter screeningen kallas en del av studerandena till en individuell läs- och skrivtestning. Som en del av bedömningen av stödbehovet kan man också intervjua den studerande och hens lärare. Ämneslärarna har därtill möjlighet att göra egna screeningar och inledande bedömningar, såsom matematiska screeningar.
Uppföljning av hur studierna framskrider
Enligt gymnasielagen ska den studerandes stödbehov bedömas i början av studierna och fortlöpande under hela studietiden. Den studerandes lärande följs upp och stöds som en del av undervisningen, bland annat genom mångsidiga undervisningsmetoder, arbetssätt och handledning. Man uppmärksammar eventuella stödbehov i samband med undervisningen i alla ämnen. När ett stödbehov observeras diskuterar ämnesläraren med den studerande om utmaningarna i anslutning till studierna samt stödbehovet, och ger det stöd som behövs.
Bedömningen av stödbehovet görs i samarbete med den studerande och vid behov med vårdnadshavaren och andra sakkunniga (till exempel studerandevården) med den studerandes samtycke. Målet är att identifiera stödbehoven i ett tidigt skede och säkerställa att den studerande får tillräckligt med stöd för sina studier.
Verksamhetsmodellen för tidig identifiering av stödbehov i Åbogymnasierna
I Åbogymnasierna tillämpas en verksamhetsmodell för tidig identifiering av stödbehov. Syftet med modellen är att säkerställa att problem i studierna eller studiernas framskridande upptäcks i tillräckligt god tid. Enligt modellen håller grupphandledaren, studiehandledaren och specialläraren regelbundna möten för tidigt stöd. Under dessa möten följer man upp studiernas framskridande och stödbehoven hos första och andra årets studerande samt kommer överens om ändamålsenliga fortsatta åtgärder utifrån situationen.
Under det första studieåret:
Under period 1 fyller de studerande i en inledande enkät under grupphandledningen. I blanketten ber man om tillstånd att vid behov dela information med grupphandledaren, studiehandledaren, specialläraren samt yrkesutbildade personer inom studerandevården.
Efter period 2 samlar grupphandledaren in respons från ämneslärarna med ett Wilma-meddelande, varefter grupphandledaren, studiehandledaren och specialläraren samlas till ett möte. Man kommer överens om arbetsfördelningen och eventuella fortsatta åtgärder för de studerande som lyfts fram. Grupphandledaren har ett samtal med de studerande och kontaktar vårdnadshavare vid behov. Vid behov kan man också ordna en pedagogisk palaver (PP) eller ett möte med en sektorsövergripande expertgrupp (MAR).
Efter period 4 genomförs en motsvarande process som efter den andra perioden. Syftet är att följa upp situationen och reagera på eventuella förändringar.
Under det andra studieåret:
Efter period 3 genomförs en lägesöversikt. Grupphandledaren ber ämneslärarna om information om eventuella orosmoment, varefter grupphandledaren, studiehandledaren och specialläraren sammanträder för att behandla situationen. Vid behov vägleder man den studerande vidare och ordnar en pedagogisk palaver (PP) eller ett möte med en sektorsövergripande expertgrupp (MAR) ordnas.
Dessa möten är en viktig del av gymnasiets modell för tidigt stöd och hjälper till att skapa en helhetsbild av den studerandes situation. Den studerandes synpunkter och egen aktivitet beaktas alltid. Den studerande uppmuntras att delta i planeringen och genomförandet av stödet.