{"id":1373,"date":"2023-10-09T09:37:05","date_gmt":"2023-10-09T06:37:05","guid":{"rendered":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/?p=1373"},"modified":"2023-10-31T09:49:09","modified_gmt":"2023-10-31T07:49:09","slug":"naturvetenskapsverb","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/2023\/10\/09\/naturvetenskapsverb\/","title":{"rendered":"Naturvetenskapsverb"},"content":{"rendered":"

Mer information om detta, och referenser till orginalartiklar hittar ni p\u00e5 Skolverkets sida kring Natur, teknik och spr\u00e5kutveckling<\/a>.<\/em><\/p>\n

Naturvetenskapsverb<\/h1>\n

Sofie Areljung, \u00d6rebro universitet<\/p>\n

F\u00f6r att naturvetenskapsundervisning ska passa i f\u00f6rskolan \u00e4r det viktigt att barnen kan bidra med sina id\u00e9er och erfarenheter till den kunskap som skapas. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att undervisningen bygger p\u00e5 h\u00e4ndelser i vardagen.<\/em><\/p>\n

Jag har m\u00e5nga g\u00e5nger sett sm\u00e5 barn fascineras av kylsk\u00e5psmagneter. Med hj\u00e4lp av en vuxen, eller p\u00e5 egen hand, verkar de kunna dr\u00f6ja l\u00e4nge vid att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 magneterna att sitta fast p\u00e5 en kylsk\u00e5psd\u00f6rr. Barnen kommer snart p\u00e5 att de kan sl\u00e4ppa magneten n\u00e4r den vidr\u00f6r kylsk\u00e5pet. Ibland trillar magneten ner och ibland fastnar den. Om magneten trillar ner f\u00f6rs\u00f6ker barnen ofta plocka upp den igen. Sedan vill de pr\u00f6va samma sak om och om igen.<\/p>\n

Som f\u00f6rskoll\u00e4rare kan man se p\u00e5 en s\u00e5dan situation p\u00e5 flera s\u00e4tt. Jag vill p\u00e5st\u00e5 att det mer traditionella s\u00e4ttet \u00e4r att fokusera p\u00e5 tingen, substantiven, allts\u00e5 p\u00e5 magneten och kylsk\u00e5pet. Ett annat s\u00e4tt att se p\u00e5 situationen \u00e4r att fokusera p\u00e5 verbet fastna<\/em>. Fastna<\/em> pekar p\u00e5 ett naturvetenskapligt fenomen, det som h\u00e4nder mellan magneten och kylsk\u00e5pet. Fastna<\/em> \u00e4r n\u00e5got speciellt, f\u00f6r magneter kan bara fastna p\u00e5 vissa material och bara om vi v\u00e4nder en viss sida av magneten mot materialet. Verbet fastna<\/em> hj\u00e4lper oss \u00e4ven att urskilja andra naturvetenskapliga fenomen i v\u00e5r omv\u00e4rld: kardborren p\u00e5 skon eller vinteroverallen, att bl\u00f6ta l\u00f6v fastnar p\u00e5 st\u00f6vlarna men inte torra l\u00f6v och att h\u00e5rstr\u00e5n fastnar p\u00e5 tr\u00f6jan. H\u00e4r har f\u00f6rskoll\u00e4raren ett startskott f\u00f6r praktiska unders\u00f6kningar, exempelvis: Fastnar h\u00e5rstr\u00e5n p\u00e5 alla kl\u00e4der? Fastnar olika h\u00e5rstr\u00e5n p\u00e5 tr\u00f6jan? Sitter h\u00e5rstr\u00e5et fast \u00e4ven om vi v\u00e4nder tr\u00f6jan upp-och-ner? Fastna<\/em> \u00e4r ett i raden av verb som kan hj\u00e4lpa oss att f\u00e5 syn p\u00e5 naturvetenskapliga fenomen i v\u00e5r omv\u00e4rld.<\/p>\n

Listor f\u00f6r fysik-, kemi- och biologiverb<\/h2>\n

Substantiv \u00e4r en ordklass som t\u00e4cker in konkreta f\u00f6rem\u00e5l, varelser och platser, medan ordklassen verb t\u00e4cker in skeenden, processer och handlingar<\/p>\n

En aktivitet i tema Vatten kan handla om att is och sn\u00f6 blir till vatten om man tar in det inomhus, eller att vatten kan bli till is om man st\u00e4ller det i frysen. D\u00e5 ligger fokus vanligtvis p\u00e5 vatten eller is, allts\u00e5 substantiven. Men vad h\u00e4nder om vi i st\u00e4llet fokuserar p\u00e5 verben sm\u00e4lta <\/em>och frysa<\/em>? V\u00e5r tanke var att verben hj\u00e4lper en att fokusera p\u00e5 det naturvetenskapliga fenomenet att \u00e4mnen \u00f6verg\u00e5r mellan flytande och fast form, beroende p\u00e5 temperatur. Om sm\u00e4lta<\/em> och frysa<\/em> \u00e4r i fokus beh\u00f6ver det inte bara r\u00f6ra vatten och is utan vi kan unders\u00f6ka andra saker som kan sm\u00e4lta, till exempel glass, choklad och sm\u00f6r. Vi kan ocks\u00e5 fundera p\u00e5 vilka fasta \u00e4mnen som vi aldrig sett sm\u00e4lta, som sten eller metall.<\/p>\n

Verben hj\u00e4lpte oss att se v\u00e4rlden omkring oss p\u00e5 ett lite annorlunda s\u00e4tt och vi t\u00e4nkte att de kunde hj\u00e4lpa f\u00f6rskoll\u00e4rare och barn att f\u00e5 syn p\u00e5 kemiska processer och fysikaliska fenomen i f\u00f6rskolans vardag.<\/p>\n

Verb och substantiv i barnets v\u00e4rld<\/h2>\n

\u00d6ver lag visar forskningen att det \u00e4r enklare f\u00f6r sm\u00e5 barn att l\u00e4ra sig substantiv \u00e4n att l\u00e4ra sig verb. Substantiv ofta kan kopplas till f\u00f6rem\u00e5l med tydliga yttre gr\u00e4nser, medan barn s\u00e4llan upplever gr\u00e4nser mellan enstaka handlingar i en situation. Ett exempel kan vara ett barn som gungar. En f\u00f6rskoll\u00e4rare s\u00e4tter i g\u00e5ng r\u00f6relsen genom att dra gungan bak\u00e5t och sedan sl\u00e4ppa den. F\u00f6rskoll\u00e4raren knuffar sedan med j\u00e4mna mellanrum p\u00e5 gungan och barnet hj\u00e4lper till att h\u00e5lla farten genom att luta \u00f6verkroppen \u00f6msom fram\u00e5t, \u00f6msom bak\u00e5t och gungan ses pendla fram och tillbaka. I en s\u00e5dan situation kan barnet<\/em>, f\u00f6rskoll\u00e4raren<\/em>, gungan<\/em> och gungst\u00e4llningen<\/em> (substantiven) framst\u00e5 som tydligt avgr\u00e4nsade. D\u00e4remot kan handlingarna dra<\/em>, sl\u00e4ppa<\/em>, knuffa<\/em>, luta<\/em> och pendla<\/em> (verben) vara sv\u00e5ra att urskilja fr\u00e5n den \u00f6vergripande h\u00e4ndelsen att gunga<\/em>.<\/p>\n

Att utg\u00e5 fr\u00e5n verb i naturvetenskapligt unders\u00f6kande<\/h2>\n

En skillnad mellan verb och substantiv ligger i hur barn kan erfara det som orden st\u00e5r f\u00f6r. M\u00e5nga substantiv st\u00e5r f\u00f6r ting, v\u00e4xter eller levande varelser som barnen kan r\u00f6ra vid. Verb \u00e5 andra sidan st\u00e5r ofta f\u00f6r s\u00e5dant som barnen sj\u00e4lva kan vara med om, utf\u00f6ra eller f\u00e5 att h\u00e4nda. Denna egenskap hos verben kan man som f\u00f6rskoll\u00e4rare anv\u00e4nda sig av f\u00f6r att planera praktiska unders\u00f6kningar.<\/p>\n

Att unders\u00f6ka med den egna kroppen<\/h2>\n

Ett s\u00e4tt att unders\u00f6ka fysikaliska fenomen kan vara att ge barnen tillf\u00e4lle att uppleva hur det k\u00e4nns i kroppen att rulla, snurra, balansera, glida eller halka. F\u00f6rskolan Uven har arbetat med verbet rulla <\/em>under ett helt l\u00e4s\u00e5r. En \u00e5terkommande aktivitet var att rulla ute p\u00e5 ett \u00f6ppet f\u00e4lt, som delvis lutade. Barnen rullade ned\u00e5t, sidledes, snabbt och l\u00e5ngsamt. N\u00e5gra barn pr\u00f6vade att rulla varandra och m\u00e4rkte att det k\u00e4ndes mycket jobbigare att rulla n\u00e5gon uppf\u00f6r. Barnen hj\u00e4lptes \u00e5t med att rulla en av f\u00f6rskoll\u00e4rarna och m\u00e4rkte att det l\u00e4t konstigt n\u00e4r hon rullade. V\u00e4nta nu? Aha, det var f\u00f6r att nycklarna i f\u00f6rskoll\u00e4rarens jackficka skramlade i rullet. N\u00e5gra av barnen ville g\u00f6ra ett \u201dkompis-rull\u201d, vilket innebar att rulla bredvid varandra hela v\u00e4gen nedf\u00f6r sluttningen. De uppt\u00e4ckte snart att de rullat snett och hamnat en l\u00e5ng bit ifr\u00e5n varandra. Vad kunde det bero p\u00e5? undrade barnen och f\u00f6rskoll\u00e4rarna. Kan det bero p\u00e5 hur vi ser ut? Ofta hj\u00e4lper vi till mycket med benen n\u00e4r vi rullar och d\u00e4rf\u00f6r rullar underkroppen mer \u00e4n \u00f6verkroppen vilket g\u00f6r att vi drar \u00e5t n\u00e5got h\u00e5ll i st\u00e4llet f\u00f6r att rulla rakt ned\u00e5t. N\u00e4r vintern kom kunde barnen rulla p\u00e5 olika sorters sn\u00f6 och se sina rullsp\u00e5r i sn\u00f6n. De uppm\u00e4rksammade \u00e4ven hur det l\u00e4t n\u00e4r de rullade. Det kan l\u00e5ta och k\u00e4nnas v\u00e4ldigt olika att rulla p\u00e5 kramsn\u00f6 j\u00e4mf\u00f6rt med att rulla p\u00e5 nyfallen sn\u00f6 eller skare.<\/p>\n

Genom dessa aktiviteter kunde barnen sj\u00e4lva uppleva hur gravitationen, lutningen och underlaget hade betydelse f\u00f6r hur de rullade; om de rullade snabbt, snett eller om det helt enkelt inte gick. Det k\u00e4ndes utanp\u00e5 kroppen, det kan exempelvis g\u00f6ra lite ont att rulla p\u00e5 h\u00e5rda och oj\u00e4mna underlag, j\u00e4mf\u00f6rt med att rulla p\u00e5 mjuk sn\u00f6. Alla ni som har rullat vet ocks\u00e5 att det k\u00e4nns inuti kroppen, d\u00e5 huvudet k\u00e4nns snurrigt och det kan k\u00e4nnas som om organen i magen har snurrat runt n\u00e5gra varv. Om man rullat p\u00e5 n\u00e5got tyg eller p\u00e5 golvet kan man ocks\u00e5 k\u00e4nna hur h\u00e5ret blivit statiskt och st\u00e5r ut fr\u00e5n huvudet f\u00f6r att laddningar flyttats mellan h\u00e5ret och materialet.<\/p>\n

Att unders\u00f6ka olika f\u00f6rem\u00e5l<\/h2>\n

Alla verb kan inte upplevas med den egna kroppen, men barnen kan se till s\u00e5 att andra ting flyger, rinner, blandas, fastnar, sm\u00e4lter och s\u00e5 vidare. Om vi \u00e5terknyter till F\u00f6rskolan Uvens arbete med rulla<\/em> fick barnen bland annat i uppgift att hitta fyra saker som rullar och fyra saker som inte rullar. Barnen gick omkring p\u00e5 f\u00f6rskolan och pr\u00f6vade olika saker och fotade sedan sina fyra rullande och fyra icke-rullande saker med en surfplatta. Med hj\u00e4lp av en app kunde de s\u00e4tta ihop bilderna i ett collage, som sedan fungerade som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r samtal. Barnen kommenterade utifr\u00e5n sina bilder att saker som inte rullar \u2013 s\u00e5 som plastbackar, bord, stolar och klossar \u2013 \u00e4r fyrkantiga eller platta.<\/p>\n

\u201dKan du hitta fyra saker som inte rullar?\u201d \u00e4r exempel p\u00e5 en fr\u00e5ga som leder till ett unders\u00f6kande. F\u00f6r att besvara fr\u00e5gan m\u00e5ste barnen leta efter f\u00f6rem\u00e5l och pr\u00f6va deras rullf\u00f6rm\u00e5ga. Det \u00e4r exempel p\u00e5 en produktiv fr\u00e5ga<\/em>, allts\u00e5 en som inspirerar till att s\u00f6ka svar. Exempel p\u00e5 andra produktiva fr\u00e5gor \u00e4r s\u00e5dana som riktar uppm\u00e4rksamheten mot n\u00e5got (Har du sett? Vad \u00e4r det h\u00e4r?), s\u00e5dana som leder till noggrant j\u00e4mf\u00f6rande, s\u00e5dana som ger upphov till f\u00f6rs\u00f6k (Vad h\u00e4nder om \u2026?) och s\u00e5dana som inspirerar till att l\u00f6sa problem.<\/p>\n

I samband med rulla<\/em>-projektet st\u00e4llde Uvens personal flera fr\u00e5gor som kan kategoriseras, till exempel:<\/p>\n

    \n
  • Vad kan rulla? (inspirerar till f\u00f6rs\u00f6k)<\/li>\n
  • Rullar olika saker olika fort? I s\u00e5 fall, varf\u00f6r? (inspirerar till j\u00e4mf\u00f6rande)<\/li>\n
  • Rullar saker olika l\u00e5ngt? I s\u00e5 fall, varf\u00f6r? (inspirerar till j\u00e4mf\u00f6rande)<\/li>\n
  • Kan vi f\u00e5 n\u00e5got att rulla uppf\u00f6r? (inspirerar till att l\u00f6sa problem)<\/li>\n<\/ul>\n

    Behov av nya naturvetenskapliga begrepp<\/h2>\n

    Den f\u00f6rskoll\u00e4rare som vill planera f\u00f6r praktiskt unders\u00f6kande kan i stora drag utg\u00e5 fr\u00e5n fr\u00e5gan: \u201dVad har betydelse f\u00f6r om eller hur n\u00e5gonting rullar\/blandas\/fastnar\/sm\u00e4lter\/ (valfritt verb)?\u201d Ett exempel \u00e4r att barnen, tillsammans med f\u00f6rskoll\u00e4raren, ser att det som har betydelse f\u00f6r om n\u00e5got sm\u00e4lter \u00e4r vilket \u00e4mne det r\u00f6r sig om (sm\u00f6r, sten, is, choklad), i vilken beh\u00e5llare det ligger och hur varmt det \u00e4r runt omkring. Vilken isbit sm\u00e4lter f\u00f6rst \u2013 den som \u00e4r inlindad i tyg, den som \u00e4r omgiven av frigolit eller den som ligger helt fritt? D\u00e5 kan det uppkomma behov av begrepp som: fast form, flytande form, isolering<\/em> och temperatur<\/em>. Beroende p\u00e5 vilka unders\u00f6kningar barnen g\u00f6r kan de komma p\u00e5 olika faktorer som har betydelse. F\u00f6r att kunna beskriva de olika unders\u00f6kningarna r\u00f6rande rulla<\/em> beh\u00f6vde f\u00f6rskolan Uvens personal och barn begrepp som friktion, tyngdkraft, form, l\u00e4ngd<\/em> och hastighet<\/em>. Om ni utg\u00e5r fr\u00e5n andra naturvetenskapsverb uppkommer behov av andra begrepp som beskriver vad som \u00e4r typiskt f\u00f6r den kemiska process eller det fysikaliska fenomen som verbet handlar om. N\u00e5gra s\u00e5dana exempel \u00e4r:<\/p>\n

      \n
    • Balansera\/v\u00e4lta \u2013 tyngdpunkt, gravitation, st\u00f6dyta<\/li>\n
    • Halka \u2013 friktion<\/li>\n
    • Blanda \u2013 koncentration, sp\u00e4da, slamma, l\u00f6sa upp<\/li>\n<\/ul>\n

      Att skilja verb \u00e5t<\/h2>\n

      I barnens verbl\u00e4rande ing\u00e5r att b\u00f6rja dela upp ett verb i flera. Ett exempel \u00e4r verbet \u00e5ka<\/em>, som kan st\u00e5 f\u00f6r m\u00e5nga olika s\u00e4tt att f\u00e4rdas. Eriksg\u00e5rdens f\u00f6rskola i Bollebygds kommun har arbetat med projektet \u201dDet rullar och glider\u201d och bland annat unders\u00f6kt hur en sten och en leksaksbil r\u00f6r sig nedf\u00f6r en lutande planka. P\u00e5 s\u00e5 vis kunde de f\u00e5 syn p\u00e5 att det handlade om olika typer av r\u00f6relser. Fr\u00e5n att barnen tidigare sagt att b\u00e5de bilen och stenen \u00e5ker <\/em>nedf\u00f6r plankan, skilde barnen mellan att bilen rullar <\/em>och stenen glider <\/em>nedf\u00f6r plankan. Arbetslaget s\u00e5g ocks\u00e5 att barnen, genom projektet, f\u00e5tt en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur f\u00f6rem\u00e5ls form spelade roll f\u00f6r huruvida de gled eller rullade \u00f6ver en yta. I verbl\u00e4randet ing\u00e5r ocks\u00e5 att skilja liknande verb \u00e5t. Vad \u00e4r exempelvis skillnaden mellan att rulla och att snurra?<\/p>\n

      Att arbeta med de yngsta barnen<\/h2>\n

      Verb kan delas upp i handlingar som ger resultat och s\u00e5dana som inte ger resultat. Forskning har visat att sm\u00e5 barn f\u00f6redrar att utf\u00f6ra s\u00e5dana handlingar som ger resultat. I f\u00f6rskolans vardag kan det exempelvis handla om att trycka p\u00e5 en knapp s\u00e5 att ljuset t\u00e4nds och sl\u00e4cks eller att stampa p\u00e5 en ishinna p\u00e5 en vattenp\u00f6l s\u00e5 att den spricker. N\u00e4r barnen sj\u00e4lva kan genomf\u00f6ra handlingen och producera resultat framst\u00e5r ofta sj\u00e4lva handlingen, och det verb som kan kopplas till handlingen, tydligt f\u00f6r dem, i j\u00e4mf\u00f6relse med handlingar som inte ger resultat.<\/p>\n

      P\u00e5 Uvens sm\u00e5barnsavdelning valde personalen att utg\u00e5 fr\u00e5n verbet l\u00e5ta<\/em> i arbetet med naturvetenskap. De hade n\u00e4mligen m\u00e4rkt att barnen intresserade sig f\u00f6r att banka p\u00e5 bordet, v\u00e4ggarna och annat som de kunde komma \u00e5t. Man kan s\u00e4ga att barnen utf\u00f6rde handlingar som gav resultat i form av olika ljud. F\u00f6rut, ber\u00e4ttade personalen, hade de ofta upplevt ljuden som tr\u00f6ttsamma och hyssjat barnen, men under arbetet med l\u00e5ta<\/em>-temat b\u00f6rjade de i st\u00e4llet st\u00e4lla produktiva fr\u00e5gor som \u201dHur l\u00e5ter det om du bankar p\u00e5 golvet i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 torksk\u00e5pet?\u201d. P\u00e5 s\u00e5 vis kunde de guida barnen till att uppm\u00e4rksamma skillnader och likheter mellan olika material.<\/p>\n

      Personalen st\u00e4llde i ordning olika platser p\u00e5 avdelningen, d\u00e4r barnen kunde utforska ljud. De tillverkade exempelvis en \u201dljudmobil\u201d och en \u201dljudv\u00e4gg\u201d av wellpapp och annat material som l\u00e4t n\u00e4r barnen str\u00f6k \u00f6ver dem med handen. Andra exempel var hush\u00e5llsrullar och r\u00f6r som barnen kunde h\u00e5lla mot munnen och g\u00f6ra ljud genom. Arbetslaget samlade ihop massor med ljud som barnen uppm\u00e4rksammat i vardagen under arbetet med l\u00e5ta<\/em>-temat: banka med rostfria sk\u00e5lar i en b\u00e4nk, k\u00f6ra en bil p\u00e5 Duplo-plattor, sl\u00e5 med vispen p\u00e5 en kastrull, sl\u00e5 klossar mot varandra och h\u00e4lla ut material.<\/p>\n

      Olika fokus \u2013 olika fr\u00e5gor<\/h2>\n

      I tabell 1 har jag gett exempel p\u00e5 fler temaomr\u00e5den d\u00e4r substantiv- respektive verbfokus kan ge upphov till olika typer av unders\u00f6kande.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
      Tema <\/strong><\/td>\nNaturvetenskapligt inneh\u00e5ll <\/strong><\/td>\nFr\u00e5gor som leder till unders\u00f6kande <\/strong><\/td>\nF\u00f6rslag p\u00e5 unders\u00f6knings- och dokumentationsmetoder <\/strong><\/td>\n<\/tr>\n
      Biologi: skogen<\/td>\nSubstantiv:<\/em> tr\u00e4d, svamp, mossa, spindlar<\/td>\nVad finns det f\u00f6r skillnader och likheter mellan kam- och husmossa? \u2026eller mellan bj\u00f6rk och asp?<\/td>\nStudera bilder och texter i b\u00f6cker.<\/p>\n

      Observera med lupp, k\u00e4nsel, lukt. Dokumentera med foto samt penna och papper<\/td>\n<\/tr>\n

      Verb<\/em>: leva, v\u00e4xa,<\/p>\n

      vissna, f\u00f6rmultna<\/td>\n

      		Vad beh\u00f6vs f\u00f6r att en v\u00e4xt ska \u00f6verleva? Hur f\u00f6r\u00e4ndras en svamp i mellan tre tillf\u00e4llen under h\u00f6sten?<\/td>\nPlantera v\u00e4xter i klassrummet och pr\u00f6va hur olika faktorer (vatten, placering ljust\/m\u00f6rkt, k\u00e4rl) har betydelse f\u00f6r dess \u00f6verlevnad Studera en svamp p\u00e5 skolg\u00e5rden. Dokumentera f\u00f6r\u00e4ndringen med foto samt penna och papper<\/td>\n<\/tr>\n
      Kemi: j\u00e4sa<\/td>\nSubstantiv:<\/em><\/p>\n

      j\u00e4stsvampar, vatten, socker, luft(gas)<\/td>\n

      		Vad \u00e4r det som \u00e4r speciellt med j\u00e4stsvampen?<\/td>\nObservera noga med syn, k\u00e4nsel, lukt. Beskriv i text och bild Studera och rita av mikroskopbilder (i b\u00f6cker eller p\u00e5 n\u00e4tet) av j\u00e4stsvampar<\/td>\n<\/tr>\n
      Verb: <\/em>j\u00e4sa, blanda, bl\u00e5sa (upp)<\/td>\nVad h\u00e4nder n\u00e4r vi blandar socker, j\u00e4st och vatten? Kan vi g\u00f6ra blandningar som j\u00e4ser olika mycket?<\/td>\nEgna f\u00f6rs\u00f6k i klassrummet: prova olika proportioner i blandningarna och se vilka som v\u00e4xer mest \u2013 eller vilka som g\u00f6r att mest gas utvecklas<\/p>\n

      Observera med syn, k\u00e4nsel, lukt. Dokumentera med foto samt med penna och papper<\/td>\n<\/tr>\n

      Fysik:<\/p>\n

      flyga\/sv\u00e4va<\/td>\n

      		Substantiv: <\/em>flygplan, helikopter, f\u00e5glar, fallsk\u00e4rm, l\u00f6v, papper, luft<\/td>\nVad \u00e4r det f\u00f6r likhet och skillnad mellan ett flygplan och en f\u00e5gel?<\/td>\nSamtala utifr\u00e5n filmer, bilder och\/eller modeller av f\u00e5glar och flygplan<\/p>\n

      Beskriv i text och bild<\/td>\n<\/tr>\n

      Verb: <\/em>flyga, sv\u00e4va, falla<\/p>\n

       <\/td>\n

      		Hur kan vi f\u00e5 ett pappersplan att flyga s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt? Hur kan vi f\u00e5 ett papper att sv\u00e4va s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt?<\/td>\nEget f\u00f6rs\u00f6k i klassrummet: prova olika typer av flygplan eller pappersbitar (olika former, olika typer av papper, olika s\u00e4tt att kast eller sl\u00e4ppa f\u00f6rem\u00e5len)<\/p>\n

      M\u00e4t avst\u00e5nd eller tid<\/p>\n

      Dokumentera med foto eller film samt penna och papper<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

       <\/p>\n

       <\/p>\n

       <\/p>\n

      Att unders\u00f6ka med den egna kroppen \u2013 leka med naturvetenskapliga begrepp<\/h2>\n

      N\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00e5 syn p\u00e5 naturvetenskapliga begrepp i elevers verb-baserade unders\u00f6kande tycker jag att begreppet lekkamrat <\/em>\u00e4r anv\u00e4ndbart. Jag bygger d\u00e5 p\u00e5 en studie av en situation d\u00e4r tv\u00e5 barn f\u00f6rs\u00f6kte bygga torn av plastmuggar. Tornen rasade flera g\u00e5nger och barnen fick lov att b\u00f6rja om fr\u00e5n b\u00f6rjan. Tyngdkraften var en lekkamrat i den h\u00e4r situationen eftersom barnen och tyngdkraften samspelade med varandra i tornbygget. Om vi f\u00f6rest\u00e4ller oss att det inte hade funnits n\u00e5gon tyngdkraft, och allts\u00e5 ingen risk att tornet rasar, hade det kanske inte varit en s\u00e4rskilt intressant lek f\u00f6r barnen. P\u00e5 samma s\u00e4tt kan man t\u00e4nka att elever som \u00e5ker rutschkana leker med lutningen, tyngdkraften och (den l\u00e5ga) friktionen. Om man \u00e5terg\u00e5r till det inledande exemplet med trasorna som fastnade p\u00e5 v\u00e4ggen kan man s\u00e4ga att vattnets absorptionsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r en lekkamrat som g\u00f6r det till en intressant lek att doppa trasorna i vatten. D\u00e4rtill \u00e4r adhesionskraften, som g\u00f6r att trasan fastnar p\u00e5 v\u00e4ggen, och tyngdkraften, som g\u00f6r att trasan s\u00e5 sm\u00e5ningom faller ner p\u00e5 golvet, lekkamrater som g\u00f6r det intressant att kasta trasorna p\u00e5 v\u00e4ggen.<\/p>\n

       <\/p>\n

       <\/p>\n

      Naturvetenskapsverb \u2013 lista<\/h1>\n

      Fysikverb<\/h2>\n

      Fysik handlar om studier av energi och energiomvandlingar; kraft och r\u00f6relse, ljus och ljud. <\/em><\/p>\n