{"id":476,"date":"2023-12-21T15:43:31","date_gmt":"2023-12-21T13:43:31","guid":{"rendered":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/?page_id=476"},"modified":"2024-01-03T10:53:41","modified_gmt":"2024-01-03T08:53:41","slug":"4-koldioxidvishet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/4-koldioxidvishet\/","title":{"rendered":"4. Koldioxidvishet"},"content":{"rendered":"<p><strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-112\" src=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/08\/kierratys-merkki-300x263.png\" alt=\"\" width=\"225\" height=\"197\" srcset=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/08\/kierratys-merkki-300x263.png 300w, https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/08\/kierratys-merkki.png 800w\" sizes=\"auto, (max-width: 225px) 85vw, 225px\" \/>Koldioxidavtryck\u00a0<\/strong>= v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen som produkten\/verksamheten\/organisationen producerar omvandlade till koldioxidekvivalenter (CO<sub>2<\/sub>e).<br \/>\n<strong>Kols\u00e4nka\u00a0<\/strong>= funktion som binder kol, t.ex. v\u00e4xtlighet, skog, hav e.d.<br \/>\n<strong>Kolneutralitet\u00a0<\/strong>= produkten\/verksamheten\/organisationen producerar h\u00f6gst lika mycket v\u00e4xthusgaser som den kan binda till kols\u00e4nkor.<br \/>\n<strong>Kolnegativitet\u00a0<\/strong>(= klimatpositivitet) = produkten\/verksamheten\/organisationen avl\u00e4gsnar kol fr\u00e5n atmosf\u00e4ren, dvs. binder i praktiken mer kol \u00e4n sl\u00e4pper ut i atmosf\u00e4ren.<br \/>\n<strong>Utsl\u00e4ppsfaktor\u00a0<\/strong>= v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppet fr\u00e5n en produkt eller tj\u00e4nst i CO<sub>2<\/sub>-ekvivalenter i f\u00f6rh\u00e5llande till den operativa enheten.<\/p>\n<p style=\"padding-left: 40px\"><strong>Exempel p\u00e5 utsl\u00e4ppsfaktorer:<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li style=\"list-style-type: none\">\n<ul>\n<li>N\u00f6tk\u00f6tt: 24,9 kg CO<sub>2<\/sub>e\/kg<\/li>\n<li>Bensin: 2,07 kg CO<sub>2<\/sub>e\/l<\/li>\n<li>Br\u00e4nnbart avfall: 105,4 kg CO<sub>2<\/sub>e\/tn<\/li>\n<li>K\u00f6rning med personbil: 159 g CO<sub>2<\/sub>e\/km<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n<h3><span style=\"color: #008000\">Varf\u00f6r ska koldioxidavtrycket r\u00e4knas?<\/span><\/h3>\n<ul>\n<li>Finska staten har som m\u00e5l att vara kolneutral \u00e5r 2035<\/li>\n<li>\u00c5bo stads m\u00e5l \u00e4r att vara kolneutral \u00e5r 2029 och d\u00e4refter klimatpositiv (dvs. kolnegativ) <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=FOSDzh-etsM\">Video:<\/a><a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=FOSDzh-etsM\"> Onko Turku hiilineutraali 2029?<\/a><\/li>\n<li>Lagstiftningen och \u00f6vriga krav kommer att f\u00f6r\u00e4ndras och sk\u00e4rpas<\/li>\n<li>F\u00f6r att minska klimatp\u00e5verkan m\u00e5ste man veta vad utsl\u00e4ppen best\u00e5r av. D\u00e5 kan man vidta kostnadseffektiva och r\u00e4tt valda \u00e5tg\u00e4rder samt f\u00f6lja upp deras effekter.<\/li>\n<\/ul>\n<h3><span style=\"color: #008000\">Ber\u00e4kning av koldioxidavtrycket<\/span><\/h3>\n<p>Det finns internationella standarder f\u00f6r ber\u00e4kningen, till exempel Greenhouse Gas Protocol eller GHG-protokollet (anv\u00e4nds mest) och ISO 14067.<\/p>\n<p>Enligt GHG-protokollet delas utsl\u00e4ppen in i tre klasser (Scope 1\u20133)<\/p>\n<ul>\n<li style=\"list-style-type: none\">\n<ul>\n<li>Scope 1: direkta utsl\u00e4pp, dvs. br\u00e4nslen och egen energiproduktion<\/li>\n<li>Scope 2: Utsl\u00e4pp fr\u00e5n k\u00f6pt energi<\/li>\n<li>Scope 3: indirekta utsl\u00e4pp<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-140 size-large\" src=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/10\/hiilijalanjalki_ekokompassi-1024x724.png\" alt=\"\" width=\"1024\" height=\"724\" srcset=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/10\/hiilijalanjalki_ekokompassi.png 1024w, https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/10\/hiilijalanjalki_ekokompassi-300x212.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/p>\n<p>Bildk\u00e4lla: Ekokompassen<\/p>\n<h3><span style=\"color: #008000\">Utmaningar i ber\u00e4kningen av koldioxidavtrycket<\/span><\/h3>\n<p>Olika organisationers koldioxidavtryck \u00e4r inte direkt j\u00e4mf\u00f6rbara med varandra eftersom de har kunnat ber\u00e4knas med olika metoder, avgr\u00e4nsningar och koefficienter.<\/p>\n<p>Det \u00e4r utmanande att f\u00e5 tillg\u00e5ng till tillf\u00f6rlitliga utsl\u00e4ppsfaktorer. Utsl\u00e4ppsfaktorer har inte ens ber\u00e4knats f\u00f6r alla produkter. Dessutom kan de utsl\u00e4ppsfaktorer som f\u00f6retagen uppgett f\u00f6r sina egna produkter vara op\u00e5litliga och partiska.<\/p>\n<p><strong>Det l\u00f6nar sig att komma ih\u00e5g att koldioxidavtrycket i allm\u00e4nhet alltid \u00e4r en uppskattning, inte en absolut sanning.<\/strong><\/p>\n<h3><span style=\"color: #008000\">TAI:s koldioxidavtryck<\/span><\/h3>\n<p>TAI:s koldioxidavtryck har ber\u00e4knats f\u00f6r 2021 och 2022. F\u00f6r att f\u00e5 en verklighetstrogen bild av koldioxidavtrycket m\u00e5ste man ber\u00e4kna det f\u00f6r flera \u00e5r. \u00c5r 2021 p\u00e5verkade coronapandemin koldioxidavtrycket bland annat genom att minska arbetsresorna. Vid ber\u00e4kningen av TAI:s koldioxidavtryck har man anv\u00e4nt en r\u00e4knare som utvecklats inom projektet VASKI.<\/p>\n<p>TAI:s koldioxidavtryck \u00e5r 2021 var cirka 11 200 ton och \u00e5r 2022 cirka 10 700 ton CO<sub>2<\/sub>e. St\u00f6rsta delen av utsl\u00e4ppen h\u00e4rstammade fr\u00e5n uppv\u00e4rmning av skolbyggnaderna och anskaffningar. TAI:s koldioxidavtryck kommer att minska betydligt n\u00e4r det nya moderna TAITO-campuset blir f\u00e4rdigt.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/12\/Hiilijalanjalki-2021-reunat-cmyk1500x757.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-452 size-large\" src=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/12\/Hiilijalanjalki-2021-reunat-cmyk1500x757-1024x540.jpg\" alt=\"\" width=\"1024\" height=\"540\" srcset=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/12\/Hiilijalanjalki-2021-reunat-cmyk1500x757.jpg 1024w, https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/12\/Hiilijalanjalki-2021-reunat-cmyk1500x757-300x158.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/a><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/12\/Hiilijalanjalki-2022-reunat-cmyk1500x757.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-453 size-large\" src=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/12\/Hiilijalanjalki-2022-reunat-cmyk1500x757-1024x540.jpg\" alt=\"\" width=\"1024\" height=\"540\" srcset=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/12\/Hiilijalanjalki-2022-reunat-cmyk1500x757.jpg 1024w, https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/files\/2023\/12\/Hiilijalanjalki-2022-reunat-cmyk1500x757-300x158.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h3><span style=\"color: #008000\">Personligt koldioxidavtryck<\/span><\/h3>\n<p>Finl\u00e4ndarnas genomsnittliga koldioxidavtryck \u00e4r cirka 9600 ton CO2e per \u00e5r. St\u00f6rsta delen av detta kommer fr\u00e5n boende, trafik och livsmedel.<\/p>\n<p>Du kan ber\u00e4kna ditt personliga koldioxidavtryck med hj\u00e4lp av <a href=\"https:\/\/www.sitra.fi\/hankkeet\/elamantapatesti\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">ett livsstilstest som Sitra har utvecklat<\/a> (tyv\u00e4rr bara p\u00e5 finska). Testet ger ocks\u00e5 tips om hur du kan minska utsl\u00e4ppen fr\u00e5n din livsstil. Tips: livsstilstestet kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas i undervisningen om h\u00e5llbar utveckling!<\/p>\n<h3><span style=\"color: #008000\">Navigering<\/span><\/h3>\n<ol>\n<li><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/1-den-grona-overgangen\/\">Den gr\u00f6na \u00f6verg\u00e5ngen vid TAI<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/2-mal\/\">TAI:s m\u00e5l f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/3-atgarder\/\">TAI:s h\u00e5llbarhets\u00e5tg\u00e4rder<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/4-koldioxidvishet\/\">Koldioxidvishet<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/5-cirkular-ekonomi\/\">Cirkul\u00e4r ekonomi<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/6-undervisning\/\">H\u00e5llbar utveckling i undervisningen och studerandenas delaktighet<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/7-uppfoljning\/\">Uppf\u00f6ljning av den h\u00e5llbara utvecklingen vid TAI<\/a><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong><a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/5-cirkular-ekonomi\/\"><span style=\"color: #008000\">N\u00e4sta sida<\/span><\/a><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Koldioxidavtryck\u00a0= v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen som produkten\/verksamheten\/organisationen producerar omvandlade till koldioxidekvivalenter (CO2e). Kols\u00e4nka\u00a0= funktion som binder kol, t.ex. v\u00e4xtlighet, skog, hav e.d. Kolneutralitet\u00a0= produkten\/verksamheten\/organisationen producerar h\u00f6gst lika mycket v\u00e4xthusgaser som den kan binda till kols\u00e4nkor. Kolnegativitet\u00a0(= klimatpositivitet) = produkten\/verksamheten\/organisationen avl\u00e4gsnar kol fr\u00e5n atmosf\u00e4ren, dvs. binder i praktiken mer kol \u00e4n sl\u00e4pper ut i atmosf\u00e4ren. Utsl\u00e4ppsfaktor\u00a0= v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppet fr\u00e5n en &hellip; <a href=\"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/4-koldioxidvishet\/\" class=\"more-link\">Jatka lukemista<span class=\"screen-reader-text\"> &#8221;4. Koldioxidvishet&#8221;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3252,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-476","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/476","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3252"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=476"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/476\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":567,"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/476\/revisions\/567"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/kekeperehdytys\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=476"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}