{"id":1892,"date":"2026-01-30T09:00:04","date_gmt":"2026-01-30T07:00:04","guid":{"rendered":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/?p=1892"},"modified":"2026-01-30T09:00:04","modified_gmt":"2026-01-30T07:00:04","slug":"hur-tom-ar-en-tom-flaska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/2026\/01\/30\/hur-tom-ar-en-tom-flaska\/","title":{"rendered":"Hur tom \u00e4r en tom flaska?"},"content":{"rendered":"<h2>Introduktion<\/h2>\n<p>Visste du att flygplan och ljud har n\u00e5got gemensamt? Kan du gissa vad det kan vara? Lufttryck! Det \u00e4r fascinerande hur luft &#8211; n\u00e5got som \u00e4r s\u00e5 flytande och osynligt &#8211; kan ge upphov till ett otroligt antal fascinerande fenomen. I den h\u00e4r aktiviteten kommer du att anv\u00e4nda din egen andedr\u00e4kt f\u00f6r att bl\u00e5sa in en liten pappersboll i en tom flaska. Det l\u00e5ter enkelt, men \u00e4r det det? Prova det och se sj\u00e4lv!<\/p>\n<h2>Material<\/h2>\n<ul>\n<li>En bit skrivarpapper p\u00e5 fyra g\u00e5nger fyra tum.<\/li>\n<li>Plastflaska med vid mynning, ungef\u00e4r 500-800 ml (om du beh\u00f6ver anv\u00e4nda flaskor med vanlig \u00f6ppning, anv\u00e4nd en pappersbit p\u00e5 tv\u00e5 g\u00e5nger fyra tum f\u00f6r att skapa bollen).<\/li>\n<li>Bord eller annan plan yta<\/li>\n<li>Hj\u00e4lpare<\/li>\n<li>Valfritt: Sm\u00e5 bollar<\/li>\n<li>Valfritt: Andra flaskor eller burkar<\/li>\n<li>Valfritt: Sugr\u00f6r<\/li>\n<\/ul>\n<h2>F\u00f6rberedelser<\/h2>\n<ol>\n<li>Skrynkla ihop pappersbiten p\u00e5 fyra g\u00e5nger fyra tum till en t\u00e4t boll. Bollen ska l\u00e4tt passera genom flaskans \u00f6ppning.<\/li>\n<\/ol>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter  wp-image-1887\" src=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-1.jpg\" alt=\"\" width=\"140\" height=\"182\" \/><\/p>\n<h2>F\u00f6rfarande<\/h2>\n<ol>\n<li>L\u00e4gg flaskan p\u00e5 sidan med mynningen v\u00e4nd mot dig. Be en medhj\u00e4lpare att h\u00e5lla ner munnen s\u00e5 att den r\u00f6r vid arbetsytan.<\/li>\n<li>Placera pappersbollen framf\u00f6r flaskans mynning, cirka 5 centimeter fr\u00e5n flaskan.<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter  wp-image-1888\" src=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-2.jpg\" alt=\"\" width=\"228\" height=\"177\" srcset=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-2.jpg 531w, https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-2-300x233.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 228px) 85vw, 228px\" \/><\/li>\n<li>Om en stund kommer du att bl\u00e5sa in bollen i flaskan. Hur utmanande f\u00f6rv\u00e4ntar du dig att detta ska vara?<\/li>\n<li>Prova p\u00e5 det! \u00c4r det som du f\u00f6rv\u00e4ntade dig?<\/li>\n<li>Byt plats med din medhj\u00e4lpare. Kan de bl\u00e5sa bollen i flaskan?<\/li>\n<li>Brainstorma id\u00e9er som kan g\u00f6ra det l\u00e4ttare att bl\u00e5sa bollen i flaskan. Prova de som l\u00e5ter mest lovande.<\/li>\n<li>Om n\u00e5gra fungerar, vad tror du g\u00f6r att dessa l\u00f6sningar \u00e4r effektiva medan andra misslyckas?<\/li>\n<li>Att titta p\u00e5 en liknande situation kan hj\u00e4lpa till att f\u00f6rklara varf\u00f6r det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt sv\u00e5rt att bl\u00e5sa in en pappersboll i en bot-tel. F\u00f6rs\u00f6k att rulla eller flacka in bollen i flaskan.<\/li>\n<li>\u00c4r det sv\u00e5rt? Vad \u00e4r annorlunda n\u00e4r du rullar eller vickar en boll j\u00e4mf\u00f6rt med n\u00e4r du bl\u00e5ser en boll?<\/li>\n<li>L\u00e4gg pappr\u00f6ret med en \u00f6ppning mot dig. Placera pappersbollen cirka 5 cm framf\u00f6r r\u00f6rets \u00f6ppning.<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter  wp-image-1889\" src=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-3.jpg\" alt=\"\" width=\"248\" height=\"188\" srcset=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-3.jpg 477w, https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-3-300x228.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 248px) 85vw, 248px\" \/><\/li>\n<li>Hur utmanande tror du att det kommer att vara att bl\u00e5sa in bollen i r\u00f6ret?<\/li>\n<li>Prova dig fram.<\/li>\n<li>\u00c4r det som du f\u00f6rv\u00e4ntade dig?<\/li>\n<li>J\u00e4mf\u00f6r r\u00f6ret med flaskan.<\/li>\n<\/ol>\n<p>Vad \u00e4r annorlunda och vad \u00e4r likadant? Vilken skillnad kan g\u00f6ra det sv\u00e5rare att bl\u00e5sa bollen i flaskan? Kan du hitta s\u00e4tt att testa din f\u00f6rklaring?<\/p>\n<h2>Vad h\u00e4nde?<\/h2>\n<p>Det var f\u00f6rmodligen n\u00e4stan om\u00f6jligt att bl\u00e5sa in bollen i flaskan utan att anv\u00e4nda ett verktyg &#8211; men l\u00e4tt att bl\u00e5sa in den i r\u00f6ret eller rulla in den i flaskan.<\/p>\n<p>\u00c4ven om flaskan och r\u00f6ret verkar tomma \u00e4r b\u00e5da fyllda med luft. Luften i r\u00f6ret kan fritt str\u00f6mma ut i r\u00f6rets b\u00e5da \u00e4ndar, medan luften i flaskan bara kan l\u00e4mna flaskan genom dess mynning.<\/p>\n<p>N\u00e4r du bl\u00e5ser skapar du en luftstr\u00f6m, och luftr\u00f6relsen kan ta med sig en l\u00e4tt boll. N\u00e4r du bl\u00e5ser mot r\u00f6ret trycker luften framf\u00f6r r\u00f6ret ut den luft som redan finns i r\u00f6ret i andra \u00e4nden. Bollen f\u00f6ljer luftstr\u00f6mmen och kommer in i r\u00f6ret. N\u00e4r du bl\u00e5ser mot flaskans mynning \u00e4r det som om luften du bl\u00e5ser och bollen som f\u00f6ljer detta luftfl\u00f6de studsar mot den luft som redan finns inuti flaskan &#8211; eftersom den inre luften inte har n\u00e5gonstans att ta v\u00e4gen. Bollen kommer inte in i flaskan.<\/p>\n<p>Du kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda Bernoullis observation f\u00f6r att f\u00f6rklara varf\u00f6r det faktum att du bl\u00e5ser bollen inte trycker in bollen i flaskan. Luften inuti flaskan r\u00f6r sig l\u00e5ngsamt, s\u00e5 den har ett h\u00f6gre tryck j\u00e4mf\u00f6rt med den snabbt r\u00f6rliga luften framf\u00f6r flaskan (luften du just bl\u00e5ste). Eftersom luft alltid f\u00f6rs\u00f6ker n\u00e5 j\u00e4mvikt kommer luften fr\u00e5n flaskan (h\u00f6gtrycksregionen) att str\u00f6mma ut ur flaskan mot l\u00e5gtrycksregionen och ta med sig bollen.<\/p>\n<p>N\u00e4r du rullar in bollen i flaskan kan luften samtidigt r\u00f6ra sig ut ur flaskan genom flaskmynningen medan bollen rullar in. F\u00f6r att lyckas bl\u00e5sa in bollen i flaskan m\u00e5ste du koncentrera luften du bl\u00e5ser p\u00e5 bollen &#8211; i st\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e5ta luften g\u00e5 runt den. Ett sugr\u00f6r kan hj\u00e4lpa dig att g\u00f6ra det.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-1890\" src=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-4.jpg\" alt=\"\" width=\"717\" height=\"466\" srcset=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-4.jpg 717w, https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/files\/2026\/01\/Pic-4-300x195.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 984px) 61vw, (max-width: 1362px) 45vw, 600px\" \/><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Introduktion Visste du att flygplan och ljud har n\u00e5got gemensamt? Kan du gissa vad det kan vara? Lufttryck! Det \u00e4r fascinerande hur luft &#8211; n\u00e5got som \u00e4r s\u00e5 flytande och osynligt &#8211; kan ge upphov till ett otroligt antal fascinerande fenomen. I den h\u00e4r aktiviteten kommer du att anv\u00e4nda din egen andedr\u00e4kt f\u00f6r att bl\u00e5sa &hellip; <a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/2026\/01\/30\/hur-tom-ar-en-tom-flaska\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dHur tom \u00e4r en tom flaska?\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2590,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[218561,4842,218347],"tags":[],"class_list":["post-1892","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-experiment","category-fysik","category-veckans-ide"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1892","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2590"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1892"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1892\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1893,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1892\/revisions\/1893"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1892"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1892"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1892"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}