- \n
- Kopieringspapper<\/li>\n
- Tv\u00e4ttbara mark\u00f6rer.<\/li>\n
- Droppflaskor<\/li>\n
- Handduk av mikrofiber<\/li>\n
- Vatten<\/li>\n<\/ul>\n
Genomf\u00f6rande<\/h2>\n
– Skrynkla ihop ett papper och \u00f6ppna det f\u00f6rsiktigt n\u00e4stan helt. Det ska fortfarande visa \u00e5sar (h\u00f6ga punkter) och dalar (l\u00e5ga punkter).<\/p>\n
– V\u00e4lj en av \u00e5sarna och f\u00e4rgl\u00e4gg hela \u00e5slinjen med en vattenl\u00f6slig tuschpenna. Anv\u00e4nd mycket bl\u00e4ck! L\u00e4gg pappret p\u00e5 en absorberande mikrofiberhandduk.<\/p>\n
– G\u00f6r en f\u00f6ruts\u00e4gelse. Om vatten f\u00f6ll p\u00e5 \u00e5sen du just f\u00e4rgat, vart skulle det ta v\u00e4gen? Vad skulle h\u00e4nda med det f\u00e4rgade bl\u00e4cket? Testa nu din f\u00f6ruts\u00e4gelse. Anv\u00e4nd dropparen f\u00f6r att placera vatten p\u00e5 toppen och simulera en regnstorm. Var din f\u00f6ruts\u00e4gelse korrekt? Blev du \u00f6verraskad av n\u00e5got?<\/p>\n
– Upprepa experimentet med fler kammar p\u00e5 ditt skrynkliga papper. F\u00f6r\u00e4ndras dina f\u00f6ruts\u00e4gelser n\u00e4r du g\u00f6r och observerar fler simulerade regnstormar?<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2021\/08\/Berg.png\")
<\/h2>\nJorden \u00e4r ett st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderligt och dynamiskt system.<\/h2>\n
Landets form och gravitationens dragningskraft p\u00e5verkar b\u00e5da hur vatten r\u00f6r sig \u00f6ver jorden. Pappersbergen i den h\u00e4r aktiviteten beter sig som en miniatyrmodell av vattendelare. Det s\u00e4tt p\u00e5 vilket tuschmarkeringen r\u00f6r sig med vattnet representerar hur vatten kan transportera ytpartiklar genom en vattendelare. En vattendelare \u00e4r all mark som avrinner till en gemensam vattenf\u00f6rekomst.<\/p>\n
Regnvatten och sn\u00f6sm\u00e4ltning tar upp och transporterar allt som finns p\u00e5 marken – t.ex. skr\u00e4p och avfall p\u00e5 gatorna, exponerad jord fr\u00e5n jordskred eller byggnationer, eller f\u00f6roreningar fr\u00e5n gruvor eller jordbruk – till n\u00e4rmaste vattendrag. Det som h\u00e4nder uppstr\u00f6ms p\u00e5verkar alltid vattenkvaliteten och processerna nedstr\u00f6ms.<\/p>\n
Samtalsf\u00f6rslag<\/h2>\n
– ”Kan du f\u00f6ruts\u00e4ga hur vattenfl\u00f6det kommer att f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver landformerna? Kan du definiera ditt avrinningsomr\u00e5de?”<\/p>\n
– ”Vad tror du att tuschmarkeringen kan f\u00f6rest\u00e4lla? Kan du t\u00e4nka dig n\u00e5got som spolas bort i regnet? (t.ex. trottoarkrita, olja, fr\u00f6n, skr\u00e4p) Var kommer det att hamna?”<\/p>\n
– ”Om du skulle bo n\u00e5gonstans p\u00e5 ditt papper, var skulle du vilja bo? Varf\u00f6r skulle du v\u00e4lja att bo d\u00e4r? Var skulle du f\u00e5 ditt vatten ifr\u00e5n? Skulle du ha<\/p>\n
Skulle du ha grannar? Vilka regler skulle du och dina grannar f\u00f6lja n\u00e4r det g\u00e4ller vatten?”<\/p>\n
– ”Hur ser vattnet ut runt ditt hus\/din stad\/din stad? F\u00e5r ni mycket regn? Eller \u00e4r v\u00e4dret torrt? Finns det n\u00e5gra sj\u00f6ar eller vattendrag i n\u00e4rheten av d\u00e4r du bor? Vad har du lagt m\u00e4rke till om dem? Har ert vatten\/v\u00e4der varit i nyheterna p\u00e5 sistone?”<\/p>\n
– ”Hur skulle ditt liv kunna vara annorlunda om du visste exakt hur v\u00e4dret skulle bli i morgon? N\u00e4sta vecka? N\u00e4sta \u00e5r? Kan du komma p\u00e5 n\u00e5gon f\u00f6r vilken v\u00e4dret har en \u00e4nnu st\u00f6rre inverkan p\u00e5 deras liv \u00e4n vad det har p\u00e5 ditt?”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vad h\u00e4nder efter en storm? Material Kopieringspapper Tv\u00e4ttbara mark\u00f6rer. Droppflaskor Handduk av mikrofiber Vatten Genomf\u00f6rande – Skrynkla ihop ett papper och \u00f6ppna det f\u00f6rsiktigt n\u00e4stan helt. Det ska fortfarande visa \u00e5sar (h\u00f6ga punkter) och dalar (l\u00e5ga punkter). – V\u00e4lj en av \u00e5sarna och f\u00e4rgl\u00e4gg hela \u00e5slinjen med en vattenl\u00f6slig tuschpenna. Anv\u00e4nd mycket bl\u00e4ck! L\u00e4gg pappret … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dPappersberg\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2590,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4840,4841,218347],"tags":[],"class_list":["post-901","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-biologi","category-geografi","category-veckans-ide"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/901","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2590"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=901"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/901\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":903,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/901\/revisions\/903"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=901"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=901"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=901"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}