{"id":750,"date":"2020-11-23T12:20:33","date_gmt":"2020-11-23T10:20:33","guid":{"rendered":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/?p=750"},"modified":"2020-11-23T12:20:33","modified_gmt":"2020-11-23T10:20:33","slug":"matte-memory","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/2020\/11\/23\/matte-memory\/","title":{"rendered":"Matte-memory"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-751\" src=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2020\/11\/MM-114x300.png\" alt=\"\" width=\"114\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2020\/11\/MM-114x300.png 114w, https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2020\/11\/MM.png 211w\" sizes=\"auto, (max-width: 114px) 85vw, 114px\" \/>Matte-memoryt fungerar som ett vanligt memory. Spelarna turas om att v\u00e4nda p\u00e5 tv\u00e5 valfria muggar. Man ska f\u00f6rs\u00f6ka hitta en siffra som passar ihop med antalet p\u00e4rlor. Bildar inte muggarna man v\u00e4nt ett par v\u00e4nder man muggarna upp och ner igen. Bildar muggarna man v\u00e4nt upp ett par f\u00e5r spelaren ta muggarna och r\u00e4kna det som ett par.<\/p>\n<p><strong>Vad \u00e4r lekens syfte?<\/strong><br \/>\nMatte-memory har som syfte \u00e4r att hj\u00e4lpa barnen att koppla ihop siffra (det som \u00e4r abstrakt) med antal f\u00f6rem\u00e5l (det som \u00e4r konkret). Leken ska bidra till att barnen l\u00e4r sig k\u00e4nna igen siffror och koppla samman det med en konkret m\u00e4ngd. Doverborg och Emanuelsson (2006a) och Bj\u00f6rklund (2009) skriver om begreppet subitizing som inneb\u00e4r att man kan uppfatta antal utan att r\u00e4kna. De menar att subitizering handlar om ett automatiserat f\u00f6rh\u00e5llande mellan r\u00e4kneord och n\u00e5gon typ av talbild. <em>\u201dSubitisering antas allm\u00e4nt ligga till grund f\u00f6r r\u00e4knef\u00e4rdigheten, eftersom den f\u00f6ruts\u00e4tter en uppfattning om m\u00e4ngders relativa storlek, det vill s\u00e4ga en k\u00e4nsla f\u00f6r om en m\u00e4ngd \u00e4r st\u00f6rre eller mindre \u00e4n en annan.\u201d<\/em> (Bj\u00f6rklund, 2009, s. 62)<\/p>\n<p>Matte-memoryt hj\u00e4lper barnen att \u00f6va sin f\u00f6rm\u00e5ga att uppskatta antal och det bidrar till att de blir b\u00e4ttre p\u00e5 antalsuppfattning. Matte-memoryt best\u00e5r av muggar som man ska v\u00e4nda p\u00e5 och det g\u00e4ller att para ihop r\u00e4tt siffra med r\u00e4tt antal p\u00e4rlor. Jag har placerat p\u00e4rlorna som prickarna \u00e4r placerade p\u00e5 en t\u00e4rning. Syftet \u00e4r att det ska bli l\u00e4ttare f\u00f6r barnen att uppfatta m\u00e4ngden p\u00e4rlor eftersom t\u00e4rningens prickar \u00e4r placerade i m\u00f6nster som \u00e4r l\u00e4tta att uppfatta.<\/p>\n<p><strong>Hur tillverkar man leken?<\/strong><br \/>\nMan kan anv\u00e4nda eng\u00e5ngsmuggar d\u00e4r man klistrar fast p\u00e4rlor eller ett papper\u00a0 i botten av varje mugg Man kan byta ut p\u00e4rlorna mot andra f\u00f6rem\u00e5l men det \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 att ha samma typ av f\u00f6rem\u00e5l (exempelvis knappar) f\u00f6r att barnen inte f\u00f6rvirras av att det \u00e4r olika f\u00f6rem\u00e5l. N\u00e4r man v\u00e4ljer muggar ska man t\u00e4nka p\u00e5 att det \u00e4r viktigt att barnet f\u00e5r plats att sticka ner sina fingrar och r\u00f6ra vid p\u00e4rlorna. Det p\u00e5 grund av att m\u00e5nga barn vill r\u00f6ra vid f\u00f6rem\u00e5len som de r\u00e4knar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Matte-memoryt fungerar som ett vanligt memory. Spelarna turas om att v\u00e4nda p\u00e5 tv\u00e5 valfria muggar. Man ska f\u00f6rs\u00f6ka hitta en siffra som passar ihop med antalet p\u00e4rlor. Bildar inte muggarna man v\u00e4nt ett par v\u00e4nder man muggarna upp och ner igen. Bildar muggarna man v\u00e4nt upp ett par f\u00e5r spelaren ta muggarna och r\u00e4kna det &hellip; <a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/2020\/11\/23\/matte-memory\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dMatte-memory\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2590,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4831,218347],"tags":[],"class_list":["post-750","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-matematik","category-veckans-ide"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/750","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2590"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=750"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/750\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":752,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/750\/revisions\/752"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=750"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=750"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=750"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}