Lågstadiet 4–6

IKT-kompetens

Grundläggande kunskaper i teknik

Verksamhet i olika miljöer

Produktion

Ansvarsfullhet

I samband med ovan nämnda projekt övar man på källkritik och diskuterar skillnaderna mellan fakta, fiktion och åsikt.

Säkerhet

Man lär sig under handledning med vilka inställningar man kan förebygga hotfaktorer i digitala miljöer

Ergonomi

Man pratar om bra arbetsställningar och vid behov justerar man dem så att de fungerar bättre. Man övar på att skapa en rytm i arbetet även med andra strukturer än lektion-rast-strukturen. Genomgång av inställningar som påverkar hur bekvämt det är att använda den egna enheten, såsom skärmens ljusstyrka, inställningen ljust/mörkt etc. Man övar på att använda appar och/eller webbplatser som gör att man rör på sig mer. Man drar nytta av funktioner i den egna enheten som främjar arbetsrytmen och pausgymnastik.

Informationshantering

Man övar på att hitta information i texten. Man lär sig använda en sökmotor på ett mångsidigt sätt och med hjälp av avancerade sökningar.

Man lär sig under handledning att utnyttja källor på olika språk.

Man lär sig presentera information med hjälp av enkla tabeller, till exempel med appen Keynote, PowerPoint eller Numbers.

Undersökande och kreativt arbete

Växelverkan

Man övar på att ta ansvar för gemensamt arbete. Man övar på att skicka och svara på olika meddelanden, enligt god praxis och ändamålsenligt, exempelvis via e-post/i Wilma/i Teams.

Programmeringskunnande

Logiskt tänkande och informationshantering

Lösning och modellering av problem

Begrepp och grundstrukturer i programmering

Processer för gemensam utveckling

Kreativ produktion

Programmering som verktyg för lärande

Praktiska färdigheter

Programmerad teknik inom olika områden i livet

Man övar på att identifiera närvaron av programmerade element (robotik, artificiell intelligens och dylikt) i den egna vardagen, exempelvis genom att sätta sig in i tekniken hos något välkänt föremål (tvättmaskin, trafikljus och dylikt).

Effekterna av programmerad teknik i vardagen

Man övar på att identifiera riktat digitalt innehåll och de metoder som används för att rikta det. Man övar på att söka exempel på riktat digitalt innehåll.

Medieläskunnighet

Tolkning av medieinnehåll

Eleven identifierar de centrala grundbegreppen i medieinnehållet. Eleven vet vad sociala medier är och förstår principerna för hur de fungerar. Eleven granskar under handledning aktuella mediefenomen som berör elevens ålder och diskuterar sina observationer. Eleven kan namnge medieinnehåll som representerar fakta, fiktion och åsikter och använda indelningen som hjälp för att förstå och tolka innehållet. Eleven identifierar medieinnehållets olika syften, såsom underhållande, effektfullt, kommersiellt och kunskapsförmedlande syfte. Eleven övar sig i att granska bilder och ljudvärld. Eleven kan exempelvis undersöka olika vinklar och begränsningar eller fundera över syftet med att använda musik i framställningen. Eleven funderar på vilken målgrupp medieinnehållet har och vilket syftet med innehållet är.

Förstå medias påverkan

Eleven kan under handledning ge exempel på medieinnehållets påverkan på det egna beteendet, kunskaperna och åsikterna. Eleven funderar under handledning på vilka föreställningar medieinnehåll, exempelvis reklam och bilder i medierna, förmedlar och med vilka metoder man skapar ett intryck. Eleven övar på att ge exempel. Eleven identifierar och kan namnge medieinnehåll som uttrycker vissa tankar, tar ställning och försöker påverka, såsom en insändare, en recension, en vlogg eller ett mem. Eleven identifierar och beskriver vissa särdrag som tar ställning och strävar efter att påverka i medieinnehåll, såsom användning av upprepning och humor i reklam. Eleven känner till mediebranschens uppgifter i samhället och observerar mediernas verksamhet, exempelvis genom att följa nyheter för barn varje vecka/månad.

Media som informationskälla

Eleven söker information om olika typer av digitalt medieinnehåll och kan använda sökord för att skaffa information. Eleven kan använda medier som verktyg för att lära sig nya saker. Eleven övar på att läsa och tolka grafer, tabeller och diagram och utnyttjar sitt kunnande när hen granskar medieinnehåll. Eleven bedömer under handledning användbarheten och tillförlitligheten hos olika medieinnehåll som informationskälla. Eleven övar på källkritik. Eleven kan framföra en motivering för eller emot medieinnehållets tillförlitlighet. Eleven lär sig att identifiera och förstå skillnaden i sätten att producera innehåll i journalistiska och sociala medier. Eleven identifierar fenomen som har med falsk och vilseledande information att göra, såsom desinformation och misinformation, deepfake och falska nyheter.

Jag som medieanvändare

Eleven funderar över och beskriver sina egna medievanor och mediernas betydelse i hens eget liv till exempel med hjälp av en mediedagbok. Eleven observerar och förstår sådant som påverkar de egna preferenserna för medieanvändning (kompisar, media, familj …) och övar på att på ett respektfullt sätt diskutera ovan nämnda frågor med andra.

Kreativt uttryck

Eleven producerar under handledning medieinnehåll, exempelvis en animation, en kortfilm eller eget musikstycke. I samband med projektet utnyttjar eleven olika metoder för verbalt, visuellt och auditivt berättande, såsom struktur för intrigen, bildvinklar och ljudvärld. Eleven lär sig olika sätt att hantera enheter för media och nödvändiga appar så att de hjälper dem i skapandet och bearbetningen av olika sorters medieinnehåll. Eleven lär sig att kombinera text, bild, rörlig bild och ljud i sin egen medieproduktion. Eleven förstår de olika stadierna i produktionen av medieinnehåll och kan verbalisera dem. Eleven utarbetar medieinnehållet ensam eller i samarbete med andra och bedömer på ett konstruktivt sätt de olika stadierna i produktionen och slutresultatet.

Påverkan

Eleven kan genom mediepresentationer föra fram sina egna åsikter och motivera dem. Eleven producerar under handledning medieinnehåll som tar ställning eller försöker påverka, såsom en recension, ett boktips, en insändare, en vlogg eller ett meddelande/ett mem. Eleven kan beskriva några sätt på vilka man kan påverka via medier, såsom att publicera en åsikt eller en kampanj i sociala medier.

Förmedling av information

Eleven undersöker genom sitt eget arbete produktionen av journalistiskt innehåll. Eleven gör under handledning journalistiskt medieinnehåll som förmedlar information, till exempel en nyhet, ett idrottsreferat eller en poddsändning. Eleven presenterar och förmedlar den information hen sammanställt med hjälp av media. Eleven väljer under handledning en lämplig form av mediepresentation.

Jag som medieproducent

Eleven kan beskriva sätt, stadier i och betydelsen av att producera medieinnehåll som tilltalar eleven själv. Eleven diskuterar olika typer av medieinnehåll och hur de produceras med jämnåriga. Eleven förstår det ansvar som det innebär att publicera eget medieinnehåll.

Säkerhet

Eleven övar på att identifiera situationer och faktorer som äventyrar säkerheten i mediemiljöer, såsom nätidentiteternas opålitlighet, hatretorik, grooming etc. Eleven känner igen de viktigaste principerna för integritetsskydd. Eleven vet vilka metoder somt finns för att skydda sina egna uppgifter och sin integritet i mediemiljöer. Eleven känner till vilka instanser man kan vända sig till om man upptäcker fenomen som hotar säkerheten i mediemiljöer. Eleven kan identifiera och ange åldersgränser och namnge innehållssymboler för bildprogram. Eleven är medveten om varför de bör följas. Eleven förstår de förväntningar och konflikter som kompisrelationer skapar när det gäller att följa åldersgränserna och tar hänsyn till det i sitt eget agerande.

Ansvarsfullhet

Eleven förstår hur det medieinnehåll hen själv producerar bör vara för att det inte ska kränka någons rättigheter och inte heller leda till tråkiga konsekvenser för upphovsmakaren. Eleven bekantar sig med principen om upphovsrätt och vikten av att följa den som producent av medieinnehåll. Eleven övar på att ange källor och följa principen om att man inte får påstå att någon annans arbete är ens eget. Eleven känner igen olika CC-licenser för fri användning av medieinnehåll och deras användarvillkor. Eleven är medveten om att visst medieinnehåll, såsom spel, är avgiftsbelagt. Eleven känner till spelens metoder för att binda spelarna till sig och kan förhålla sig kritiskt till denna företeelse. Eleven förstår att man ska komma överens om användningen av innehållet med vårdnadshavaren.

Välbefinnande

Eleven kan beskriva medieinnehåll och -miljöer som är betydelsefulla för eleven själv. Eleven uppmuntras att observera deras positiva betydelser och diskutera dem tillsammans med andra. Eleven identifierar när medieanvändningen är positiv för det egna välbefinnandet och när den är negativ. Eleven är medveten om de förväntningar som jämnåriga har på hur man ska agera i mediemiljöer och använda medier. Eleven vet att hen kan göra val i sin egen medieanvändning oberoende av jämnåriga.

Bra interaktion

Eleven uttrycker sig konstruktivt och på ett sätt som passar situationen i olika mediemiljöer. Eleven förstår sitt eget ansvar för att förebygga mobbning och agerar därefter. Eleven kan bedöma sina egna interaktions- och kommunikationsfärdigheter i mediemiljöer.