IKT-kompetens
Grundläggande kunskaper i teknik
Vi bekantar oss med de centrala funktionerna i enheter som används gemensamt genom att använda iPad för centrala funktioner.
Vi övar på att logga in i olika undervisningstjänster.
Man övar på tangentfärdigheter med de metoder som iPad möjliggör, exempelvis med hjälp av TypingMaster.
Verksamhet i olika miljöer
Man lär sig att använda digitala tjänster för undervisningen på ett sätt som är tillräckligt för åldersgruppen.
Produktion
Man lär sig att producera text på ett sätt som är tillräckligt för årskursen. Man övar på olika sätt att producera text.
Man övar på att redigera text på ett sätt som är tillräckligt för åldersgruppen, exempelvis ändra textstorlek och font.
Man lär sig att använda iPad-kameran och enkla bildredigeringsverktyg.
Man får under handledning göra en presentation där man producerar auditivt innehåll på ett sätt som passar årskursen.
Man gör under handledning en presentation där man kombinerar text och bild samt när man blir duktigare även video och ljud. Arbetet lämnas in till läraren på ett sätt som passar för årskursen.
Man övar på att kommentera innehåll som producerats av andra.
Ansvarsfullhet
Man diskuterar principerna för och begreppen inom upphovsrätt, såsom upphovsman, verk, rätt och upphovsrätt.
Man diskuterar regler för hur man beter sig som följer allmän netikett och hur man beter sig i digitala miljöer i allmänhet. Man lär sig under handledning att söka information och bedöma dess tillförlitlighet.
Man hämtar under handledning fritt tillgängligt material.
Säkerhet
Man övar tillsammans på säkra sätt att använda enheter som används gemensamt.
Man går igenom ordlistan för digital säkerhet och lär sig färdigheter i digital säkerhet. Diskutera vad ett bra lösenord är. Man memorerar antingen det lösenord som läraren gett eller det lösenord som man själv skapat på ett sätt som passar årskursen. Man lär sig att identifiera och följa åldersgränserna för digitalt innehåll.
Ergonomi
Man övar på att använda funktioner som ökar rörligheten i enheter som används gemensamt. Man lär sig ta paus i arbetet och bekantar sig med olika sorters pausgymnastik. Man lär sig att identifiera hälsosamma arbetsställningar.
Andra tips
Informationshantering
Man övar på informationssökning under handledning. Man lär sig att skapa enkla sökord och använda sökmotorer. Man lär sig under handledning att bedöma informationens tillförlitlighet
Eleven övar under handledning på att strukturera informationen exempelvis med hjälp av en begrepps-/tankekarta.
Man övar på att observera olika informationskällor i den egna vardagen, exempelvis dagstidningar.
Undersökande och kreativt arbete
Man övar på att göra egna presentationer genom att använda teknik och under handledning kombinera text, bild, ljud, video och/eller musik. Man lär sig att göra observationer i skolan och närmiljön med hjälp av en enhet som används gemensamt.
Växelverkan
Man lär sig att utnyttja interaktiva egenskaper hos olika digitala tjänster
Man övar under handledning på att använda digitala tjänster för att föra en dialog och ge kommentarer. Man övar på modeller för bra interaktion.
Man lär sig olika sätt att kontakta läraren/den vuxna i skolan. Man diskuterar vilka ärenden som eventuellt överskrider tröskeln för att ta kontakt.
Man övar på att hjälpa andra i problemsituationer samt att dela med sig av sina egna kunskaper och färdigheter med metoder som främjar gemenskapen.
Programmeringskunnande
Datalogiskt tänkande
Man organiserar och jämför saker och ting utifrån olika villkor, såsom lika form. Man övar på att identifiera logiska operationer, såsom 'och', 'eller', 'nej'.
Man redogör verbalt för olika val och observationer med hjälp av begrepp och konkreta verktyg.
Man lär sig hitta olika sätt att lösa ett problem och beskriva lösningen åskådligt.
Eleven bekantar sig med programmering som begrepp; vad är programmering?
Man övar på att utarbeta exakta anvisningar för olika situationer. Man lär sig identifiera felsituationer som anvisningarna ger och provar på lösningar för att rätta till dem.
Undersökande arbete och produktion
Man övar på att presentera sina egna idéer, lyssna på andra och prova på lösningar tillsammans i olika roller i grupparbeten inom programmering.
Man övar på att göra modeller av olika saker enligt instruktioner.
Man lär sig under handledning eller i samarbete med andra hur man bearbetar digital produkt som innehåller berättelser eller spelrelaterade element samt identifierar de programmeringsrelaterade funktionerna i animationer och spel.
Man behandlar innehåll som man ska öva på i olika läroämnen på ett lekfullt och experimentellt sätt med hjälp av olika tillvägagångssätt och verktyg för programmering.
Man övar på programmering med olika verktyg (t.ex. Bee-Bot och/eller motsvarande, Micro:bit) eller appar (Scratch Jr, A.L.E.X) i mån av möjlighet.
Man styr någon programmerbar enhet eller en/flera karaktär(er) i någon app eller nätuppgift.
Programmerade miljöer och hur man använder dem
Man övar på att identifiera närvaron av programmerade element (robotik, artificiell intelligens och dylikt) i den egna vardagen, exempelvis genom att sätta sig in i tekniken hos något välkänt föremål (tvättmaskin, trafikljus och dylikt). Man funderar över vilken typ av uppgifter man samlar in om sig själv i digitala miljöer och vilken koppling programmeringen kan ha till insamlingen av uppgifter.
Medieläskunnighet
Tolkning av medieinnehåll
Eleven känner till begreppet media och kan namnge vissa bilder, rörliga bilder och ljud samt medieinnehåll som innehåller kombinationer av dessa, såsom digitala spel eller video. Eleven övar på att läsa medieinnehåll som innehåller skriven text. Eleven tittar exempelvis närmare på en tecknad serie. Eleven förstår skillnaden mellan fakta och fiktion. Eleven förstår att medieinnehåll har en upphovsmakare. Eleven förstår medieinnehållets olika användningsområden, såsom att förmedla eller underhålla, och kan ge exempel på sådant innehåll. Eleven övar på att förstå och tolka bild och ljudmiljö. Eleven kan beskriva händelser och karaktärer i medieinnehållet eller sådant som presenteras i det med hjälp av eget uttryck.
Tips och länkar
Förstå medias påverkan
Eleven blir medveten om medieinnehållets påverkan på det egna beteendet samt de egna kunskaperna och intressena. Eleven kan ge något exempel ur sitt eget liv. Eleven observerar under handledning de generaliseringar av saker och ting som medierna har skapat. Eleven granskar till exempel karaktärer i spel eller filmer. Eleven vet att medier används för att påverka och kan namnge något medieinnehåll som har stor påverkan, exempelvis reklam.
Tips och länkar
Media som informationskälla
Eleven söker information om visst digitalt medieinnehåll och lär sig att använda sökord för att skaffa information. Eleven kan använda medier som verktyg för att lära sig nya saker. Eleven förstår att informationsbaserat och fiktivt medieinnehåll är olika typer av informationskällor. Eleven förstår att all information som finns i medierna inte är användbar eller tillförlitlig. Eleven bekantar sig med medieinnehåll som förmedlar information, såsom nyheter.
Tips och länkar
Jag som medieanvändare
Eleven kan berätta om medieinnehåll som intresserar hen och om situationer där hen använder medier på olika sätt. Eleven förstår att det finns olika mediepreferenser och sätt att använda medier.
Tips och länkar
Kreativt uttryck
Eleven producerar under handledning visst enkelt kreativt medieinnehåll, såsom en digital berättelse eller en video. Eleven lär sig under handledning att hantera medieenheter och nödvändiga appar så att de hjälper dem i skapandet och bearbetningen av olika sorters medieinnehåll. Eleven lär sig att kombinera text, bild, rörlig bild och ljud i sin egen medieproduktion. Eleven planerar och genomför visst medieinnehåll under handledning tillsammans med andra. Eleven övar på att ge konstruktiv respons på andras arbeten och ta emot respons.
Tips och länkar
Påverkan
Eleven uttrycker sina egna tankar och åsikter med hjälp av medier. Eleven producerar under handledning visst enkelt medieinnehåll som påverkar, såsom reklam. Eleven använder under handledning en metod för att påverka, såsom upprepning eller humor.
Tips och länkar
Förmedling av information
Eleven utarbetar under handledning ett enkelt medieinnehåll som förmedlar information, såsom en nyhetsbild eller bildtext. Eleven presenterar och förmedlar under handledning den information hen hittar via mediepresentationen till exempel på en digital plattform som klassen använder.
Tips och länkar
Jag som medieproducent
Eleven hittar meningsfulla sätt att producera medieinnehåll och uppmuntras att skapa medieinnehåll självständigt och tillsammans med andra. Eleven förstår att frågor som gäller eventuell publicering av medieprodukter ska diskuteras med vuxna.
Tips och länkar
Säkerhet
Eleven vet varför det är viktigt att skydda sin integritet och sina data i mediemiljöer. Eleven kan ange vad man kan och vad det inte är bra att dela på nätet. Eleven blir medveten om nätfiske och om att det också kan förekomma osakliga och olagliga kontaktförsök på internet. Eleven vet hur man ska gå till väga om man får osakliga meddelanden eller okända människor tar kontakt med en på nätet. Eleven kan vända sig till en trygg vuxen. Eleven känner till åldersgränserna för bildprogram och vet att det också finns åldersgränser för appar och tjänster.
Tips och länkar
Ansvarsfullhet
Eleven förstår på vilket sätt det är lämpligt att använda medieenheter och att man kan komma överens om användningen i olika situationer. Eleven förstår vilka meddelanden och vilket innehåll som är lämpligt och vilket som inte är det. Eleven är medveten om att publicerat innehåll lämnar spår och att det kan spridas vidare. Eleven förstår att man ska sträva efter att arbeta med medier på ett sätt som gör att varken hen själv eller andra blir illa till mods. Eleven bekantar sig med upphovsrätt och förstår varför det behövs. Eleven vet att man inte får visa innehåll som någon annan har gjort som sitt eget. Eleven förstår att en del av de digitala produkterna i exempelvis spel kan vara avgiftsbelagda och att spelarna kan bindas till spelandet på olika sätt. Eleven förstår att man ska komma överens om användningen av innehållet med vårdnadshavaren.
Tips och länkar
Välbefinnande
Eleven identifierar vilka delar av den egna medieanvändningen som ger glädje och vilka saker som orsakar dåligt mående. Eleven lär sig att värna om sitt eget välbefinnande när hen väljer medieinnehåll. Eleven granskar under handledning sin egen medieanvändning i vardagen. Eleven förstår att medieanvändningen bör kontrolleras så att den inte tar tid från andra viktiga saker, såsom rörelse eller sömn.
Tips och länkar
Bra interaktion
Eleven kan identifiera sina känslor och reglera dem i kommunikationssituationer i mediemiljöer. Eleven förstår ömsesidigheten i kommunikationen i mediemiljöer: den egna kommunikationen påverkar den andras kommunikation, känslor och beteende. Eleven vet hur nätmobbning ser ut. Eleven vet att man inte får mobba andra på nätet och hur man ska agera när man möter mobbning. Eleven kan använda medieverktyg för kommunikation. Eleven förstår att olika kommunikationssätt hör till olika situationer och miljöer, såsom skolan och fritiden, och att man gemensamt kan komma överens om hur man kommunicerar.