{"id":825,"date":"2016-04-24T21:14:30","date_gmt":"2016-04-24T18:14:30","guid":{"rendered":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/?p=825"},"modified":"2016-04-24T21:14:30","modified_gmt":"2016-04-24T18:14:30","slug":"navigare-necesse-est-det-ar-nodvandigt-att-segla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/2016\/04\/24\/navigare-necesse-est-det-ar-nodvandigt-att-segla\/","title":{"rendered":"Navigare necesse est!\u00a0\u00a0 =\u00a0 Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att segla!"},"content":{"rendered":"

S:t Olofsskolan navigerar vidare i sitt tv\u00e4rvetenskapliga pilotprojekt som behandlar sj\u00f6fart ur m\u00e5nga olika synvinklar.\u00a0 P\u00e5 v\u00e4gen mot m\u00e5let, att f\u00e5 se ett f\u00e4rdigt Mein Schiff 5<\/strong> vid varvet h\u00e4r i \u00c5bo, har eleverna nu i flera l\u00e4ro\u00e4mnen gjort delarbeten som byggt p\u00e5 f\u00f6retagsbes\u00f6k, intensivstudier i ett \u00e4mne samt f\u00f6rfattar- och andra intervjuer. De har ocks\u00e5 l\u00e4st romaner om sj\u00f6fart samt gjort andra intressanta sammanst\u00e4llningar. Nedan anknyts till n\u00e5gra av de n\u00e4rmare 50 delprojekten som sm\u00e5ningom st\u00e5r klara.<\/p>\n

Den \u00e5l\u00e4ndska f\u00f6rfattaren Leo L\u00f6thman<\/strong> bes\u00f6kte skolan en eftermiddag och ber\u00e4ttade om sin senaste bok Transportflotte Speer<\/strong>. Tre elever l\u00e4ste boken och intervjuade d\u00e4refter Leo:<\/p>\n

\u201dDet tog 20 \u00e5r f\u00f6r mig att planera boken och ytterligare tv\u00e5 att skriva den, ber\u00e4ttar Leo. Han \u00e4r n\u00f6jd med slutresultatet och s\u00e4ger bl.a. att den s\u00e5lt bra f\u00f6r finlandssvenska f\u00f6rh\u00e5llanden. Boken baserar p\u00e5 flera ber\u00e4ttelser som han f\u00e5tt tag p\u00e5 och som f.d. sj\u00f6man har han ocks\u00e5 ett och annat sj\u00e4lvupplevt i den.\u201d<\/em><\/p>\n

Leo L\u00f6thman intervjuas i skolans bibliotek av Christian Nieminen, Kalle Heinola och Oskar Nystr\u00f6m (videoklipp).<\/a><\/p>\n

Ulla-Lena Lundberg<\/strong> \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en annan intressant person f\u00f6r projektet. Tre elever har i sin tur l\u00e4st sj\u00f6fartstrilogin <\/strong>och f\u00f6rt en brevv\u00e4xling med f\u00f6rfattaren per e-post: \u201d Vi f\u00e5r reda p\u00e5 att Ulla-Lena debuterat som 15-\u00e5ring men att hon redan d\u00e5 skrivit i halva sitt liv! Fr\u00e5n sin fars sida h\u00e4rstammar hon fr\u00e5n byn Granboda i Lemland, d\u00e4r stora delar av sj\u00f6trilogin utspelar sig. Skonertskeppet Leo har p\u00e5 riktigt funnits i hennes sl\u00e4kt. Hon v\u00e4xte upp med ber\u00e4ttelser om sl\u00e4ktens sj\u00f6fartsf\u00f6rflutna. Personerna hon skriver om bygger p\u00e5 m\u00e4nniskor som har funnits. Men hon s\u00e4ger att hon inte kan p\u00e5st\u00e5 att hon verkligen k\u00e4nner dem eller vet vad som egentligen h\u00e4nde. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r hennes skildring sk\u00f6nlitter\u00e4r och fiktiv, inte dokument\u00e4r.\u201d<\/p>\n

\u201cJag brukar kalla det mitt litter\u00e4ra v\u00e4xelbruk d\u00e4r det dokument\u00e4ra och det sk\u00f6nlitter\u00e4ra p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt g\u00f6dslar varandra. Kanske handlar det om n\u00e5got s\u00e5 enkelt som att jag beh\u00f6ver omv\u00e4xling, och att jag anv\u00e4nder forskningsmaterialet jag f\u00e5tt fram f\u00f6r ett dokument\u00e4rarbete p\u00e5 ett annat s\u00e4tt n\u00e4r jag skriver sk\u00f6nlitteratur. Om K\u00f6kar, och om erfarenheter i Afrika, har jag t.ex. skrivit b\u00e5de dokument\u00e4rt och sk\u00f6nlitter\u00e4rt.\u201d<\/em><\/p>\n

\"Eleverna<\/a>

Eleverna som l\u00e4st och intervjuat Ulla-Lena Lundberg (fr.v. Evenliina Paimala, Sofie Berg, Sofia Greggas)<\/p><\/div>\n

En given plats i detta sammanhang har ocks\u00e5 G\u00f6ran Schildts<\/strong> bok \u00d6nskeresan<\/strong>, d\u00e4r l\u00e4saren tas med p\u00e5 seglatsen med Daphne.<\/p>\n

\u201dGenom att l\u00e4sa boken fick man en inblick i hur de olika l\u00e4nderna och folken \u00e5terh\u00e4mtade sig fr\u00e5n kriget. Man l\u00e4rde sig ocks\u00e5 om hur de olika l\u00e4ndernas samh\u00e4llen var uppbyggda, hur man bem\u00f6tte fr\u00e4mlingar samt allm\u00e4nt om kultur och sedvanor runtom i Europa.\u201d Bl.a. s\u00e5 s\u00e4ger de tre elever som l\u00e4st \u00d6nskeresan. Och de forts\u00e4tter: \u201d\u00d6nskeresan \u00e4r skriven p\u00e5 ett mycket beskrivande s\u00e4tt. Vi fann det intressant att vissa citat och ord var skrivna p\u00e5 det ursprungliga spr\u00e5ket. Till exempel fransm\u00e4nnens svar kunde vara p\u00e5 franska eller s\u00e5 pratade engelsm\u00e4nnen engelska. Det h\u00e4r fick boken att verka mer realistisk och \u00e4kta. Det m\u00e5ngsidiga spr\u00e5kbruket gjorde \u00e4ven l\u00e4sningen mer intressant och vi vill speciellt lyfta fram m\u00e4ngden detaljer i milj\u00f6beskrivningarna.\u201d<\/p>\n

\"Flickorna<\/a>

Flickorna ombord p\u00e5 Daphne, fr. v. Linn Svanberg, Malin Eriksson och Jenny Norkonvuo<\/p><\/div>\n

Eleverna har ocks\u00e5 haft f\u00f6rm\u00e5nen att f\u00e5 intervjua f.d. sj\u00f6kaptener och aktiva sj\u00f6m\u00e4n eller annat manskap. Inom ramen f\u00f6r engelskundervisningen har elever intervjuat en servitris p\u00e5 Viking Grace samt en f\u00f6re detta elev i S:t Olofsskolan. De talade om\u00a0sin utbildning, om vardagen ombord\u00a0samt om\u00a0vad som\u00a0kr\u00e4vs av en person som\u00a0v\u00e4ljer ett yrkesliv\u00a0till havs. Fia Holmstr\u00f6m<\/strong>, som jobbat p\u00e5 Grace sedan den gick in i trafik i januari 2013, ber\u00e4ttar:<\/p>\n

\u201cJag rekommenderar alla att pr\u00f6va p\u00e5 att jobba ombord p\u00e5 ett fartyg. Man v\u00e4xer mycket som person. Mitt jobb \u00e4r roligt och utmanande och ingen dag \u00e4r den andra lik. I mitt yrke tr\u00e4ffar man m\u00e5nga olika sorters m\u00e4nniskor och man m\u00e5ste ocks\u00e5 vara beredd att besvara lite speciella fr\u00e5gor, som t.ex. namnen p\u00e5 \u00f6arna vi passerar …\u201d<\/em><\/p>\n

Mycket givande har ocks\u00e5 intervjuerna bland f\u00f6retagscheferna varit. Eleverna har i st\u00f6rre och mindre grupper bes\u00f6kt ca tio olika underleverant\u00f6rer till Meyer Turku och i samband med bes\u00f6ken f\u00e5tt erfara mycket bl.a. om hur ett f\u00f6retag sk\u00f6ts. F\u00f6retagar-ingenj\u00f6ren Bob Talling<\/strong> p\u00e5 Renotech<\/strong> svarade bl.a. p\u00e5 fr\u00e5gan varf\u00f6r det \u00e4r viktigt med liknande bes\u00f6k:<\/p>\n

\u00a0<\/em>\u201dF\u00f6r att eleverna f\u00e5r en b\u00e4ttre uppfattning om hur de sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retagen i en verkligt stor kedja fungerar och i ett j\u00e4tteprojekt med sn\u00e4v och noggrant sp\u00e4ckad tidtabell. \u00a0Man bygger ju trots allt en hel liten stad (6000-8000 pers.) som \u00e5ker omkring p\u00e5 haven. Detta tar c. 2 \u00e5r. Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att allt detta kunnande beh\u00f6vs i ett dylikt projekt.\u201d<\/em><\/p>\n

\"Bob<\/a>

Bob Talling f\u00f6revisar gipsfiskar gjorda p\u00e5 sitt f\u00f6retag<\/p><\/div>\n

I fri \u00f6vers\u00e4ttning s\u00e4ger Erik Schobesberger, <\/strong>en av direkt\u00f6rerna p\u00e5 Almaco<\/strong>, bland annat f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r en ytterst fin sak att ungdomar p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet kan f\u00e5 m\u00f6jlighet att bekanta sig med f\u00f6retagslivet. Det ber\u00e4ttar mera konkret vad som verkligen g\u00f6rs och \u00f6kar s\u00e4kert ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r hur m\u00e5ngsidiga kunskaper man eg. beh\u00f6ver i arbetslivet. Och eftersom jag sj\u00e4lv inte har unga i er \u00e5lder, hj\u00e4lper liknande bes\u00f6k ocks\u00e5 att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 de ungas behov, deras intressen och f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 framtiden. Vi upplever det synnerligen viktigt att vara en del av det omkringliggande samh\u00e4llet. Via liknande bes\u00f6k f\u00e5r vi tankar om hur vi kunde utveckla v\u00e5r egen verksamhet till att b\u00e4ttre motsvara samh\u00e4llets, kundernas och ocks\u00e5 rekryteringens behov.\u201d<\/em><\/p>\n

Prov p\u00e5 insikt och inlevelse ger de elever som inom ramen f\u00f6r biologiundervisningen skrivit en fiktiv sj\u00f6dagbok. Nedan ett kort utdrag daterat onsdag 29 oktober 1832:<\/p>\n

\u201dJag vaknar till pelikanen som krockar mot mitt hyttf\u00f6nster. Satan anamma, int f\u00e5r man ju ens sova under sina tre vilon\u00e4tter. Tr\u00f6ttheten \u00e4r onekligen f\u00f6rbryllande. Varf\u00f6r blev jag n\u00e5gonsin sj\u00f6man, om jag skulle ha g\u00e5tt i samma sp\u00e5r me farsan sku jag ha blivit gruvarbetare, och suttit hemma med en eller annan kisse! Men nu \u00e4r man h\u00e4r, me tv\u00e5 h\u00e5riga m\u00e4n o en \u00e4nnu h\u00e5rigare ryska! Inga \u00e4r de l\u00e4tt int\u2026
\nMen som sagt s\u00e5 \u00e4r vi ju alla tr\u00f6tta, mycket tr\u00f6tta. Att sova 20 timmar i veckan f\u00e5r v\u00e4l en och annan man att bli lite bortom vettet. Jag tror nog att jag har brist p\u00e5 folsyra och B12-vitamin, det \u00e4r ju s\u00e5nt som orsakar tr\u00f6tthet som denna, har man l\u00e4rt sig. Det skulle ju g\u00e4lla att \u00e4ta m\u00e5ngsidigt, men h\u00e4r f\u00e5r man inte s\u00e5 mycket mer \u00e4n lite sm\u00e5sill och surnat br\u00e4nnvin.\u201d<\/p>\n

Bearbetning av Leo L\u00f6thmans bes\u00f6k och boken Transportflotte Speer samt bes\u00f6ket vid Forum Marinum och boken \u00d6nskeresan av G\u00f6ran Schildt (videoklipp).<\/a><\/p>\n

Sammanst\u00e4llt av Kenneth Nygr\u00e9n,\u00a0en av de handledande l\u00e4rarna i projektet<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S:t Olofsskolan navigerar vidare i sitt tv\u00e4rvetenskapliga pilotprojekt som behandlar sj\u00f6fart ur m\u00e5nga olika synvinklar.\u00a0 P\u00e5 v\u00e4gen mot m\u00e5let, att f\u00e5 se ett f\u00e4rdigt Mein Schiff 5 vid varvet h\u00e4r i \u00c5bo, har eleverna nu i flera l\u00e4ro\u00e4mnen gjort delarbeten … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":53,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[4798],"tags":[],"class_list":["post-825","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-yleinen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/825","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/users\/53"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=825"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/825\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":832,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/825\/revisions\/832"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=825"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=825"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/stolof\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=825"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}