Distansundervisning

Allmän information

(undertiteln på svenska)

Undersökningar om distansundervisning (sammanfattningar)

Gymnasieelever som anvandare av informations- och kommunikationsteknik
Sammanfattning

15.10.2013/Åbo universitet, Centret för inlärningsforskning

Distansundervisningens charm: internationell litteraturöversikt

16.3.2012/Åbo universitet, Centret för inlärningsforskning

I översikten granskas distansundervisning utgående ifrån internationell forskningslitteratur. Distansundervisning har länge varit ett alternativ för direkt undervisning ansikte mot ansikte. De tidigaste till-lämpningarna av systematisk distansundervisning återfinns redan i slutet av 1800-talet och den första internationella organisationen för korrespondensundervisning grundades så tidigt som 1938. Distansundervisningens former har emellertid utvecklats i takt med den teknologi som används i dag. Objektet för den här översikten är i synnerhet den ”nya vågen” inom distansundervisning som uppstått till följd av utvecklingen inom data- och informationsteknik och datanät.

På basis av forskningslitteraturen kan konstateras att distansundervisning inom vuxenutbildning och högskoleutbildning befäst sin ställning som en undervisningsform som är enkel att tillämpa i många situationer där traditionell kontaktundervisning är omöjlig eller opraktisk att ordna. Omfattande undersökningar har också skingrat rädslan om att distansundervisning skulle leda till betydligt försvagade inlärningsresultat. På högskolenivå är den vanligaste observationen att det inte finns några skillnader i inlärningsresultaten mellan distansundervisning och kontaktundervisning. Inte heller inom allmänbildade utbildning visar metaanalyserna på några skillnader mellan kontaktundervisning och distansunder-visning.

Undersökning av inlärningsmiljöer – distansundervisning i Finland

17.2.2012/Åbo universitet, Centret för inlärningsforskning

Syftet med undersökningen var att kartlägga nuläget och utvecklingsbehovet i hur lärare inom den allmänbildande undervisningen i Finland använder informations- och kommunikationsteknik (IKT) i synnerhet ur distansundervisningens synvinkel. En förfrågan skickades i november 2011 per e-post till rektorerna i samtliga grundskolor och gymnasier i Finland och de ombads att vidarebefordra förfrågan till lärarna i sin skola. Förfrågan besvarades av 2 493 lärare på olika håll i Finland.

På basis av resultaten från undersökningen verkar det som att distansundervisningen inom den allmänbildande utbildningen i Finland i stor utsträckning grundar sig på det som är bekant. Lärare som ordnar distansundervisning använder kända applikationer och verktyg för distansundervisning, såsom e-post, plattformer och utrustning för videokonferens. Också andra lärares intresse riktas i stor utsträckning till användingen av de mest kända applikationerna. Enligt resultaten är attityderna gentemot distansundervisning rätt positiva – även bland de lärare som aldrig använt distansundervisning. Dessutom skiljer sig inte det som lärarna anser vara viktigt för att distansundervisningen lyckas mycket från de faktorer som är viktiga vid närundervisning, t.ex. växelverkan samt motivering och aktivering av eleverna.

Resultat från den riksomfattande undersökningen om distansundervisning

22.8.2011/Åbo universitet, Centret för inlärningsforskning

Syftet med undersökningen var att kartlägga distansundervisningens tillstånd i den allmänbildande ut-bildningen i Finland. Till undervisningen valdes våren 2011 36 existerande eller avslutade distansundervisningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen runtom i Finland. Förfrågan besvarades av 142 lärare inom 22 olika distansundervisningsprojekt.

Distansundervisning ordnas på många olika sätt. På basis av resultaten från förfrågan verkar det som att man inom distansundervisningen fortfarande föredrar bekanta verktyg för informations- och kommunikationsteknik (e-post, plattformar och videokonferenser) och traditionellt utbildningsmaterial (läroböck-er, öppet material på internet osv.). Vid granskningen av resultaten visar det sig också att förutom informering är det vanligaste verksamhetssättet inom distansundervisning växelverkan mellan lärare och elever samt förmedling av inlärningsmaterial till eleverna via olika verktyg för distansundervisning. Genom förfrågan utredde vi också hurdana problem distanslärare stött på i sitt arbete.