{"id":90,"date":"2026-03-12T13:35:21","date_gmt":"2026-03-12T11:35:21","guid":{"rendered":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/katedral\/?page_id=90"},"modified":"2026-04-15T12:42:23","modified_gmt":"2026-04-15T09:42:23","slug":"arkeologiska-utgravningar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blog.edu.turku.fi\/katedral\/arkeologiska-utgravningar\/","title":{"rendered":"Arkeologiska utgr\u00e4vningar"},"content":{"rendered":"\n

Foto av gymnastiksalen<\/em><\/p>\n\n\n\n

Katedralskolans gymnastiksal planerades \u00e5r 1902 av arkitekten Carl Armfelt<\/strong>. I slutet av 2017 p\u00e5b\u00f6rjades omfattande arkeologiska utgr\u00e4vningar under gymnastiksalens golv. \u00c4ven om arkeologerna var medvetna om den stora sannolikheten f\u00f6r fornfynd mitt i det historiska \u00c5bo, kom ruinomr\u00e5dets omfattning och de unika fynden som en \u00f6verraskning.<\/p>\n\n\n\n

De p\u00e5tr\u00e4ffade byggnadsresterna h\u00e4rstammar fr\u00e5n tiden kring stadens grundande, och de historiska kulturlagren kunde f\u00f6ljas hela 700 \u00e5r<\/strong> tillbaka i tiden. Fynden utg\u00f6r endast en liten del av den medeltida stad som en g\u00e5ng str\u00e4ckte sig fr\u00e5n domkyrkan till Aurabron och som f\u00f6rst\u00f6rdes i den stora stadsbranden 1827 samt i flera tidigare br\u00e4nder under 1600-talet.<\/p>\n\n\n\n

Kvarteren kring skolan kallades Kl\u00f6ster stadsdel<\/strong>, ett namn som syftar p\u00e5 Klosterberget och det medeltida kloster som tidigare fanns i omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Foto av muuritutkimus<\/em>\u00a0http:\/\/www.muuritutkimus.com\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

Horns hus<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

I gymnastiksalen har arkeologerna frilagt k\u00e4llargrunderna till tv\u00e5 betydande byggnader: Horns hus<\/strong> och M\u00e5\u00e5s hus<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1827 fanns Horns hus upptaget i tomtregistret under namnet \u201dWelb \u00d6ffvert Hornsg\u00e5rdh\u201d<\/em>. Tomten \u00e4gdes av f\u00e4ltmarskalk Evert Horn<\/strong>, en inflytelserik person i rikets historia, som stupade i strid \u00e5r 1615.<\/p>\n\n\n\n

Sl\u00e4kten Horn \u00e4gde \u00e4ven det s\u00e5 kallade Kankais hus<\/strong>, den byggnad fr\u00e5n 1547 som l\u00e5g p\u00e5 platsen f\u00f6r dagens skolbyggnad. Huset s\u00e5ldes 1671 av Gustaf Evertsson Horn till \u00c5bo hovr\u00e4tt, men f\u00f6rst\u00f6rdes sv\u00e5rt i branden 1681. Efter \u00e5teruppbyggnaden bedrevs hovr\u00e4ttsverksamhet d\u00e4r fram till stadsbranden 1827.<\/p>\n\n\n\n

Efter Horns tid \u00e4r \u00e4gandef\u00f6rh\u00e5llandena delvis oklara. Det \u00e4r dock k\u00e4nt att k\u00f6pmannen Henrik Withfooth<\/strong> \u00e4gde tomten i slutet av 1600-talet, och att den \u00e5r 1712 \u00f6vergick till hans sv\u00e4rson Georg Haveman<\/strong>. Tomten f\u00f6rblev i sl\u00e4ktens \u00e4go tills kommerser\u00e5det Christian Trapp<\/strong> k\u00f6pte den \u00e5r 1822.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llarutrymmena anv\u00e4ndes huvudsakligen f\u00f6r f\u00f6rvaring av v\u00e4rdesaker och var inte avsedda som bost\u00e4der. Trots detta p\u00e5tr\u00e4ffades grunden till en kakelugn i ett av rummen. Arkeologerna fann \u00e4ven delvis f\u00f6rkolnade rester av brev fr\u00e5n 1800-talet, skrivna p\u00e5 tyska.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

M\u00e5\u00e5s hus<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

I slutet av 1500-talet \u00e4gdes tomten av k\u00f6pmannen David M\u00e5\u00e5s<\/strong>, och \u00e5r 1616 ben\u00e4mndes den \u201dDavidh Mosesg\u00e5rd\u201d<\/em>. \u00c5r 1641 \u00f6vergick tomten till Peter Thorw\u00f6st<\/strong>, grundare av Fiskars bruk, och senare till hans son Johan Thorw\u00f6st<\/strong>. Sl\u00e4kten Thorw\u00f6st \u00e4gde \u00e4ven flera andra byggnader i kvarteren, bland annat under dagens skolg\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1725 k\u00f6pte apotekaren Johan Synnerberg<\/strong> stenhuset p\u00e5 tomten av k\u00f6pmannen Gustaf Withfooth. Synnerberg bedrev apoteksverksamhet d\u00e4r i omkring 40 \u00e5r. Vid tiden f\u00f6r stadsbranden 1827 \u00e4gdes tomten av kapten Christian Forsmans<\/strong> arvingar.<\/p>\n\n\n\n

I ett av husen fanns dessutom \u00c5bos f\u00f6rsta sparbank<\/strong>, som \u00f6ppnade \u00e5r 1823. Enligt s\u00e4gnen ska b\u00e5de Johan Ludvig Runeberg<\/strong> och Zacharias Topelius<\/strong> ha lyft studiel\u00e5n d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Fynd och utgr\u00e4vningarnas avslutning<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Efter \u00c5bo brands 1827 f\u00f6rst\u00f6relse rasade byggnadsresterna ned i k\u00e4llarna, och omr\u00e5det j\u00e4mnades f\u00f6r att ge plats \u00e5t ny bebyggelse. Den medeltida huvudgatan Kloster\u00e5gatan<\/strong> l\u00f6pte delvis genom dagens gymnastiksal, och husen l\u00e5g l\u00e4ngs med denna gata. Gatans forts\u00e4ttning har senare frilagts vid Aboa Vetus.<\/p>\n\n\n\n

Utfyllnadsmassorna i gymnastiksalen gr\u00e4vdes ut f\u00f6r hand och bars ut i hinkar. Bland fynden fanns glaserade golvtegel, gr\u00f6na kakelplattor, f\u00f6rkolnade brevfragment, delar av en j\u00e4rnugn samt olika vardagsf\u00f6rem\u00e5l som vittnar om m\u00e4nniskorna som levt och bott p\u00e5 platsen.<\/p>\n\n\n\n

Utgr\u00e4vningarna avslutades sommaren 2018. Ruinerna har d\u00e4refter t\u00e4ckts med skyddande ifyllnadsmaterial f\u00f6r att bevaras f\u00f6r framtida generationer. Under sommaren samma \u00e5r ordnades ett popup-museum med titeln \u201dTurku goes underground\u201d<\/strong> i gymnastiksalen. Utst\u00e4llningen lockade cirka 4<\/strong>\u202f<\/strong>500 bes<\/strong>\u00f6<\/strong>kare<\/strong> under fem veckor.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nkar och k\u00e4llor<\/h3>\n\n\n\n

Muuritutkimus 2017-2018<\/p>\n\n\n\n

http:\/\/www.muuritutkimus.com\/arkeologia\/index.html<\/a><\/p>\n\n\n\n

Suomen kuvalehti 9.7 2018<\/p>\n\n\n\n

\n
Kulttuurikatastrofi vai j\u00e4rkiteko? Turun jumppasali-Pompeiji haudataan pian takaisin maahan<\/a><\/blockquote>