IKT-kompetens
Grundläggande kunskaper i teknik
Eleven bekantar sig med reglerna för användning av och de grundläggande inställningarna för sin personliga enhet.
Verksamhet i olika miljöer
Man loggar in i olika undervisningstjänster med egna OPAS-koder eller MPASS-systemet.
Man lär sig olika sätt att spara på enheten.
Produktion
Man skriver en berättelse med hjälp av en passande app.
Man gör ett föredrag som innehåller bilder och text samt eventuellt även andra medietyper.
Man gör en video som anknyter till en skoluppgift enskilt eller i grupp.
I samband med ovan nämnda projekt övar man på att dela arbetet och lämna in det till läraren.
I samband med projekten som nämns ovan övar man på att kommentera andra elevers arbeten och ge respons.
Dokumentera det egna lärandet med hjälp av någon av iPads ändamålsenliga appar.
Andra tips
Ansvarsfullhet
Man lär sig använda bildbanker på nätet som är fritt tillgängliga. Man bekantar sig med begreppet CC och hur man söker efter tillåtet material i Googles bildsökning.
Man övar på att ange källor i samband med skolarbetet.
Man fäster uppmärksamhet fästs vid upphovsrätt i samband med skolarbeten.
I samband med ovan nämnda projekt övar man på källkritik och diskuterar skillnaderna mellan fakta, fiktion och åsikt.
Diskutera till exempel behovet av och fördelarna med åldersgränser och etiska och moraliska problem i anslutning till teknik. Man lär sig identifiera vad som är nätmobbning och vad man kan göra åt det efter att ha upptäckt det.
Man diskuterar ansvarsfullt beteende när det gäller digitala tjänster och produkter.
Säkerhet
Man diskuterar vad ett bra lösenord är. Man ser till att det egna lösenordet uppfyller kraven på ett bra lösenord och är medveten om att samma lösenord inte bör användas i flera olika tjänster.
Man lär sig att identifiera eventuella riskfyllda situationer i digitala tjänster och eventuella åtgärder om man upptäcker/identifierar en sådan. Man går igenom några möjliga risksituationer och lösningsmodeller för dem.
Man lär sig under handledning med vilka inställningar man kan förebygga hotfaktorer i digitala miljöer
Man följer upp hur lång tid man själv ägnar åt digitala tjänster och diskuterar hur det påverkar det egna välbefinnandet.
Ergonomi
Man pratar om bra arbetsställningar och vid behov justerar man dem så att de fungerar bättre. Man övar på att skapa en rytm i arbetet även med andra strukturer än lektion-rast-strukturen. Genomgång av inställningar som påverkar hur bekvämt det är att använda den egna enheten, såsom skärmens ljusstyrka, inställningen ljust/mörkt etc. Man övar på att använda appar och/eller webbplatser som gör att man rör på sig mer. Man drar nytta av funktioner i den egna enheten som främjar arbetsrytmen och pausgymnastik.
Tips: Ergonomi
Informationshantering
Man övar på att hitta information i texten. Man lär sig använda en sökmotor på ett mångsidigt sätt och med hjälp av avancerade sökningar.
Man lär sig att bedöma informationens tillförlitlighet och motivera sin bedömning.
Man lär sig under handledning att utnyttja källor på olika språk.
Man övar på att strukturera information
Man lär sig presentera information med hjälp av enkla tabeller, till exempel med appen Keynote, PowerPoint eller Numbers.
Man lär sig att redigera ett dokument som man bearbetar tillsammans.
Undersökande och kreativt arbete
Man övar på att göra egna föredrag genom att använda sig av teknik.
Man övar på att utnyttja olika digitala miljöer för att synliggöra sina egna kunskaper och färdigheter.
Växelverkan
Man lär sig att utnyttja interaktiva egenskaper hos olika digitala tjänster
Man övar på att ta ansvar för gemensamt arbete. Man övar på att skicka och svara på olika meddelanden, enligt god praxis och ändamålsenligt, exempelvis via e-post/i Wilma/i Teams.
Man övar på att hjälpa andra i problemsituationer samt att dela med sig av sina egna kunskaper och färdigheter på sätt som främjar gemenskapen.
Programmeringskunnande
Logiskt tänkande och informationshantering
Man övar på att organisera och jämföra information. Man lär sig att motivera sina val och hitta orsakssamband.
Man övar på att samla in och analysera information genom att till exempel göra en opinionsundersökning i klassen och ordna in svaren grafiskt samt berätta om sina observationer.
Lösning och modellering av problem
Man lär sig hitta olika sätt att lösa ett problem och beskriva lösningen åskådligt.
Man övar på att bedöma lösningar med hjälp av något kriterium, såsom funktionalitet, läsbarhet eller effektivitet.
Begrepp och grundstrukturer i programmering
Man övar på att utarbeta exakta anvisningar för olika situationer.
Man använder grafiska programmiljöer och lär sig använda upprepnings- och villkorsstrukturer i dem.
Processer för gemensam utveckling
Man övar på att inneha olika roller i programmeringsprojektet.
Man övar på att arbeta för att uppnå ett gemensamt mål.
Kreativ produktion
Man använder arbetsmetoder och verktyg för programmering för kreativt uttryck och egen produktion.
Man övar på att programmera ett enkelt spel/program med ett grafiskt programmeringsverktyg som lämpar sig för ändamålet.
Programmering som verktyg för lärande
Man använder metoder och verktyg för programmering för kreativt uttryck och egen produktion. Eleven övar på att undersöka och förklara olika fenomen och ämnen i olika läroämnen.
Praktiska färdigheter
Eleven lär sig använda den grafiska programmeringsmiljön och göra ett eget program, en egen animation eller ett eget spel med den.
Programmerad teknik inom olika områden i livet
Man övar på att identifiera närvaron av programmerade element (robotik, artificiell intelligens och dylikt) i den egna vardagen, exempelvis genom att sätta sig in i tekniken hos något välkänt föremål (tvättmaskin, trafikljus och dylikt).
Effekterna av programmerad teknik i vardagen
Man övar på att identifiera riktat digitalt innehåll och de metoder som används för att rikta det. Man övar på att söka exempel på riktat digitalt innehåll.
Medieläskunnighet
Tolkning av medieinnehåll
Eleven identifierar de centrala grundbegreppen i medieinnehållet. Eleven vet vad sociala medier är och förstår principerna för hur de fungerar. Eleven granskar under handledning aktuella mediefenomen som berör elevens ålder och diskuterar sina observationer. Eleven kan namnge medieinnehåll som representerar fakta, fiktion och åsikter och använda indelningen som hjälp för att förstå och tolka innehållet. Eleven identifierar medieinnehållets olika syften, såsom underhållande, effektfullt, kommersiellt och kunskapsförmedlande syfte. Eleven övar sig i att granska bilder och ljudvärld. Eleven kan exempelvis undersöka olika vinklar och begränsningar eller fundera över syftet med att använda musik i framställningen. Eleven funderar på vilken målgrupp medieinnehållet har och vilket syftet med innehållet är.
Tips och länkar
Förstå medias påverkan
Eleven kan under handledning ge exempel på medieinnehållets påverkan på det egna beteendet, kunskaperna och åsikterna. Eleven funderar under handledning på vilka föreställningar medieinnehåll, exempelvis reklam och bilder i medierna, förmedlar och med vilka metoder man skapar ett intryck. Eleven övar på att ge exempel. Eleven identifierar och kan namnge medieinnehåll som uttrycker vissa tankar, tar ställning och försöker påverka, såsom en insändare, en recension, en vlogg eller ett mem. Eleven identifierar och beskriver vissa särdrag som tar ställning och strävar efter att påverka i medieinnehåll, såsom användning av upprepning och humor i reklam. Eleven känner till mediebranschens uppgifter i samhället och observerar mediernas verksamhet, exempelvis genom att följa nyheter för barn varje vecka/månad.
Tips och länkar
Media som informationskälla
Eleven söker information om olika typer av digitalt medieinnehåll och kan använda sökord för att skaffa information. Eleven kan använda medier som verktyg för att lära sig nya saker. Eleven övar på att läsa och tolka grafer, tabeller och diagram och utnyttjar sitt kunnande när hen granskar medieinnehåll. Eleven bedömer under handledning användbarheten och tillförlitligheten hos olika medieinnehåll som informationskälla. Eleven övar på källkritik. Eleven kan framföra en motivering för eller emot medieinnehållets tillförlitlighet. Eleven lär sig att identifiera och förstå skillnaden i sätten att producera innehåll i journalistiska och sociala medier. Eleven identifierar fenomen som har med falsk och vilseledande information att göra, såsom desinformation och misinformation, deepfake och falska nyheter.
Tips och länkar
Jag som medieanvändare
Eleven funderar över och beskriver sina egna medievanor och mediernas betydelse i hens eget liv till exempel med hjälp av en mediedagbok. Eleven observerar och förstår sådant som påverkar de egna preferenserna för medieanvändning (kompisar, media, familj …) och övar på att på ett respektfullt sätt diskutera ovan nämnda frågor med andra.
Tips och länkar
Kreativt uttryck
Eleven producerar under handledning medieinnehåll, exempelvis en animation, en kortfilm eller eget musikstycke. I samband med projektet utnyttjar eleven olika metoder för verbalt, visuellt och auditivt berättande, såsom struktur för intrigen, bildvinklar och ljudvärld. Eleven lär sig olika sätt att hantera enheter för media och nödvändiga appar så att de hjälper dem i skapandet och bearbetningen av olika sorters medieinnehåll. Eleven lär sig att kombinera text, bild, rörlig bild och ljud i sin egen medieproduktion. Eleven förstår de olika stadierna i produktionen av medieinnehåll och kan verbalisera dem. Eleven utarbetar medieinnehållet ensam eller i samarbete med andra och bedömer på ett konstruktivt sätt de olika stadierna i produktionen och slutresultatet.
Tips och länkar
Påverkan
Eleven kan genom mediepresentationer föra fram sina egna åsikter och motivera dem. Eleven producerar under handledning medieinnehåll som tar ställning eller försöker påverka, såsom en recension, ett boktips, en insändare, en vlogg eller ett meddelande/ett mem. Eleven kan beskriva några sätt på vilka man kan påverka via medier, såsom att publicera en åsikt eller en kampanj i sociala medier.
Tips och länkar
Förmedling av information
Eleven undersöker genom sitt eget arbete produktionen av journalistiskt innehåll. Eleven gör under handledning journalistiskt medieinnehåll som förmedlar information, till exempel en nyhet, ett idrottsreferat eller en poddsändning. Eleven presenterar och förmedlar den information hen sammanställt med hjälp av media. Eleven väljer under handledning en lämplig form av mediepresentation.
Tips och länkar
Jag som medieproducent
Eleven kan beskriva sätt, stadier i och betydelsen av att producera medieinnehåll som tilltalar eleven själv. Eleven diskuterar olika typer av medieinnehåll och hur de produceras med jämnåriga. Eleven förstår det ansvar som det innebär att publicera eget medieinnehåll.
Tips och länkar
Säkerhet
Eleven övar på att identifiera situationer och faktorer som äventyrar säkerheten i mediemiljöer, såsom nätidentiteternas opålitlighet, hatretorik, grooming etc. Eleven känner igen de viktigaste principerna för integritetsskydd. Eleven vet vilka metoder somt finns för att skydda sina egna uppgifter och sin integritet i mediemiljöer. Eleven känner till vilka instanser man kan vända sig till om man upptäcker fenomen som hotar säkerheten i mediemiljöer. Eleven kan identifiera och ange åldersgränser och namnge innehållssymboler för bildprogram. Eleven är medveten om varför de bör följas. Eleven förstår de förväntningar och konflikter som kompisrelationer skapar när det gäller att följa åldersgränserna och tar hänsyn till det i sitt eget agerande.
Tips och länkar
Ansvarsfullhet
Eleven förstår hur det medieinnehåll hen själv producerar bör vara för att det inte ska kränka någons rättigheter och inte heller leda till tråkiga konsekvenser för upphovsmakaren. Eleven bekantar sig med principen om upphovsrätt och vikten av att följa den som producent av medieinnehåll. Eleven övar på att ange källor och följa principen om att man inte får påstå att någon annans arbete är ens eget. Eleven känner igen olika CC-licenser för fri användning av medieinnehåll och deras användarvillkor. Eleven är medveten om att visst medieinnehåll, såsom spel, är avgiftsbelagt. Eleven känner till spelens metoder för att binda spelarna till sig och kan förhålla sig kritiskt till denna företeelse. Eleven förstår att man ska komma överens om användningen av innehållet med vårdnadshavaren.
Tips och länkar
Välbefinnande
Eleven kan beskriva medieinnehåll och -miljöer som är betydelsefulla för eleven själv. Eleven uppmuntras att observera deras positiva betydelser och diskutera dem tillsammans med andra. Eleven identifierar när medieanvändningen är positiv för det egna välbefinnandet och när den är negativ. Eleven är medveten om de förväntningar som jämnåriga har på hur man ska agera i mediemiljöer och använda medier. Eleven vet att hen kan göra val i sin egen medieanvändning oberoende av jämnåriga.
Tips och länkar
Bra interaktion
Eleven uttrycker sig konstruktivt och på ett sätt som passar situationen i olika mediemiljöer. Eleven förstår sitt eget ansvar för att förebygga mobbning och agerar därefter. Eleven kan bedöma sina egna interaktions- och kommunikationsfärdigheter i mediemiljöer.