{"id":1327,"date":"2023-08-24T14:36:34","date_gmt":"2023-08-24T11:36:34","guid":{"rendered":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/?p=1327"},"modified":"2024-01-12T10:55:55","modified_gmt":"2024-01-12T08:55:55","slug":"fysik-pa-lekplatsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/2023\/08\/24\/fysik-pa-lekplatsen\/","title":{"rendered":"Fysik p\u00e5 lekplatsen"},"content":{"rendered":"

Med hj\u00e4lp av olika lekredskap p\u00e5 en lekplats kan man uppleva, och l\u00e4ra om, kraft och r\u00f6relse.
\nHela kroppen blir aktiv i ett s\u00e5dant l\u00e4rande.<\/em><\/p>\n

Kl\u00e4tterst\u00e4llning<\/h1>\n

Kl\u00e4ttra upp och sl\u00e4pp olika par av f\u00f6rem\u00e5l och j\u00e4mf\u00f6r hur snabbt de faller till marken. Vad tror du kommer att h\u00e4nda? Faller alla f\u00f6rem\u00e5l lika snabbt? Tag med olika f\u00f6rem\u00e5l och prova. En elev kan st\u00e5 uppe p\u00e5 kl\u00e4tterst\u00e4llningen och sl\u00e4ppa par av f\u00f6rem\u00e5l samtidigt medan resten av gruppen st\u00e5r p\u00e5 marken och observerar. Sl\u00e4pp en tom uppochnedv\u00e4nd vattenmugg med h\u00e5l i bottnen, samtidigt med en utan h\u00e5l. Vad h\u00e4nder?<\/p>\n

Unders\u00f6k vidare genom att konstruera fallsk\u00e4rm till n\u00e5got av f\u00f6rem\u00e5len, med till exempel kaffefilter eller muffinsformar. Hoppa fr\u00e5n kl\u00e4tterst\u00e4llningen med en r\u00e4ttv\u00e4nd full vattenmugg. Vad h\u00e4nder? Kan du t\u00e4nka ut n\u00e5gra andra saker att hoppa med eller sl\u00e4ppa?<\/p>\n

En av naturkrafterna i universum \u00e4r gravitationen. Den kallas \u00e4ven dragningskraft eller tyngdkraft. Det \u00e4r gravitationen som g\u00f6r att allting dras mot jordens mitt, s\u00e5 att vi inte ramlar av jordens yta. Man vet inte riktigt hur gravitationen uppst\u00e5r, bara att olika f\u00f6rem\u00e5l dras till varandra. Alla f\u00f6rem\u00e5l skulle falla lika fort om de endast p\u00e5verkades av gravitationen (jordens dragningskraft). Det kallas f\u00f6r fritt fall. N\u00e4ra jordens yta p\u00e5verkas ett fallande f\u00f6rem\u00e5l ocks\u00e5 av luftmotst\u00e5ndet. Prova att sl\u00e4ppa ett papper och en boll tillsammans. Vad h\u00e4nder om du knycklar ihop pappret och sl\u00e4pper det tillsammans med bollen?<\/p>\n

Balansbom<\/h1>\n

L\u00e5t eleverna g\u00e5 p\u00e5 en balansbom och testa hur mycket de kan luta sig i sidled innan de ramlar ner. Vad \u00e4r det som g\u00f6r att man ramlar ner? L\u00e5t dem f\u00f6rklara vad som h\u00e4nder dels n\u00e4r de hittat j\u00e4mvikten, dels n\u00e4r de f\u00f6rlorar balansen.<\/p>\n

Gravitationen (=tyngdkraften) p\u00e5verkar varje liten del av ett f\u00f6rem\u00e5l, men det \u00e4r som om summan av alla de sm\u00e5 tyngdkrafterna p\u00e5verkar f\u00f6rem\u00e5let i en viss punkt, som kallas tyngdpunkten. F\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l med enkel form \u00e4r det l\u00e4tt att hitta tyngdpunkten. I till exempel en rak br\u00e4dbit \u00e4r tyngdpunkten i mitten. Om du g\u00e5r p\u00e5 en balansbom m\u00e5ste din kropps tyngdpunkt vara precis \u00f6ver bommen f\u00f6r att du ska kunna h\u00e5lla dig kvar. N\u00e4r du har h\u00e4nderna ut fr\u00e5n kroppen str\u00e4var du efter att hitta j\u00e4mvikten och placera tyngdpunkten \u00f6ver bommen.<\/p>\n

Gungbr\u00e4da<\/h1>\n

Prova f\u00f6rst hur det k\u00e4nns att lyfta en kompis en halv meter rakt upp. Orkar du? Prova sedan med att be samma kompis s\u00e4tta sig l\u00e4ngst ut p\u00e5 en gungbr\u00e4da, och j\u00e4mf\u00f6r hur det k\u00e4nns att lyfta denne genom att pressa ner den andra \u00e4nden av gungbr\u00e4dan. L\u00e5t eleverna gunga med personer som v\u00e4ger lika mycket och med personer som inte v\u00e4ger lika mycket. F\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 j\u00e4mvikt. Vem av er v\u00e4ger mest? Be dem f\u00f6rklara vad som h\u00e4nder.<\/p>\n

En gungbr\u00e4da \u00e4r uppbyggd som en h\u00e4vst\u00e5ng, ett viktigt verktyg f\u00f6r kraftutv\u00e4xling redan under forntiden. Med hj\u00e4lp av h\u00e4vst\u00e5ngsprincipen kan man lyfta ett tungt f\u00f6rem\u00e5l med en mindre kraft, genom att kraften verkar \u00f6ver en l\u00e4ngre v\u00e4g. N\u00e4r du gungar gungbr\u00e4da med n\u00e5gon kan du hitta j\u00e4mvikten genom att den som du gungar tillsammans med v\u00e4ger lika mycket som du sj\u00e4lv. Samma tyngd p\u00e5 b\u00e5da sidorna, och p\u00e5 samma avst\u00e5nd fr\u00e5n br\u00e4dans f\u00e4stpunkt, ger upphov till j\u00e4mvikt.<\/p>\n

Om du ska kunna gunga gungbr\u00e4da med n\u00e5gon som v\u00e4ger mer \u00e4n du sj\u00e4lv beh\u00f6ver du kunna \u00e4ndra h\u00e4vst\u00e5ngens l\u00e4ngd f\u00f6r att kunna hitta j\u00e4mvikten. N\u00e4r tv\u00e5 personer har hittat l\u00e4get f\u00f6r j\u00e4mvikt och den ena personen ber\u00e4ttar hur mycket hen v\u00e4ger, s\u00e5 kan man ber\u00e4kna den andra personens vikt. Fundera p\u00e5 hur man g\u00f6r det!<\/p>\n

Gunga<\/h1>\n

Hur f\u00e5r gungan fart? Beskriv hur du g\u00f6r f\u00f6r att gunga. L\u00e5t eleverna f\u00f6rklara f\u00f6r varandra hur det k\u00e4nns att gunga. Be dem att blunda och k\u00e4nna efter var de k\u00e4nner sig tyngst respektive l\u00e4ttast. I vilket l\u00e4ge \u00e4r farten som h\u00f6gst respektive l\u00e4gst? Om man h\u00e5ller en flaska eller ett glas som har n\u00e5gra cm saft, eller annan v\u00e4tska i botten, mot gungans sits (i linje med kedjan) – Hur tror du d\u00e5 att v\u00e4tskeytan kommer att st\u00e5 n\u00e4r du gungar? Prova om det st\u00e4mmer med din gissning.<\/p>\n

Ta tiden det tar f\u00f6r gungan att pendla fr\u00e5n ett l\u00e4ge och tillbaka igen (en period). Unders\u00f6k vad det \u00e4r som avg\u00f6r hur l\u00e5ng tid det tar. Kan du tvinga gungan att gunga med kortare eller l\u00e4ngre period? Prova till exempel med att starta gungan olika h\u00f6gt upp fr\u00e5n marken (med olika stor amplitud). J\u00e4mf\u00f6r perioden d\u00e5 man sitter ner i gungan med att st\u00e5 upp i den. Prova ocks\u00e5 med olika personer i gungan, samt med att g\u00f6ra kedjorna kortare. Om gungst\u00e4llningen har mer \u00e4n en gunga s\u00e5 kan man g\u00f6ra ovanst\u00e5ende unders\u00f6kningar genom direkt j\u00e4mf\u00f6relse utan tidtagning. Detta kallas ibland att ”gunga tvilling”. Kan du sj\u00e4lv gunga tvilling med en tom gunga? Kan du gunga tvilling med en kompis om en av er sitter och en av er st\u00e5r upp?<\/p>\n

N\u00e4r du gungar \u00e4ndrar r\u00f6relsen hela tiden riktning, och kroppen k\u00e4nner av accelerationskrafter som f\u00f6rsvagar eller f\u00f6rst\u00e4rker upplevelsen av gravitationen (=tyngdkraften). N\u00e4r man \u00e4r h\u00f6gst upp d\u00e4r gungan v\u00e4nder \u00e4r farten l\u00e4gst och man k\u00e4nner sig n\u00e4stan tyngdl\u00f6s. N\u00e4r gungan \u00e4r n\u00e4rmast marken \u00e4r farten som h\u00f6gst och man k\u00e4nner sig d\u00e5 mycket tyngre. Ibland kallas detta f\u00f6r G-kraft. Gungans period beror inte p\u00e5 massan och mycket litet p\u00e5 amplituden. Gungans period beror p\u00e5 pendelns l\u00e4ngd. En pendel med l\u00e4ngden en meter har en period p\u00e5 omkring tv\u00e5 sekunder. Eftersom sv\u00e4ngningstiden beror p\u00e5 pendell\u00e4ngden \u00e4r det sv\u00e5rt att gunga ”tvilling” med en tom gunga om man sj\u00e4lv st\u00e5r upp, f\u00f6r d\u00e5 flyttas ju tyngdpunkten s\u00e5 att pendeln blir kortare!<\/p>\n

Rutschkana<\/h1>\n

L\u00e5t eleverna leta upp olika saker med olika former och ytor som de sedan ska l\u00e5ta glida ner i rutschkanan. Innan eleverna sl\u00e4pper i v\u00e4g f\u00f6rem\u00e5len kan de f\u00e5 gissa vilket de tror kommer att komma snabbast nerf\u00f6r kanan. J\u00e4mf\u00f6r vad som h\u00e4nder n\u00e4r man rullar olika f\u00f6rem\u00e5l. Fyll till exempel en flaska med vatten, en annan likadan flaska med sand och l\u00e5t en tredje likadan flaska vara tom. Vilken flaska rullar snabbast ned? Gl\u00f6m inte att f\u00f6rst gissa vad du tror kommer att h\u00e4nda.<\/p>\n

L\u00e5t eleverna sj\u00e4lva \u00e5ka nedf\u00f6r rutschkanan. Unders\u00f6k om det spelar n\u00e5gon roll om kanan \u00e4r torr eller fuktig. Har det n\u00e5gon betydelse vilka kl\u00e4der man har p\u00e5 sig? Man kan komplettera med tidtagning, vilket \u00e4r l\u00e4ttare i en l\u00e5ng rutschkana. M\u00e4t str\u00e4ckan av kanan. Rulla ned en boll, ta tiden och ber\u00e4kna medelhastigheten f\u00f6r bollen. J\u00e4mf\u00f6r olika bollar och andra f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r att se vilken\/vilket som \u00e4r snabbast. Om man har en rutschkana som slutar strax ovan marken kan man sl\u00e4ppa en boll och iaktta hur den forts\u00e4tter ett stycke fram\u00e5t. Hur l\u00e5ngt kommer den? L\u00e5t bollen starta fr\u00e5n olika h\u00f6jd, och g\u00f6r en tabell och ett diagram \u00f6ver hur str\u00e4ckan bollen f\u00e4rdas innan den landar beror p\u00e5 starth\u00f6jd. Hur v\u00e4ntar du dig att sambandet skall se ut?<\/p>\n

Friktion \u00e4r en kraft som uppkommer mellan tv\u00e5 ytor som \u00e4r i kontakt med varandra, och den beror p\u00e5 ytornas sm\u00e5 oj\u00e4mnheter. Man kan anv\u00e4nda rutschbanan f\u00f6r att unders\u00f6ka hur h\u00f6g eller l\u00e5g friktionen \u00e4r mellan olika ytor. Det vill s\u00e4ga hur l\u00e4tt ett f\u00f6rem\u00e5l glider p\u00e5 ett underlag. Friktionen g\u00f6r ocks\u00e5 att runda f\u00f6rem\u00e5l b\u00f6rjar rulla, eller rotera. Vattnet i flaskan f\u00f6ljer inte med lika mycket i rotationen som sanden. D\u00e4rf\u00f6r rullar vattenflaskan snabbare. Bollar som \u00e4r kompakta rullar lite snabbare \u00e4n sandflaskan. Bollar som har all massa i ett skal rullar l\u00e5ngsammare.<\/p>\n

Karusell och piruett<\/h1>\n

De gamla lekplatskarusellerna, som l\u00e4t oss uppleva m\u00e5nga fysikbegrepp i hela kroppen, har p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen ersatts av lekplatspiruetter av olika slag. Be en elev ta fart sj\u00e4lv eller l\u00e5t en kamrat hj\u00e4lpa till. L\u00e5t eleverna unders\u00f6ka vad som h\u00e4nder med rotationen n\u00e4r de drar in armarna mot kroppen. Vad h\u00e4nder n\u00e4r de i st\u00e4llet l\u00e5ter kroppen h\u00e4nga s\u00e5 l\u00e5ngt ut de kan med raka armar? L\u00e5t en kula falla fritt mot sanden under, dels med piruetten i vila, dels under rotation. Hur mycket flyttas nedslagsplatsen? \u00c5t vilket h\u00e5ll? L\u00e5t en elev som roterar i piruetten prova att kasta en boll till en stillast\u00e5ende person.<\/p>\n

D\u00e5 armarna f\u00f6rs in mot kroppen i en piruett s\u00e5 \u00f6kar hastigheten. F\u00f6rklaringen handlar om det s.k. r\u00f6relsem\u00e4ngdsmomentets bevarande. N\u00e4r kroppens massa omf\u00f6rdelas \u00e4ndras radien till rotationscentrum. R\u00f6relsem\u00e4ngdsmomentet bevaras d\u00e5 genom att hastigheten f\u00f6r\u00e4ndras. Minskar radien snurrar man fortare, och tv\u00e4rtom. Man kan ocks\u00e5 prova med en snurrstol och h\u00e5lla tv\u00e5 tunga b\u00f6cker i h\u00e4nderna som man drar in eller sl\u00e4pper ut.<\/p>\n

Dansarens eller konst\u00e5karens piruetter och simhopparens volter \u00e4r andra exempel p\u00e5 r\u00f6relsem\u00e4ngdsmomentets bevarande. I en roterande karusell eller piruett kan man uppleva en kraft, som vill dra en ut\u00e5t. Den kallas f\u00f6r centrifugalkraft. Egentligen handlar det om en in\u00e5triktad centripetalkraft som h\u00e5ller kroppen kvar i cirkelbanan. Den kan till exempel komma fr\u00e5n friktion och fr\u00e5n dina armar som du h\u00e5ller dig fast med. Ett f\u00f6rem\u00e5l som l\u00e4mnar ett roterande system med en viss fart och riktning forts\u00e4tter rakt fram i samma riktning. Det p\u00e5verkas dock genast av andra krafter, till exempel gravitationen och luftmotst\u00e5ndet, vilket g\u00f6r att f\u00f6rem\u00e5lets fart och\/eller r\u00f6relseriktning \u00e4ndras.<\/p>\n

Forts\u00e4tt g\u00e4rna att utmana er sj\u00e4lva p\u00e5 lekplatsen med hj\u00e4lp av egna unders\u00f6kningar utifr\u00e5n elevernas fr\u00e5gor!<\/em><\/p>\n

Fysik p\u00e5 rutschbanan<\/h1>\n

Utg\u00e5 fr\u00e5n barnens erfarenheter!<\/h2>\n

P\u00e5 de flesta f\u00f6rskolor och lekplatser finns rutschkanor och \u00e4ven de minsta barnen har erfarenheter av att det ibland g\u00e5r fort n\u00e4r man \u00e5ker (till och med l\u00e4skigt fort!), medan det ibland knappt g\u00e5r att \u00e5ka alls (man fastnar n\u00e4stan). H\u00e4r finns ett utm\u00e4rkt tillf\u00e4lle att utmana barnen i att systematisera sina erfarenheter och kanske tillsammans unders\u00f6ka vad det \u00e4r som g\u00f6r att det g\u00e5r olika l\u00e4tt att \u00e5ka. Barnen har s\u00e4kert m\u00e5nga id\u00e9er om detta. Fr\u00e5ga g\u00e4rna barnen och samla ihop deras f\u00f6rslag. Kanske f\u00f6resl\u00e5r n\u00e5gon att det spelar roll vilka kl\u00e4der man har, n\u00e5gon annan om det har regnat eller om n\u00e5got annat (till exempel sand finns p\u00e5 rutschkanan). Kanske kommer n\u00e5gon in p\u00e5 huruvida det spelar roll hur stor man \u00e4r (vad man v\u00e4ger). Utifr\u00e5n de h\u00e4r f\u00f6rslagen kan man tillsammans utforma unders\u00f6kningar.<\/p>\n

Att g\u00f6ra r\u00e4ttvisa f\u00f6rs\u00f6k<\/h2>\n

Det \u00e4r bra om man som vuxen kan hj\u00e4lpa barnen att testa en sak i taget (om man \u00e4ndrar b\u00e5de vilka kl\u00e4der man har och om rutschkanan \u00e4r v\u00e5t eller torr s\u00e5 vet man inte vad det \u00e4r som spelade roll). Efter n\u00e5gra f\u00f6rs\u00f6k d\u00e4r barnen \u00e4ndrat flera saker samtidigt kanske man kan f\u00f6resl\u00e5 att man forts\u00e4tter att unders\u00f6ka, men nu bara \u00e4ndrar p\u00e5 en sak i taget. Vid s\u00e5dana samtal f\u00e5r barnen ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig n\u00e5got som inte bara handlar om rutschkanan utan om hur man kan g\u00f6ra n\u00e4r man vill unders\u00f6ka n\u00e5got. M\u00e5nga barn brukar ocks\u00e5 ha en k\u00e4nsla f\u00f6r det h\u00e4r: t\u00e4vlingar ska vara r\u00e4ttvisa! Man pratar d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 ibland om \u201dr\u00e4ttvisa f\u00f6rs\u00f6k\u201d. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra f\u00f6rslag p\u00e5 m\u00f6jliga unders\u00f6kningar med utg\u00e5ngspunkt i erfarenheter fr\u00e5n rutschkanan. Naturligtvis f\u00e5r du som f\u00f6rskoll\u00e4rare sj\u00e4lv anpassa s\u00e5 att det fungerar i din barngrupp. Se det som en inspiration!<\/p>\n

Att unders\u00f6ka om kl\u00e4derna p\u00e5verkar hur l\u00e4tt det g\u00e5r att \u00e5ka<\/h2>\n

Om barnen s\u00e4ger att kl\u00e4derna man har p\u00e5 sig p\u00e5verkar, s\u00e5 kan man l\u00e5ta dem prova med lite olika kl\u00e4der. H\u00e4r finns det mycket att fundera p\u00e5: \u00c4r det f\u00e4rgen p\u00e5 byxorna som p\u00e5verkar eller \u00e4r det materialet (det kan h\u00e4nda att barnen har fler id\u00e9er)? Utg\u00e5 fr\u00e5n barnens f\u00f6rslag och utforma tillsammans med barnen en l\u00e4mplig unders\u00f6kning. F\u00e4rg g\u00e5r relativt l\u00e4tt att prova men det kr\u00e4ver att ni har tillg\u00e5ng till byxor i samma sorts tyg men i olika f\u00e4rg. \u00c4ven material g\u00e5r att unders\u00f6ka med saker ni redan har. De flesta barn har ju regnbyxor p\u00e5 f\u00f6rskolan, kanske n\u00e5gra andra \u00f6verdragsbyxor, kanske har de p\u00e5 sig mjukisbyxor men har jeans eller n\u00e5got annat bland extrakl\u00e4derna. L\u00e5t barnen pr\u00f6va att ha p\u00e5 sig olika byxor n\u00e4r de \u00e5ker och se vad de kommer fram till.<\/p>\n

Att unders\u00f6ka mer noga \u2013 att byta ut sig sj\u00e4lv mot en kloss<\/h2>\n

N\u00e4r skillnaderna blir stora, \u00e4r de l\u00e4tta att l\u00e4gga m\u00e4rke till, men n\u00e4r materialen \u00e4r mer lika kan det vara sv\u00e5rt att veta om det gick snabbast den h\u00e4r eller f\u00f6rra g\u00e5ngen man \u00e5kte. Kanske \u00e4r det ocks\u00e5 n\u00e5gon som s\u00e4ger att det spelar roll hur mycket fart man satte n\u00e4r man b\u00f6rjar \u00e5ka, eller om man h\u00e5ller h\u00e4nderna p\u00e5 kanten eller inte, eller om skorna skrapar i, eller om man h\u00e5ller upp dem. Man upplever inte unders\u00f6kningen som \u201dr\u00e4ttvis\u201d. D\u00e5 kan man f\u00f6resl\u00e5 f\u00f6r barnen att man kan g\u00f6ra en unders\u00f6kning med f\u00f6rem\u00e5l i st\u00e4llet f\u00f6r att de \u00e5ker sj\u00e4lva \u2013 det blir d\u00e5 l\u00e4ttare att se till att allt g\u00e5r r\u00e4tt till! Ni kan forts\u00e4tta att anv\u00e4nda rutschkanan eller byta till en lutande br\u00e4da om det \u00e4r enklare. I princip kan ni unders\u00f6ka samma saker igen fast med klossar (eller sm\u00e5 juicef\u00f6rpackningar kl\u00e4dda i olika tyg). Nackdelen \u00e4r att ni beh\u00f6ver ha f\u00f6rberett s\u00e5 att ni har f\u00f6rpackningar och tyger (samma material i olika f\u00e4rger, samt olika material med samma f\u00e4rg), om ni ska kunna g\u00f6ra motsvarande unders\u00f6kningar som de som beskrevs ovan \u2013 n\u00e4r barnen provade med sina egna kroppar. F\u00f6rdelen \u00e4r att det \u00e4r l\u00e4ttare att g\u00f6ra en \u201dr\u00e4ttvis\u201d unders\u00f6kning.<\/p>\n

Att l\u00e5ta barnen dokumentera sina unders\u00f6kningar<\/h2>\n

Om ni hj\u00e4lps \u00e5t att sl\u00e4ppa alla klossarna\/juicef\u00f6rpackningarna samtidigt \u2013 s\u00e5 tittar ni helt enkelt efter vilken som kommer ner f\u00f6rst, eller om de kommer ner samtidigt. Blir det sv\u00e5rt att h\u00e5lla uppm\u00e4rksamheten och titta noga (det g\u00e5r ju trots allt ganska fort) s\u00e5 kan man filma till exempel med hj\u00e4lp av en surfplatta eller telefon. Det finns appar d\u00e4r man kan filma och sedan spela upp i slowmotion, enklast anv\u00e4nder man iPadens Slowmotion l\u00e4ge i kameran. D\u00e5 g\u00e5r det l\u00e4ttare att se om de kom ner samtidigt eller inte (och om de verkligen sl\u00e4pptes i v\u00e4g p\u00e5 en g\u00e5ng). Tabellen nedan \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur man ytterligare, om man vill, kan dokumentera unders\u00f6kningen med barnen. H\u00e4r unders\u00f6ker man om f\u00e4rgen spelar roll, naturligtvis kan man g\u00f6ra en liknande tabell fast med olika material. H\u00e4r r\u00e4cker det att barnen s\u00e4tter till exempel ett kryss i en ruta.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Vad p\u00e5verkar hur fort n\u00e5got glider nedf\u00f6r ett lutande plan? Spelar det n\u00e5gon roll vilket tyg klossen \u00e4r kl\u00e4dd med?<\/td>\n<\/tr>\n
Vilka klossar j\u00e4mf\u00f6rs?<\/td>\nBl\u00e5 klossen kommer ned f\u00f6rst<\/td>\nKlossarna kommer ned ungef\u00e4r samtidigt.<\/td>\nR\u00f6da klossen kommer ned f\u00f6rst<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
Test1<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Att unders\u00f6ka om det \u00e4r n\u00e5got mer \u00e4n kl\u00e4derna som p\u00e5verkar<\/h2>\n

N\u00e4r man k\u00e4nner sig n\u00f6jd med unders\u00f6kningarna om f\u00e4rg och material, kan man om barnens intresse kvarst\u00e5r, j\u00e4mf\u00f6ra med och utan vatten p\u00e5 rutschkanan, och med och utan sand. Det blir lite sv\u00e5rare att sl\u00e4ppa flera klossar samtidigt d\u00e5; man blir n\u00e4stan tvungen att b\u00f6rja med torr rutschkana och kanske ta tiden (om detta inte \u00e4r f\u00f6r abstrakt f\u00f6r barnen), sedan byta till rutschkana med sand (och ta tiden), och sedan slutligen med v\u00e5t kana (och ta tiden). Allt med samma f\u00f6rem\u00e5l. Blir detta f\u00f6r abstrakt s\u00e5 \u00e4r en m\u00f6jlighet att barnen f\u00e5r unders\u00f6ka detta med sina egna kroppar i st\u00e4llet. L\u00e5t dem prova att \u00e5ka f\u00f6rst p\u00e5 torr kana, sedan med sand och slutligen med vatten. Samma byxor hela tiden \u2013 helst\u2026 Det \u00e4r s\u00e5 klart bra om man kan involvera barnen i hur man skulle kunna unders\u00f6ka om det g\u00e5r fortast till exempel med vatten eller utan. De har s\u00e4kert n\u00e5gra bra id\u00e9er speciellt om de varit med om unders\u00f6kningarna ovan d\u00e4r man unders\u00f6ker om f\u00e4rgen respektive materialet spelar roll. D\u00e5 \u00e4r det s\u00e4kert n\u00e5gon som inser vikten av att det \u00e4r samma byxor man \u00e5ker med hela tiden.<\/p>\n

Kanske kan det vara s\u00e5 att unders\u00f6kningarna ovan leder till en undran om det spelar roll vad klossen (eller du sj\u00e4lv) v\u00e4ger f\u00f6r hur snabbt det g\u00e5r. \u00c4ven detta kan man unders\u00f6ka med klossarna (lite sv\u00e5rare med barnen sj\u00e4lva). L\u00e4gg en kloss ovanp\u00e5 en annan och j\u00e4mf\u00f6r med en kloss som \u00e5ker sj\u00e4lv (f\u00f6r att det ska bli ett r\u00e4ttvist f\u00f6rs\u00f6k m\u00e5ste materialet de \u00e4r kl\u00e4dda i vara samma). Eller som n\u00e5gra barn kom p\u00e5: h\u00e4mta en stor sten och f\u00e4st ovanp\u00e5 den ena klossen. Nu borde det bli riktigt stor skillnad OM det \u00e4r s\u00e5 att det spelar roll hur mycket f\u00f6rem\u00e5let v\u00e4ger (vilken massa det har med fysikspr\u00e5k).<\/p>\n

Att inf\u00f6ra begrepp<\/h2>\n

Om man vill kan man inf\u00f6ra begreppet \u201dfriktion\u201d i samtalet med barnen i samband med att de sj\u00e4lva utforskar fenomenet. Man kan beskriva det som h\u00e4nder med att friktionen blir st\u00f6rre med vissa material och d\u00e5 g\u00e5r det tr\u00f6gare (blir sv\u00e5rare att \u00e5ka), och med andra material blir friktionen mindre och d\u00e5 g\u00e5r det l\u00e4ttare att \u00e5ka. Om du v\u00e4ljer att introducera begreppet friktion kan det ocks\u00e5 anv\u00e4ndas i andra situationer som till exempel n\u00e4r barnen halkar p\u00e5 isen p\u00e5 vintern (friktionen \u00e4r liten, men kan bli st\u00f6rre om man h\u00e4ller sand p\u00e5 isfl\u00e4cken \u2013 d\u00e5 blir det mindre halkigt), eller n\u00e4r de unders\u00f6ker vem som kan kana l\u00e4ngst p\u00e5 strumporna. Hur g\u00e5r det f\u00f6r den som har \u201dhalkfria\u201d strumpor eller \u00e4r barfota?<\/p>\n

(Det kan ocks\u00e5 vara bra att t\u00e4nka p\u00e5 att friktionen beror p\u00e5 b\u00e5da ytorna – och p\u00e5 vad som finns mellan dem. Sand har inte samma effekt p\u00e5 en rutschkana som p\u00e5 sn\u00f6!)<\/p>\n

Experiment med gungbr\u00e4da<\/h1>\n

P\u00e5 gungbr\u00e4dan g\u00e4ller det att hitta j\u00e4mvikt.<\/p>\n

Om man gungar med n\u00e5gon som \u00e4r tyngre m\u00e5ste den som \u00e4r tyngst vara n\u00e4rmast mitten.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00f6k att balansera\u00a0tv\u00e5 legobitar p\u00e5 ena sidan med en legobit p\u00e5 andra sidan.<\/p>\n

Spelar det n\u00e5gon roll hur man v\u00e4nder den yttersta biten?<\/p>\n

G\u00e5r det att balansera 4 legobitar p\u00e5 ena sidan och en p\u00e5 den andra?<\/p>\n

 <\/p>\n

Id\u00e9 tagen fr\u00e5n \u201dFysik p\u00e5 lekplatsen<\/a>\u201d fr\u00e5n Lunds kommun.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Med hj\u00e4lp av olika lekredskap p\u00e5 en lekplats kan man uppleva, och l\u00e4ra om, kraft och r\u00f6relse. Hela kroppen blir aktiv i ett s\u00e5dant l\u00e4rande. Kl\u00e4tterst\u00e4llning Kl\u00e4ttra upp och sl\u00e4pp olika par av f\u00f6rem\u00e5l och j\u00e4mf\u00f6r hur snabbt de faller till marken. Vad tror du kommer att h\u00e4nda? Faller alla f\u00f6rem\u00e5l lika snabbt? Tag med … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dFysik p\u00e5 lekplatsen\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2590,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[218561,4842,218347],"tags":[],"class_list":["post-1327","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-experiment","category-fysik","category-veckans-ide"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1327","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2590"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1327"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1327\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1448,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1327\/revisions\/1448"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1327"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1327"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/scienceed\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1327"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}